måndag 29 juni 2009

Totte, Totte gamle vän

Nu är Totte på tapeten igen. Börjar smått känna mig som en orolig småbarnsförälder. Jag vet att jag var morsk och sa att när Totte bad om att få sluta så skulle han få göra det. Nu går vi här och lyssnar inte på det örat.

Fast egentligen har han nog inte bett oss än. Så här är det. I förra veckan slutade han plötsligt att äta. Totte har alltså alltid, ända tills nu, varit en väldigt matglad fyr, som inte tackat nej till livets godbitar. Han har varit galen i ostkrokar och pepparsalami, t ex. Eller som när han lärde sig öppna frysen i förra lägenheten. Vi kom hem en dag för flera år sedan och hittade frysdörren öppen och en massa mat utdraget på golvet. Då bodde sambons dotter hemma, så naturligtvis skyllde vi på henne, att hon inte stängt frysdörren ordentligt så djuren kunnat komma åt maten. Då hade vi två hundar, Tina och Dronning, och två katter, Totte och Mimmi. Djuren hade kalasat på bland annat kycklingfile, köttfärs och lite andra godbitar, som vi hittade lite här och där på golvet. Bonusdottern nekade, men vi var så helt övertygade om att hon ljög så vi kunde inte tro på henne.

Vi kom hem ytterligare en gång och samma historia upprepade sig. Tills vi en dag får se hur Totte öppnade frysdörren. Han körde in tassarna i gummilisten och fick på så vis dörren att öppna sig. De andra djuren var sedan kvicka att förse sig. Vi bad naturligtvis bonusdottern om ursäkt, för våra grundlösa beskyllningar. Samtidigt var vi lite imponerade över denna företagsamhet som Totte visade prov på. Det finns ju massor med humor i detta också.

Nu fick vi spärra frysdörren, precis som man fick göra när barnen var små. Då slutade dessa äventyr. Tills den dagen när vi kommer hem och hittar en massa mat på golvet igen. Denna gång från kylskåpet! Vi hade alltså en sån där kombinerad kyl och frys på höjden, så kylen kom man inte åt från golvet. Nu hade de dragit ut och kalasat på entrecote, leverpastej, korv och en hel massa annat. Vi fick slänga jättemycket för det var lite bitet och tuggat både här och där på matvarorna som dragits ut.

Vi förstod att det var Totte som återigen var boven. Vi funderade som sjutton på hur han gått tillväga. Till slut kom vi på honom. Han hoppade upp på bänken bredvid kylen och därifrån öppnade han dörren och kunde stå där och dra ut det han ville ha. Som tur var så fick vi snart en ny kyl/frys från värden. Där var dörren hängd åt det andra hållet. Vaktmästaren ville hänga om den, men vi sa att det var bra som det var. Efter det fick vi ha maten ifred, i alla fall det som fanns i kylen och frysen.

Så ni kan förstå att vi blev ängsliga när detta matvrak lägger av att äta. Jag försökte med att ge honom lite fil. Det ville han ha, men bara lite grand. Uppvispat ägg, gick bra. Det slickade han i sig. Men inget annat. Vi grunnade på än det ena, än det andra, hur vi skulle göra. Avlivning diskuterades också, men vi kände att vi ville försöka några dagar till innan vi tog det beslutet. Han verkade inte ha ont, eller något sånt.

I fredags när vi var och handlade så kom sambon på att Totte brukar gladeligen dricka upp den ljumma mjölken som blev över när sambon ätit sin semla. Mjölk förekommer inte så mycket i vårt hushåll, utan vi går och köper det när vi behöver det. Nu köpte vi en liter och jag ljummade på den när vi kom hem. Oj, så han drack. Helt plötsligt verkade det som att Totte kom på att han var hungrig för han tiggde mer och nosade i de andra matskålarna. Det var inget som föll honom på läppen, utan jag vispade upp ett ägg igen. Det åt han upp och tiggde mer mat.

Dagen efter gick vi på Vivo i vårt centrum och köpte en sån där liten påse Whiskas, som är svindyr, men som vi tänkte att vi testar i alla fall. Vi köpte även en burk sardiner för det visste vi att han gillade. Nu började jag känna mig som pappa måste ha gjort när han köpte alla möjliga sorters godbitar bara för att få mamma Eivor att äta lite.

Vi lyckades tydligen bra i vår iver för nu äter Totte igen. Inte så mycket åt gången och inte vad som helst. Idag har vi köpt Whiskas-påsar för kattungar. Det är ännu mindre bitar i den plus att det är mycket vitaminer tillsatt. Börjar Totte nu att gå i barndom så vet vi vad det beror på, kattungematen......:-)

Vad gör man inte för sina ludna småbarn? Är man fjantig eller är man fjantig?

10 kommentarer:

Le Loup sa...

Nej, inte ett dugg fjantig, inte ett dugg. Jag tror jag vet vad ni går igenom och det är inte lätt. Jag köpte vad som helst bara Diesel åt, man älskar ju de där små pälsbollarna, så enkelt är det.

Camilla sa...

Det är klart att man gör vad som helst för att husdjur, barn och makar ska äta och ha det bra för övrigt också.
Vi går också och funderar på hur vi ska göra med vår 18-åriga katt. Ska vi överlämna ansvaret till en granne när vi åker bort eller ska han få vila i frid innan vi åker? Inga lätta beslut.
Skönt att Totte verkar må lite bättre nu i alla fall.

KB sa...

Jag tycker Totte är en mycket smart katt. Sköönt att han äter nu igen. Ni får kanske snart mata honom med sked, det gör våra vänner M o K med sin lilla älskling. Vår Majken hon öppnar dörrar, hoppar upp och slår till dörrhandtaget. Jag tog henne på bar gärning en gång, det rätade ut många frågetecken!

Kram i värmen från

KB

Christina sa...

Nä, inte ett dugg fjantig, bara kärleksfull :)

Jag blev väldigt impad när jag läste om hur Totte tillskansade sig förbjudna läckerheter ;)

Annela sa...

Helt ofjantig om du frågar mig och Totte är väl värd all denna goda mat, med ålderns rätt.
Katter vet vilka knappar de ska trycka på =)

Moster Ma sa...

Denna smarta katt är värd all din "fjantighet"= kärlek!

Cicki sa...

Shirouz: Jag förstår att du saknar Diesel en massa fortfarande. Han verkar ju också varit en sån där speciell katt, precis som Totte. De är ju personligheter.

Camilla: Det är svåra beslut man måste ta ibland. När vi tog bort Mimmi var hon ju sjuk så då var det självklart på ett helt annat sätt. Likaså med hundarna. Men Totte är ju inte sjuk, bara gammal.

KB: Det är nästan att det blir så jag matar han med sked. Han brukar se rätt förvirrad ut så jag lyfter fram honom till matskålen. Jag vet nog hur du pysslar med både Majken och Alfonzo....:-)

Christina: Totte är oerhört smart, eller var smart får jag nog säga. Nu tror jag han är lite senil. Faktiskt. Han ser ofta väldigt förvirrad ut, och gör inte alltid alla behov i lådan. Precis som om han glömt bort hur man gör.

Annele: Visst vet de hur då ska få en att gå genom eld och vatten för dem.....:-) Åtminstone att man köper kattungemat till en gamling.

Moster Ma: Vi är väl alla lite kycklingmammiga till våra älskade husdjur....:-)

Malin sa...

Har halkat in här på nåt vis och läst flera gånger. Lätt att komma tillbaka :o)
Blir rörd att det är flera som är som mig själv. Min katt har opererat sina knän. Ett i taget. Hon fick smärtstillande medicin som hon blev deppig av. En deppig katt som har ont är det synd om. Så det blev dyra maten Sheba och makrill i tomatsås. Det handmatade jag henne med tills hon blev mindre deppig och hade mindre ont. Dessutom så låg hon på köksbordet på en filt. Vårat hem såg värre och värre ut men vi satt så mycket vi kunde hos henne. Det gjorde vi tills vi insåg att hon faktiskt utnyttjade situationen väldig mycket. När hon gjorde sin andra operation så var hon så irriterad att vi utsatt henne för samma sak igen att hon inte alls ville ligga på en filt på köksbordet och bli handmatad och tycka synd om sig själv. Men Sheba och makrill fick hon andra gången också.

Cina sa...

Jag tycker ni är väldigt omtänksamma och vänliga mot Totte och inte det minsta fjantiga! Husdjuren blir ju som familjemedlemmar och för dem gör man ju vad som helst! Hoppas han piggar sig lite nu! Säkert inte helt lätt då det är fortsatt så himla varmt.... kram till Totte!

Cicki sa...

Malin: Välkommen hit. Det är alltid trevligt när nya läsare ger sig till känna.....:-)

De är roliga de små liven. Att de har förstånd att utnyttja en märker man ju ibland. Vi har ju en Elvis också. Den mest kärvänliga katt jag någonsin träffat på. Han är som ett liten babys som man ska kela med mest hela tiden.

Totte matvägrade igår men det var nog bara för att han inte gillade ankan jag försökte ge honom. Idag har han fått sardiner och det åt han med god aptit.

Hoppas din katt inte är deprimerad längre trots knäoperationer.

Cina: Vi tror ju inte att vi får behålla Totte så länge till så vi försöker göra hans sista tid så mysig som möjligt.