Det är sådana här gånger man verkligen fattar själv att man är dålig och inte kan jobba. De pigga perioderna kommer tankarna att jag kanske skulle kunna jobba. Lite grand i alla fall.
Ikväll är jag helt sänkt. Som det känns nu så vet jag inte om jag ens kommer att orka vara med på dopet.
Som livet var förr så hade jag handlat på förmiddagen och gjort smörgåstårtorna på eftermiddagen. Nu tänkte jag vara förståndig och spara kroppen så vi handlade igår. Idag klev jag upp och hämtade nyckeln vid åtta. Åt lite när jag kom hem och la mig igen för bonusdottern skulle inte komma förrän vid ett-två-tiden. Jag kunde inte somna om så jag låg och läste och vilade mig. Slumrade sedan in en kort stund men var snart uppe igen. Min dotter ringde då och berättade om ett roligt jobbesked, men det ska jag ta i ett annat inlägg.
Jag började med tårtorna vid tvåtiden. Bonusdottern kom vid fyratiden. Då var den stora nästan klar. Sedan gjorde jag två mindre, handräckt av bonusdottern. När det var klart så gick vi ner och gjorde i ordning med bord och stolar i lokalen. Vi tog även med oss de odekorerade smörgåstårtorna och satte i kylen där. Det finns inte plats i vår egen.
Klockan var halvåtta när vi kom upp igen. Då var det bara att fixa mat. Vi åt framför TVn för jag ville se Idol. Då först gav sig kroppen tid att känna efter. Jag var helt gråtfärdig, så slut var jag. Jag har något i vänsterarmen som jag själv tror är en arbetsskada. Som kassörska så jobbar man mycket med vänsterarmen när man lyfter varor på bandet. Nu har jag inte känt av den så mycket på flera år, men ikväll är den nästan helt förlamad. Efter Idol åkte bonusdottern och lilla Melina hem.
I morgon på förmiddagen måste jag ner och dekorera tårtorna och göra klart det sista. Mer grejer ska bäras dit för det finns ingenting i denna lokal för tillfället. Den är nämligen egentligen inte klar för uthyrning ännu. Jag har fixat den genom viss kontakt med en av fastighetsskötarna. Det innebär att vi måste ha med oss allt vi behöver hemifrån.
Få se hur jag känner mig när allt detta är klart. Visst vill jag gå på dopet, men orkar jag inte så orkar jag inte. Jag ska göra vad jag lovat och så får vi se hur resten blir.
Korkat och knäppt
22 timmar sedan
32 kommentarer:
Vet hur du känner dig just nu, förstår att du fasar för morgondagen. Jag tror det går bra, för du vill så väldigt gärna, och är mentalt inställd på att det ska gå. så brukar det greja sig. Sen får väl Mats ta hand om dig och se till att du kommer hem och ner i soffan eller sängen. Du vet ju att på söndag då kan du ligga och vila HELA DAGEN och Mats får sköta om dig och se till att ni får något i er. Voltaren gel eller Orudis gel och massera de ömmaste ställena med, det lindrar den värsta smärtan
Biggan: Jag vet att du vet hur det känns. Förmodligen kommer jag att orka imorgon. Vi är ju ett segt släkte vi gamla kärringar. Fast just nu känns det mest skit. Har varken Voltaren eller Orudis hemma för det har inte hjälp varken mig eller Mats. Har druckit två glas vin och så 100 mg Tramadol på det så sover jag väl som en stock. Ajabaja, sånt får man inte blanda men ibland så blir det bara så ändå. Mats har varit barnvakt hela dagen så han har nog fått sina servetter varma också. Hon är en envis liten fröken. Han konstaterade att det var nog 25 år sedan han bytte blöjor senast. Kram
Önskar dig alla lycka i morgon.
Cattis
Men snälla Cicki,har vi inte pratat om det här med att TA EMOT HJÄLP!!! Varför lät du inte bonusdottern göra lite mer?
Suck! Så där skulle jag aldrig göra (ironi) Köra slut på mig själv..(hostharkel)
Stanna upp andas in gå på dopet "dö" lite sen och kom tillbaka och skriv hur det gick.
Kramar från felfria Viola;-)
Åh vad synd att jag inte bor närmare så jag kunde hjälpa till.
Hoppas att det i alla fall går bra idag och att du kunde sova bort lite av värken.
Kram!
Cattis: Tack.
Viola: Jag vet att du har rätt. Du vet ju att jag inte alltid lyder mina egna råd.
Christina: Jag har fått sova ordentligt men är fortfarande trött och har hemskt ont, främst i nacken. Men det går nog, ska du se.
Vet hur du känner det, man vill så gärna hjälpa till och fixa o greja, trots att man vet att värken kommer som ett brev på posten sen.
Skickar en massa stärkande kramar och hoppas du orkar vara med på dopet så du får njuta av ditt arbete! SEN får du vila och bli uppassad av Mats.
Är i en svacka just nu också, men men sånt är ju livet. Är inte klokt att man ska få så ont efter ett läkarbesök.... De klämmer o känner o hittar ställen man inte upptäckt själv att man hade ont på, och de ställen man visst man hade ont på de värker 1000 gånger värre....
Ha ett underbart dop! Håller tummarna för att du orkar njuta av dopet!
KRAM
Pärlmudden: Tack för din omtanke. Just nu är jag på ett uruselt humör. Jag har fått noll hjälp. Ska strax ner och börja. Sambon har just klivit upp och bonusdottern ojar sig över ett blad som ramlat av tårtan. Just nu vill jag bara dra ett täcke över mig och skita i allt och alla.
Stackars dig! Det är inte rättvist att du ska jobba så myckert så att du tror att du inte ska orka gå på dopet. Jag tycker att du ska lämna över jobbet till bonusdottern och fadern till barnet och till dem som inte har ont, och du - vila dig idag så du kana njuta av ditt arbete och dopet i morgon. .
Slit inte ut dig! Hoppas verkligen att du orkar vara med på dopet och orkar njuta av det.
Annela: Jag var med men jag njöt inte speciellt mycket. Jag passade upp på festen. Ditt förslag är inget alternativ. Har aldrig varit.
Camilla: Jag är helt slut nu.
Hoppas att du har lyckats hämta opp dig till både kropp och själ Cicki. Vi är många som tänker på dig.
Tack kära Lisette. Jag har sovit i två timmar på spikmattan vilket var mycket välbehövligt. Nu tittar vi på Körslaget och äter resterna av smörgåstårtan. Det blev inte mycket kvar men det räckte till varsin bit till mig och sambon. Ett glas rött till känns inte heller fel. Kram
Nu ser jag att det redan är gjort och att du var med - man har mer att ge än vad man oftast tror.
Men jag är expert på att ta ut tröttheten i förväg och oroa mig... ändå vet jag att jag är skitpigg när jag väl måste, och sen rasar jag ihop i soffan.
Du är värd en egen dag,Cicki!!! Och i mina tankar har du varit hela dagen...Så jag gjorde också smörgåstårta.Men inte till ett dop utan bara för att det är så gott.
Skall äta i morgon.
Miljoner kramar Viola
Bloggblad: Det är det där plikttrogna som vann. Egentligen hade jag velat vara hemma själv några timmar men då har väl några blivit ledsna och besvikna. Jag hade fått förklara mig till döddagar så det var enklast att ställa upp.
Viola: Smörgåstårta är gott. Det är bara inte så stor idé att göra det för oss själva.
Du måste ne merom hjälp, har barnet ingen far..? Jag är inte skadad, men kör med knytkalas och ber andra göra sin del. Stolar får de yngre bära.. (och jag har börjat köpa färdigt till kalas)
Hannele: Det är lite komplicerat det här. Det var ju inte vår fest utan bonusdotterns. Jag kände mig nästan tvingad till det för annars så blir jag bedömd som en svikare. Så är det!
Men da! *kramar om* Bodde jag närmare hade jag kommit över direkt och hjälpt dig! Hoppas allt löste sig för dig.
Kramar till tusen =o)
Men nu är det i alla fall över. Hoppas att du känner dig bättre snart!
Kram!
Smycka: Ni är så snälla och rara som erbjuder er hjälp.
Christina: Jag har sovit tolv timmar inatt. Det hade nog kunnat bli mer men då blev jag väckt av telefon. Det släpper väl så småningom i alla fall. Mats har lovat att sköta om mina fötter ikväll för de är alldeles såriga. Det är psoriasisen som spökar. Jag brukar klara fötterna från sånt i vanliga fall men inte den här gången.
Tack alla för er omtänksamhet och snälla tankar. Det känns bra att ha sådana fina bloggvänner.
Älskade Cicki... Läser ikapp och förstår. Ibland funkar det inte att göra på andra sätt än man har gjort, just för att omständigheterna är som de är, och man kan aldrig förklara. Det är pest eller kolera...
Hoppas att du mår bättre snart! Skickar massor, massor med kramar. Du vet väl att jag tyker så mycket om dig?
Jag vet att du tycker om mig. Jag tycker om dig också, extra mycket för att du förstår hur det är. Ont krut förgås inte så lätt. Det gör inte gamla kärringar heller så jag kommer väl i form så småningom igen.
Usch, Cicki, så jobbigt. Man faller i gropen att man vill vara snäll och hjälpa till, man ställer upp bara för att slippa omgivningens reaktioner i fall man inte skulle vara där, för det är ibland enklast så,även om man vet att man gör våld på sig själv, tro mig, jag känner igen allt det där. Försöker att se någon ljuspunkt i det hela, jag kan tänka mig att du är helt slut nu, och tänker att nu lär det kanske förhoppningsvis dröja till nästa stora evenemang. Ta hand om dig och sköt om dig nu, det är du värd, alltid!
Hoppas det blev en bra fortsättning på helgen och att du orkade med dopet!!!!! Sickar styrkekramar och förstår di frustration så mycket!!! Hjärnan vill massor och kroppen sviker :(
Fina Cicki! Nu är jag hemma igen och har läst ikapp din blogg. Det har varit minst sagt tufft i helgen förstår jag. Vissa omständigheter i livet rår man ju inte på i redaste stund, det är bara att gå igenom. Jag förstår så väl din situation! Hoppas ändå att du orkade med att gå på dopet, om inte, har du varit med och gjort Melinas dopdag till en bra dag ändå! Du kommer igen, det är jag säker på! Ge dig själv ordentligt med tid för återhämtning!
Varm, varm kram!
Shirouz: Precis så är det.
Trebarnsmamman: Jag var med på dopet.
Cina: Jag kommer troligtvis att ställa en del ultimatum idag, om jag orkar. Vilken förändring det blir av det får framtiden utvisa. Men förändring måste det bli på något vis.
Åhhh Cicki vad skönt att du är här ;) Var lite orolig när jag inte fann något nytt inlägg! Sköt om dig :)
Och härligt att du orkade dopet!
Här kommer en kram på vägen: KRAM!
Trebarnsmamman: Jo, jag är här. Har fortfarande skitont, speciellt i rygg och nacke. Har legat mycket och går på Tradolan, vilket jag inte vill egentligen.
Cina: Tack. Kramar är alltid gott att få.
Har du prövat att ligga på värmedyna eller bada varmt?
Trebarnsmamman: Just nu hjälper spikmattan mer än värmedynan. Bada kan jag inte göra för vi har bara dusch. Det senaste året klarar jag inte att duscha för varmt. Vet inte vad som hänt men jag har svårt för för mycket värme. Men jag ligger på spikmattan mellan varven och den får mig att slappna av.
Skicka en kommentar