lördag 15 augusti 2009

Ljusspel och kortspel

Nu är dottern och svärsonen här igen. De kom igårkväll. Då åt vi något riktigt gott. Polenta med bönsalsa, gräddig spenat och kycklingfilé. Verkligen mumsigt. Efter det blev det en omgång Texas Holden eftersom ungdomarna tagit med sig pokermarkerna. Dottern vann och var överlycklig att hon van över sin bonuspappa. Vi hann med en omgång Plump också, innan det var dags för sängen.

När dottern och jag var ut på balkongen en sväng så stod vi alldeles handfallna och tittade på ett enormt ljusspel på himlen. Det var ett rejält åskväder utöver havet. Men det var så långt borta att vi inte hörde ett dugg. Däremot såg vi blixtarna som korsade himlen om och om igen. Det var maffigt.

Idag har vi varit och gratulerat Amadeus som fyllde ett år igår. Undrar om jag skämt bort Ebba för hon hinner bara se mig med en kasse så undrar hon vad hon ska få av mig. Fast det är ju en farmors rättigheter att skämma bort barnbarnen.....:-)

Amadeus fick en skjorta sydd av ett återanvänt retrotyg och ett par hängselbyxor sydda av återanvända jeans. Byxorna blev i största laget men då har han ju något att växa i.
Ebba fick ett par jeans som jag fått av en väninna efter hennes flickor. De var lite slitna på knäna så jag tillverkade några små blomlappar som jag sydde på det slitna. Det blev rätt tufft, tycker jag själv.
Ikväll har sambon och jag BF eftersom ungdomarna åkt i till Stockholm för att gå ut och äta med några goda vänner. Fast de skulle inte bli så sena så någon form av kortspel lär det väl bli framåt natten.

fredag 14 augusti 2009

Lösningen på grytlappsmysteriet

För några dagar sedan skrev jag om de försvunna grytlapparna. Det kan du läsa om här. Nu är de upphittade. Var låg de då, undrar kanske den nyfikna läsaren. Jo, i städskåpet. Ordentligt inlagda där jag har fönstertrasor och andra trasor. Fråga mig inte hur de hamnat där, för det kan jag inte svara på. Förmodligen är det Alzheimers light som spökat. Igen!

torsdag 13 augusti 2009

Saknad med planering

Det är med saknad jag inser att nu är det bara två dagar kvar av sommarprogrammet i P1. I år hade jag bestämt mig för att alla sommarpratare skulle få en chans. Det har de även fått. Jag har visserligen missat några på grund av att jag inte kunnat lyssna. Men det ska jag ta igen via datorn, har jag tänkt. De flesta har varit bra, några enstaka har varit lite mindre bra och många har varit otroligt bra.

Som den åttioåriga Günter Graffenberger som pratade idag. Han kunde beskriva andra världskriget ifrån två sidor. Dels som mer eller mindre förförd Hitlerjugend, dels som en uppvaknad östtysk som tvingades inse vad som verkligen hänt, bakom all propaganda. Han berättade om hur han genom en impulshandling klarade sig från att dö i det sönderbombade Dresden och genom ödets nyck inte var med på Estonia, den där berömda stormnatten. Den nattens som han också miste sin älskade fru.

De här en och en halvtimmarna varje dag har varit min avkopplingstid. Även om jag mest sytt under tiden så har jag tankat kraft via sommarpratarna. Jag har gått in i deras berättelser, samtidigt som jag pillat med mitt lapptäcke. Jag har sytt annat de senaste dagarna. (bilder kommer) Idag passade jag på att stryka det nysydda plus lite annat som krävde att få bli lite slätare. Jag sorterade även igenom två kassar med tyger som jag fick av pappa när vi var där. Mamma Eivor tyckte ju också om att sy.

Jag har i huvudet börjat planera för vissa projekt och idéer. Men först ska jag sy ett antal beställningar. Jag ska börja med det när dotter och svärson varit här för ett andra besök. De kommer imorgonkväll. Den här gången har vi inte lika späckat program, så jag kanske hinner med att blogga lite mellan varven. Vi får väl se.

Men vad ska jag lyssna på nu när jag ska sy? Jag är inte någon van P1-lyssnare utan det brukar mest skvala musik ur min radio eller CD-spelare. Jag får nog börja träna på att trycka in P1-knappen.

onsdag 12 augusti 2009

Baddräktsminnen

För att återkoppla till tidigare inlägg ang baddräktsinköp, så minns jag ett sådant köp för några år sedan. För att inte behöva utsätta mig för avslöjande speglar och ljus i en provhytt, kom jag på den lysande idéen att köpa baddräkt via Tradera.

Jag letade länge och till slut hittade jag en som föll mig i smaken. I beskrivningen stod det att materialet hade en inhållande effekt, inhållande av magar och kärlekshandtag. Turen var med mig så jag vann auktionen. Glad i hågen betalade jag och gick sedan i väntans tider.

Säljaren var snabb, så inom några dagar hade jag baddräkten hemma. Den var jättefin och sprillans ny med lappar och plast kvar där det skulle sitta. Så kom jag då till provningen. Jag är rätt vinglig numera, så de flesta klädesplagg där man ska trä i ben, måste jag göra sittandes. Så jag sätter mig på sängkanten och börjar dra upp baddräkten. Jag kom till låren, sedan var det stopp! Jag kom alltså inte i baddräkten!

Jag hade varit lite optimistisk med storleken, men det var nog inte det största problemet. Det var den inhållande effekten. Den höll åt så hårt att det var lögn att få på sig detta klädesplagg. Undrar hur jag sett ut om jag fått på mig den? Hade magarna tryckts upp och hamnat vid brösten? Det hade kanske rent av blivit en Pamela Anderson-effekt. Eller hade de tryckts upp ännu högre och gjort sällskap med dubbelhakorna? Jag fick aldrig svar på de frågorna eftersom jag inte kom i badplagget.

Det slutade med att jag lade ut baddräkten för försäljning igen och fick till och med mer betalt än vad jag gett för den. Det får man väl kalla en bra affär. Jag köpte ytterligare en baddräkt på Tradera. Den passade, men höll bara en säsong eftersom den inte var klorbeständig.

Jag fick mig ett gott skratt åt episoden både när det hände och idag när jag mindes den.

Baddräktsbekymmer i bild

Igår kunde ni läsa om hur jag kände mig när jag provade och inhandlade baddräkt. Idag kan ni få bildbevis på hur jag kände mig. Käraste bloggvännen Christina som är en fena på det här med papper, penna och penslar har lagt ut en illustrerad bild som fångar känslan direkt.

tisdag 11 augusti 2009

Baddräktsbekymmer

Den 25 augusti börjar vattengympan igen. Ett stycke baddräkt måste inhandlas till dess. Så fort jag har varit in på en butik så har även baddräktshyllan fått sig en koll. Men inget har ens varit värt att prova.

I lördags sprang dottern och jag Uppsala runt och letade aktivt. Men ingen baddräkt föll på läppen, i alla fall inte när den satt på kroppen, eller när man tittade på prislappen.

Idag har det i alla fall blivit ett köp. Men man blir ju deprimerad, näst intill äcklad, när man måste gå upp en storlek och dessutom ser i en spegel hur man egentligen ser ut. Undrar hur det gick till egentligen. Sambon träffade en relativt smal kvinna för tio år sedan. Numera bor han ihop med ett fläskberg. Tack och lov säger han att han är nöjd ändå.

Han har inte stora krav!

måndag 10 augusti 2009

Grytlappsmysteriet

En knepig sak som hände medan dotter och svärson var här, var att grytlapparna försvann. Det var på torsdagskvällen när jag höll på att laga mat. När jag skulle ta ut den rostade potatisen i ugnen så fanns inte grytlapparna någonstans.

Vi var ju fler i köket så det naturliga var att tro att någon flyttat på dem. Men vi har letat överallt och de finns inte. Vi har letat på de mest konstiga ställen, under mikron, i påskassen, t o m i soporna. De är bara borta.

Inte för att det gör något, för grytlappar har jag gott om. Dessutom kan jag ju svänga ihop ett par på symaskin om jag skulle vilja. Men det är ju så himla mysko att de bara försvunnit så där.

söndag 9 augusti 2009

Tillbaka på nätet

Nu har jag återvänt, i alla fall för några dagar. Det blir nytt dotter + svärsonsbesök redan på fredag. Först ska de hem och jobba i några dagar.

Vi har haft det underbart. Intensivt för både kropp och knopp, så det känns. Men det är väl smällar man får ta. Det går ju förhoppningsvis att vila igen.

De kom i onsdagskväll, tidigare än väntat. Det är den nya sträckningen av E4:an norr om Uppsala som kortar av restiden väldigt mycket. Det rör sig om minst en halvtimme i tidsvinst, kanske mer. Vi åt plockmat och hamnade sedan framför TV:n. Alla var trötta så orken räckte inte till mer. Men vad gjorde det, de var ju på plats. Det blev lite presentande också. Jag fick en Yantramatta, som jag redan legat på flera gånger. Den kommer att göra gott för mig uschliga kropp.

På torsdagsförmiddagen gjorde vi i ordning matsäck och drog iväg ut i skogen för svampplockning. Första stället gav inte så mycket. Det ligger nära Brukshundsklubbens stuga så där hade man förmodligen hunnit före oss. Där brukar vi annars hitta mycket trattisar. Helt lottlösa blev vi dock inte. Iväg till nästa ställe, som vi nog är rätt ensamma om. Där hittade vi rätt mycket kantareller. Dessutom hittade vi trattisar som var stora och ordentligt utväxta. Det förvånade oss mycket. Vi såg även massor med flockar av små, små trattisar, stora som knapphålshuvuden. De behöver förmodligen ytterligare några veckor på sig för att bli plockbara.

Vi fikade i solen och så småningom kände vi oss nöjda för hemfärd. Vi fick ihop ca tre liter. Solen hade gassat på oss rejält så det blev kö till duschen när vi kom hem. Självklart blev det svamp till middag, fläskfile med rostad potatis och svampsås. På kvällen spelade vi Plump och skrattade så vi skrek när vi lyckades sätta dit varandra.

På fredagförmiddag styrde vi näsan mot Dalarna för att hälsa på morfar i stugan. Han blev så glad när vi kom. Vi gjorde i ordning fika och satt i skuggan ute, när det svänger in en bil till. Det var min syster, med två av sina barn, som kom. De hade klurat ihop detta att för att överraska mig. Pappa, syrran och dottern hade tänkt till om detta. Det var bara jag och sambon som inte visste någonting. Så där i skuggan av äppelträden så firade jag min sextioårsdag ännu en gång. Jag grät en skvätt av rörelse, eftersom jag blev så glad. Av pappa fick jag en rejäl slant att slösa på mig själv och av syster och bror med familjer fick jag en Sundsvallsdrake.

För ca tjugo år sedan så tog Sundsvalls kommun ett beslut om att använda en drake som symbol i sin logotyp. Draken stod som en symbol att det växte fram en ny och vackrare stad ur askan efter stadsbranden 1888. Det blev ett väldans rabalder, då många ansåg att draken symboliserade djävulen. Men beslutet togs, så idag finns draken med som ett komplement till det vanliga stadsvapnet. Vill ni veta mer kan ni läsa om det här. För några år sedan togs ett initiativ att unga konstnärer skulle göra drakar som skulle pryda stadens gator i centrum. Det är drakar som ska vara vackra och kul att titta på och att barnen ska kunna få klättra på dem. Nu fick jag en egen liten drake att pryda mitt hem med. Den här helt underbar och jag älskar den redan.

Vi blev kvar rätt länge hos morfar, så när vi väl kom hem blev det sängen på direkten. Vi skulle ju upp tidigt på lördagmorgonen. I alla fall skulle tre av oss det. Sambon fick stanna kvar hemma. Svärsonen skulle tävla i boule i Uppsala och jag och dottern skulle skjutsa dit honom. Sedan skulle vi ha en heldag på stan.

Bouleturneringen var i Botaniska trädgården. För den som inte varit i Uppsala så kan jag berätta att den ligger alldeles nedanför slottet. Carolina Rediviva ligger på sidan om. Dessutom finns domkyrkan, Heliga Trefaldighetskyrkan, universitetet och Gustavianum i samma område. För en turist är det perfekt att ha allting samlat på samma ställe.

Vi fikade en stund innan vi gav oss ner på stan. Vi hade bra parkering vid Botaniska så vi valde att lämna bilen där och promenera. Vi gick en sväng in i domkyrkans svalka och kände oss lite högtidliga när vi titta på skrinet där relikerna från Erik den Helige förvaras. På snirkliga stenlagda gator tog vi oss ner till Stora torget. Det här var en rejäl nostalgitripp för mig. Jag visade dottern att där på Tempo (numera Åhléns) köpte jag min första bh, på Lundequistkas (som bytt lokaler) handlade man böcker, på Centan (Centralbadet) lärde jag mig simma. Vi gick vidare mot Vaksala torg och tittade på loppisen. Jag kunde peka på Vaksalaskolan och berätta att där hade jag lärt mig dansa.

Vi hittade inget kul på loppisen så vi vandrade tillbaka upp mot Stora torget och började avverka butiker. Vi upptäckte att ingen av oss hade någon speciell shoppinginspiration så det blev mest att titta. Även om det var halva priset på rean så hittade vi inget som kändes tillräckligt kul att lägga pengarna på. Jag var ute efter en hel baddräkt att ha på vattengympan, när det börjar om några veckor. Vi ansträngde oss verkligen för att köpa något så vi provade glatt och höll på att skratta på oss när vi såg hur knäppa kläderna satt på oss. Varken jag eller dottern är ju några trådsmala mannekänger, utan kärlekshandtagen sitter där de ska.

När vi kom på Indiska så föll jag för första gången. Det blev en svart långärmad vanlig jumper och svart tunika med ljusbeiga broderier runt hals och armar. Dottern hittade också några saker på Indiska. Det var faktiskt det stället som hade mest roliga saker att erbjuda. Någon hel baddräkt som såg normal ut gick inte att hitta, om jag nu inte hade varit beredd att hosta upp tusenlappen. Det var jag inte! Så det kära Handelshuset i mitt eget centrum ska få sälja en klorbeständig svart baddräkt för en tredjedel av det priset. Det får bli till veckan.

Vi hade tänkt gå ner i Sturevalven vid slottet, men både det och Tropiska växthuset hann stänga innan vi var tillbaka vid bilen. Däremot kunde vi se lite av ett tornerspel som var bredvid slottet. Men vi kände inte för att lösa in oss så det blev ett litet smygtittande ovanför en täckande banderoll.

Vi skulle även handla rejält på Willys hade vi tänkt. Tunga och stora saker som är besvärligt för oss att frakta på bussen. Men hur vi än letade så hittade vi inget Willys, fast att vi visste på ett ungefär vart det skulle ligga. De måste ha flyttat. Det blev en sväng på Coop istället men de var så dyra att vi bara småhandlade lite.

Tillbaka till Botaniska så infann sig den stora väntan. Spelet höll aldrig på att ta slut. Svärsonen hade trott att de skulle spelat klart till sex, men klockan hann bli över åtta innan de var klara. Då var vi rätt möra. Tillbaka här hemma så bjöd sambon på havskatt inlindat i bacon serverat med en välkryddad tomatsås. På kvällen spelade vi kort igen. Vi älskar att spela Plump när vi fyra ses. När vi skulle lägga oss så hade jag så ont så jag hade svårt att somna.

Idag fick svärsonen kliva upp extremt tidigt. Via nattbuss, pendeltåg och SJpendel tog han sig till Uppsala för egen maskin. Vi andra sov ut, vilket behövdes. Dottern klippte mig så nu ser jag ut som folk igen. Sambon och jag åkte till vårt eget Willys och handlade en massa vatten, kattsand och annat tungt som inte blev inköpt igår. Vid femtiden åkte dottern iväg för att hämta upp svärsonen som spelat klart.

På fredag är de tillbaka, då utan bil. Fisketurer står på dotterns önskelista. Till sådana kan vi promenera eller åka buss. Det har varit några intensiva dagar som känns ordentligt i kroppen. Jag kan knappt gå, så ont har jag. Men det var det värt. Dagarna som kommer ska jag sy lite och fylla frysen med bröd. Och vila, massor.