Vi är nog många i min generation som växt upp med storbandsjazz. Det var ju våra föräldrars musik. Hemma spelades det mycket Glenn Miller och jag har fortfarande en plats i mitt musikhjärta för hans orkester. Idag hittade jag en Glenn Miller-skiva bland sambons enorma skivsamling. Det blev en ordentlig trip down memory lane.
Jag minns än idag att jag som åttaåring funderade väldigt varför mamma grät när hon hörde Stardust. Idag kan jag gissa att hon mindes hur det var när hon och pappa möttes på dans på Vaksala torg i Uppsala. Förmodligen spelades Stardust där. Här kommer en annan av Glenn Millers så välkända låtar. Visst svänger det?
Sånt irriterar mig!
2 timmar sedan
8 kommentarer:
Det svänger...storbandsjazz är läckert
Ruta Ett: Visst är det.
Vilken njutning!!!
Härlig musik att dansa till :)
Beppan: Välkommen hit eftersom jag tror det är första gången jag ser dig....:-)
Visst är det en njutning. Jag tycker om att blanda mina musikupplevelser. Smaken är bred, liksom....:-)
Christina: Yes, tyvärr är ju inte han jag bor med det minsta dansant. Han blir stel som en pinne om jag föreslår en sådan övning. Det verkar som om musiker är såna. Har stött på det förr....:-)
Det där är en av min vilde fars favoriter, själv tycker jag också att den inte är pjåkig alls :)
Det svänger här minsann..precis vad engelsson behövde.. varma kramar till dig för ditt stöd..tack goa vännen
Shirouz: Det är väl så att det man fått med sig sedan barnsben sitter där som fina minnen.
Engelsson: Man behöver lite "swing" mellan varven.
Skicka en kommentar