Totte, Totte gamle vän

Nu är Totte på tapeten igen. Börjar smått känna mig som en orolig småbarnsförälder. Jag vet att jag var morsk och sa att när Totte bad om att få sluta så skulle han få göra det. Nu går vi här och lyssnar inte på det örat.

Fast egentligen har han nog inte bett oss än. Så här är det. I förra veckan slutade han plötsligt att äta. Totte har alltså alltid, ända tills nu, varit en väldigt matglad fyr, som inte tackat nej till livets godbitar. Han har varit galen i ostkrokar och pepparsalami, t ex. Eller som när han lärde sig öppna frysen i förra lägenheten. Vi kom hem en dag för flera år sedan och hittade frysdörren öppen och en massa mat utdraget på golvet. Då bodde sambons dotter hemma, så naturligtvis skyllde vi på henne, att hon inte stängt frysdörren ordentligt så djuren kunnat komma åt maten. Då hade vi två hundar, Tina och Dronning, och två katter, Totte och Mimmi. Djuren hade kalasat på bland annat kycklingfile, köttfärs och lite andra godbitar, som vi hittade lite här och där på golvet. Bonusdottern nekade, men vi var så helt övertygade om att hon ljög så vi kunde inte tro på henne.

Vi kom hem ytterligare en gång och samma historia upprepade sig. Tills vi en dag får se hur Totte öppnade frysdörren. Han körde in tassarna i gummilisten och fick på så vis dörren att öppna sig. De andra djuren var sedan kvicka att förse sig. Vi bad naturligtvis bonusdottern om ursäkt, för våra grundlösa beskyllningar. Samtidigt var vi lite imponerade över denna företagsamhet som Totte visade prov på. Det finns ju massor med humor i detta också.

Nu fick vi spärra frysdörren, precis som man fick göra när barnen var små. Då slutade dessa äventyr. Tills den dagen när vi kommer hem och hittar en massa mat på golvet igen. Denna gång från kylskåpet! Vi hade alltså en sån där kombinerad kyl och frys på höjden, så kylen kom man inte åt från golvet. Nu hade de dragit ut och kalasat på entrecote, leverpastej, korv och en hel massa annat. Vi fick slänga jättemycket för det var lite bitet och tuggat både här och där på matvarorna som dragits ut.

Vi förstod att det var Totte som återigen var boven. Vi funderade som sjutton på hur han gått tillväga. Till slut kom vi på honom. Han hoppade upp på bänken bredvid kylen och därifrån öppnade han dörren och kunde stå där och dra ut det han ville ha. Som tur var så fick vi snart en ny kyl/frys från värden. Där var dörren hängd åt det andra hållet. Vaktmästaren ville hänga om den, men vi sa att det var bra som det var. Efter det fick vi ha maten ifred, i alla fall det som fanns i kylen och frysen.

Så ni kan förstå att vi blev ängsliga när detta matvrak lägger av att äta. Jag försökte med att ge honom lite fil. Det ville han ha, men bara lite grand. Uppvispat ägg, gick bra. Det slickade han i sig. Men inget annat. Vi grunnade på än det ena, än det andra, hur vi skulle göra. Avlivning diskuterades också, men vi kände att vi ville försöka några dagar till innan vi tog det beslutet. Han verkade inte ha ont, eller något sånt.

I fredags när vi var och handlade så kom sambon på att Totte brukar gladeligen dricka upp den ljumma mjölken som blev över när sambon ätit sin semla. Mjölk förekommer inte så mycket i vårt hushåll, utan vi går och köper det när vi behöver det. Nu köpte vi en liter och jag ljummade på den när vi kom hem. Oj, så han drack. Helt plötsligt verkade det som att Totte kom på att han var hungrig för han tiggde mer och nosade i de andra matskålarna. Det var inget som föll honom på läppen, utan jag vispade upp ett ägg igen. Det åt han upp och tiggde mer mat.

Dagen efter gick vi på Vivo i vårt centrum och köpte en sån där liten påse Whiskas, som är svindyr, men som vi tänkte att vi testar i alla fall. Vi köpte även en burk sardiner för det visste vi att han gillade. Nu började jag känna mig som pappa måste ha gjort när han köpte alla möjliga sorters godbitar bara för att få mamma Eivor att äta lite.

Vi lyckades tydligen bra i vår iver för nu äter Totte igen. Inte så mycket åt gången och inte vad som helst. Idag har vi köpt Whiskas-påsar för kattungar. Det är ännu mindre bitar i den plus att det är mycket vitaminer tillsatt. Börjar Totte nu att gå i barndom så vet vi vad det beror på, kattungematen......:-)

Vad gör man inte för sina ludna småbarn? Är man fjantig eller är man fjantig?

Kall och varm

Jag mår inte så där himla bra av denna värme. Känner att jag blir grinig, otålig och rastlös. När man ska sova är det ett rent h-vete. Vår lägenhet är extremt varm, trots öppna fönster, bordsfläkt och nerfällda persienner. Nu framåt natten blir det någorlunda svalt på balkongen.

Igår kom jag i alla fall på ett knep att förbättra sovandet lite grand. Sedan många år har jag en lite gelekudde som heter Cold and Warm. Den har jag köpt på apoteket. Vill man ha den varm så kör man den i mikron och vill man ha den kall så har man den i frysen. Nu ligger den i frysen, tillsammans med en frottehandduk. Igårnatt så la jag detta paket under nacken medan jag låg och läste. Vilken härlig svalka, att få kyla ner kroppen lite grand i alla fall. Ikväll har jag även våra täcken ligger på balkongen. Hoppas det hjälper, så man får sova någorlunda skapligt ändå. Om det är nyttigt för värk eller inte bryr jag mig inte om. Bara jag får lite svalka.

Samtidigt känns det som att man får inte klaga över värmen. Det är den vi längtar efter hela vintern. Snacka om att man är kluven.

Sommarpratare i radion

Det är många namn jag inte känner igen när jag läser igenom listan av sommarpratare. Ändå har jag bestämt mig för att ge varje sommarpratare en chans. Lyssna på deras tankar och höra deras favoritmusik. Det gör det lite extra spännande när man är helt utan åsikter i förväg om personen i fråga. Som härom dagen när Finlands utrikesminister sommarpratade. Han blev en mycket trevlig radiobekantskap.

Eller som idag. Hon som pratade heter Linda Olsson och titulerar sig författare boendes i England. Jag har inte den blekaste aning om vem hon är. Hon pratar om kärlek och vänskap. Vänder ut och in på ordens betydelse, sätter dem i olika sammanhang. Helt plötsligt så känner jag att det är precis så där jag känner det. Att vi ska inte slarva bort orden: "Jag älskar dig" genom att använda dem för lättsamt. Att kärlek kan vara monogam medan det alltid krävs två för vänskap. Att vänskaper kan vara av olika sort och olika långa. Att man ska vara öppen för varje vänskapstillfälle så man inte missar det. Det är som att höra mina egna tankar och det känns så bra.

Dessa radiopratarstunder ger mig frid. Jag kopplar av till dem. Pysslar kanske lite med min sömnad, men väldigt försiktigt för att inte missa några ord av vikt. Mellan klockan 13 och 14.30 är det min stund på jorden, för ett tag fram över. Det är nästan lite heligt över den stunden.

Shoppingadventure by bus

Idag har vi mathandlat bussledes. Bilen är ju som sagt var trasig. Det är bromsröret som läcker, så vi vågar inte köra med den. Bilmekanikern har för mycket att göra, så just nu vet vi inte när vi blir med bil igen. Sambon vågar sig inte på ett sånt här jobb, eftersom det påverkar trafiksäkerheten.

Så idag fick vi åka buss för att mathandla. Vi har en Vi-butik i vårt centrum som är jättefin. Men de har sådana hiskeliga priser på det mesta, speciellt grönsaker som vi äter mycket av så här års. Så vi bestämde oss för att ta bussen till Willys. Hade vårt gamla Willys inte brunnit ner så har vi kunnat promenera dit. Nu blev det buss med byte nere vid stationen.

Till den där Willysbutiken går bussen bara en gång i halvtimmen, så det gällde att koordinera. Vi kom iväg i de senaste laget, men resan dit gick bra. Det var när vi skulle hem det började krångla. Då hade det övergått till kvällstrafik så bussarna gick mer sällan. Där stod vi vid Willys och väntade i drygt en halvtimme. När vi kom till busstationen så fick vi vänta ytterligare en kvart extra.

Vi var hemma strax före åtta. Då kom en kompis till sambon. Och han kan prata........Där ligger till och med jag i lä. Så vi fick väl i oss mat vid niotiden, pasta med sardingremolata. Mums.

Nu håller jag på att övertala sambon att vi ska vara utan bil i fortsättningen. Den har varit för dyr den här våren. Slår man ut den vanliga kostnaden så kostar den oss ca tusenlappen i månaden, med parkering, bensin, försäkring mm. Den här våren har det kostat betydligt mer än så. Det är pengar vi kan göra något roligare för.

Det går att åka buss och handla om man planerar bättre. I mars ska även vårt eget Willys vara återuppbyggt. Vi kan köpa en Dramaten som det ryms mycket i. Storhandlar man kan man ta taxi hem. Det blir i alla fall billigare. Ska man till Sundsvall kan man åka buss, tåg eller hyra bil. Jag levde utan bil i tre år när jag skilde mig. Det gick alldeles utmärkt. Nu gäller det bara att få sambon att vänja sig vid tanken på ett bilfritt liv.

Jeansväska

Nu har jag gjort en schlepbag av lappar från gamla jeans. Det är kul att jobba med gamla jeans för ingen bit blir den andra lik eftersom man måste ta hänsyn till slitage och eventuella fläckar. Samtidigt är det sånt som kan bli pricken över det berömda I:et. Det gäller bara att använda de inslagen med omsorg. Jag har genom åren sytt om mycket med gamla jeans som blivit kläder t ex kläder till barnen eller mig själv.

Nu gjorde jag min favoritkasse av jeanstyg och den blev precis så läcker som jag tänkt mig den. Här hänger den visserligen på min axel, men den är till salu, så den ska inte hänga kvar där så länge till.

Självklart ska det vara mycket fickor i en stor väska. Här fick det bli det litet galet blommigt tyg. För att inte göra effekten alltför orolig så fick fickorna bli enfärgade. Ett lyckat val enligt mig själv.

Trappar ner

Nu har jag haft storrengöring av symaskinen. Tagit bort en massa ludd och smörjt där det ska smörjas. Materialvård är en viktig sak. Ikväll ska jag sy lite handsömnad på en schlepbag som jag fotar och lägger ut imorgon. Sedan har jag en beställning på två kassar att göra. Efter det tar jag lite ledigt ifrån väsksyendet.

Jag har en hel del privata grejer jag måste ägna mig åt. Jag fick en hög byxor med mig hem, när vi var uppe hos dem, att laga åt dotterns sambo. De kommer snart ner och då ska det vara lagat och klart. Sedan har jag ett ufo liggandes som legat i flera år. Nu ska det bli klart. Vad det är får ni veta senare. Bilder kommer under arbetets gång. Det ska bli vansinnigt roligt att göra i alla fall. Jag kan väl avslöja så mycket som att det handlar om quiltning.

Flyter bort

Idag har jag haft tvättstuga. Blev klar för en liten stund sedan. Det är varmt att tvätta just nu, kan jag berätta. Jag håller på att flyta bort. Nu ska det plockas in i skåpen och så har jag en jättestrykning att ta rätt på. Få se hur mycket av den jag orkar med. Jag måste i alla fall stryka kuddfodralen till kuddarna vi har i soffan och fåtöljerna. Jag kan inte förmå mig att sätta dit skrynkliga kuddfodral. Ibland gör man illa åt sig själv när man kommer på så lysande idéer som att de måste tvättas.

Ryggen vill egentligen inte vara med just nu. Det får bli Miss Marple som jag tror det är ganska underhållande att stryka till......:-)