söndag 22 april 2012

Veckan som gått

Nu har det gått nästan en vecka sedan vi fick veta att det var klart med sambons sjukersättning. Vi har fortfarande inte fått själva beslutet, men vi vet via brevet jag fick, om ändrat bostadsbidrag, att det är hel sjukersättning han får. Vi vet också hur mycket som ska betalas ut imorgon. Men i det är det även ett retroaktivt belopp, så vi vet inte än hur hög själva månadspengen kommer att bli. Något vi däremot  vet är att det kommer att underlätta vårt liv oerhört mycket. Äntligen kan vi koppla av och kunna unna oss en liten sak då och då.

Veckan som gått har varit mycket märklig. De två första nätterna kunde vi knappt sova, så vi var helt slut på dagarna. Det var som att luften gick ur oss när all press släppte. Jag kunde inte ens läsa i en bok utan att ögonen föll ihop. Det enda jag kunde koppla av med var några stunder vid symaskinen.

Inatt är första natten vi sovit ordentligt. Jag har sovit sju timmar i ett streck och efter en kiss-och drickpaus somnade jag om och sov ytterligare två timmar. Även sambon har kunnat sova bra, trots att han har ont i munnen. Det är också en sådan där knepig sak. Han fick tandvärk efter beskedet. Precis som att hans mun vet att nu kan vi äntligen betala tandläkaren......:-)

Min sömnad och försäljning är ju det som hållit oss över vattenytan dessa år. Det har gjort att ibland har det känts väldigt pressat att behöva producera för att få in pengar. Det har stundtals känts som en aga som legat över mig. Naturligtvis ska jag inte sluta med det, eftersom jag älskar att sy. Dessutom finns det ju även ett bekräftelsemoment i det hela när folk vill köpa det jag tillverkar. Det är ju en del av glädjen i mitt liv. Nu kan de pengarna istället bli grädden på moset. Det som gör att vi kan unna oss något extra, kanske att gå på en konsert, spara ihop till en resa eller något annat som vi längtat efter under de här åren.

Men nu slipper jag pressen. Jag har burit med mig en massa tankar om nya saker att göra, men som jag inte tagit mig tid att testa, eftersom jag haft pressen att försöka sälja så mycket som möjligt. Smycken i textil är en sådan sak, till exempel. Jag ska även sy lite saker hem hit. Nu kan vi göra om i hallen. Dit ska jag bland annat sy en skoförvaring och byta tyg på våra sittpuffar som vi har där. Nu har jag tid att göra sådana saker.

Mitt första projekt ska dock bli att dammsuga alla böcker och rensa ur i våra bokhyllor. Om jag inte rensar ur så måste vi nog byta lägenhet för att få plats med fler hyllor. Det har jag ingen lust med. Så det får bli en rejäl rensning. Nu ska jag bara sy klart den sista kudden som är på G och lägga ut dem på hemsidan. Efter det ska jag begrava mig i bokhyllorna. Fast jag måste nog sitta en stund vid symaskinen som avkoppling.....:-)

9 kommentarer:

Annika sa...

Jag är så himla glad för er skull!!!

Viola sa...

Ja du man blir så glad för eran skull=). Precis så man vill att det ska vara att rättvisa når rätt person.

Det som jag förundras över att man överlever på liten penning fysiskt, men slits så mycket själsligt.

Tandläkaren är ett börda som vilar över mig,men inget akut utan vetskapen om att det var länge sedan jag var där.

Så därför njuter jag med er och hoppas att ni får ett lugn ett tag.

Kram viola

Ingabritt - after work sa...

Du gör helt rätt som unnar dig en sypaus eftersom du mer eller mindre känt dig tvingad att trampa på. Nu kan du ju prioritera om och sy när inspirationen kommer och du vill sitta för nöjes skull.
Jag gläder mig från hjärtat och känner genom rymden hur lyckan och räkmackan landat.
Kram

Christina sa...

Jag tänker på er ofta, och jag är så glad för er skull att det löste sig.
Förstår att det känns som om luften har gått ur er, det är ju värsta omställningen...för att inte tala om all oro innan ni fick beslutet.

Cicki sa...

Annika: Tack.Gissa hur glada vi är....:-)

Viola: Jag hoppas det löser sig för er också snart. Jag tänker så ofta på er och önskar allt gott. Både på den ena och den andra fronten.

Ingabritt: Ja, jag behöver nog en paus nu även om jag älskar att sy. Jag har inte glömt bort dina kuddfodral. Det får bli om en vecka eller så.

Christina: Ja, nu är det en press som äntligen släppt. Fast vi har ännu inte vant oss.....:-)

Eva i Halmstad sa...

Så gott för er
Eva

Camilla sa...

Ja, tröttheten kan komma efteråt när allt ordnat sig. Det har jag också upplevt ett par gånger. Ta er tid och vila upp er nu när ni fått läget under kontroll.

Cicki sa...

Eva: Tack snälla du.

Camilla: Jo, det har hänt tidigare att jag reagerat på samma sätt. Det är väl en sorts försvar från kroppen.

Le Loup sa...

Åh! Här kommer jag och läser och jag blir så j**la glad!Hurra!!! Härliga nyheter minsann! :))))))