lördag 7 februari 2009

Normal eller onormal

Ni som följer min blogg vet att jag har en vuxen son med svår Damp orsakad av en lindrig CP-skada. Tack vare honom fick jag förmånen att vistas i handikappvärlden, vilket har inneburit att jag förändrats som människa och vidgat mina vyer. Jag har jobbat ideelt inom handikapprörelsen i ca 25 år och under ett antal år även sysslat med handikappfrågor på yrkesbasis. Detta liv har gjort att jag bland annat blivit rätt känslig på ord som man kastar ur sig, utan att tänka sig för. Jag kan t ex bli helt vansinnig på folk som använder CP som ett skällsord. Det är inte bara barn och ungdomar som gör det, utan tyvärr även väldigt många vuxna. Vem har inte hört en vuxen skrika: "Jäkla CP-dator" när datorn inte fungerar som den ska. Jag har fått bita ihop ordentligt ibland för att inte bli alltför mästrande vid sådana tillfällen. Ett annat ord som jag hakar upp mig på är ordet "normalt". Nu är ju normalt ett vanligt förekommande ord i vårt dagliga tal, så det går inte att missbruka på något vis. Däremot skulle jag vilja att man kanske tänkte lite mer på betydelsen av ordet.

Tittar man i SAOL på grundordet "norm" så står det att ordet betyder: regel, rättesnöre,måttstock och mönster. Tittar man sedan vidare på "normal" så beskriver SAOL det så här: regelrätt, som sig bör,vanlig, genomsnitts och ordinär. Sedan höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag även läste att ordet normal enligt SAOL betydde: vid sina sinnens fulla bruk och klok!!! Nu är vår ordlista från -85 så jag hoppas verkligen att detta är borttaget sedan ett antal år tillbaka. Vem har sagt att det är normalt att vara klok? Nu börjar vi ändå närma oss vad själva ordet egentligen betyder,

Om vi plockar upp förklaringen att man sätter likhetstecken mellan normal och vanlig. Det innebär alltså att allt som är vanligt är normalt. De flesta tolkar det nu som att detta är något som gäller alltid och överallt, i alla fall i vårt land. Men man kan även tänka så här: I min värld har de flesta av mina vänner någon form av reumatisk sjukdom. Alltså är det vanligt och fullständigt normalt med reumatiska sjukdomar. I alla fall i min värld. Förstår ni nu vad jag är ute efter?

Då kommer vi till själva kärnfrågan. Vem eller vad har rätt att säga att något är normalt? Det kan ju skilja sig åt beroende på i vilket sammanhang man befinner sig i. I skolans värld är man specialister på att sätta normalitetsstämplar på barnen (Ta inte åt er alla lärare nu. Det är inte er jag är ute efter.) I skolvärlden finns det ett normalitetstänkande om vad barn kan lära sig i olika åldrar. När det egentligen inte alls finns något normalt i det. De flesta barn lär sig i väldigt olika takt, beroende på sina olika förutsättningar. En del lär sig snabbt, medan andra lär sig långsamt. Det är mer normalt (=vanligt) att det är så.

Vi kan återkomma till min egen värld igen. Jag och sambon är nattmänniskor, vilket gör att vi kliver upp lite senare än de flesta. Innebär det att vi är onormala? Jag har även en väninna som är raka motsatsen. Hon vaknar extremt tidigt och går därför även och lägger sig väldigt tidigt. Innebär det att hon är onormal? Jag tror inte att någon skulle säga att jag och min väninna är onormala. Men ska man hårddra tanken så är vi egentligen det, eftersom det inte är så vanligt att man har sådana sovtider som vi har.

Det jag är ute efter är att man kanske lite mer bör tänka i dessa banor om vad som är normalt och/eller onormalt. Jag har själv haft svårt med detta ord när jag skulle beskriva sonen för andra. Jag kunde ju inte säga att han var onormal eller att han inte var som normala barn. Jag kunde inte heller säga att han var ovanlig och inte som ett vanligt barn. Till slut kom jag fram till att jag beskrev honom som ett annorlunda barn. Det var inte heller ett bra ord, men jag hittade inget bättre. Helst ville jag ju säga att han var (är) unik. Det vill jag även säga om min dotter, trots att hon är alldeles normal och vanlig. För mig är även hon unik. I vår familjevärld hade vi två unika barn eftersom de var så olika. Då kunde vi inte referera till ordet normalt eftersom det inte var vanligt förekommande hemma hos oss.

fredag 6 februari 2009

Prinsessbesök

Nu har prinsessan Ebba varit på besök. Prinsen var också med, men han fastnade inte på bild.

Ebba ville inte åka hem när det var dags utan sprang och gömde sig. "Jag vill stanna hos dig" var hennes återkommande replik. Tyvärr har varken jag eller farfar någon riktigt bra dag så det slutade med att vi bestämde att det får bli en annan gång. Hoppas det blir snart.

Man känner sig som en bov som säger ifrån vid sådan vädjan, samtidigt som det värmer i hjärtat att de faktiskt vill stanna. Det kunde ju vara tvärtom.

Den rätte

När jag träffade min älskade sambo första gången så såg jag bara ett stort leende på en liten gubbe. Jag blev träffad av blixten och gick spontant fram och kramade om honom. Sedan har livet varit så i nio år, fyllt av kärlek och kramar. Fast visst har det väl funnits ett och annat mörkt moln på vår rosa himmel, men vi har lyckats ta oss igenom det också.



Sambon såg inte alls ut som mina drömmars man. Drömmannen skulle vara lång, muskulös, mörk och ha bruna ögon. Så såg min fd make ut, så när som på att han hade blå ögon. Hur det gick, vet vi ju. Önskebilden är inte alltid lika verkligheten.



När jag tittar på sambon kan jag inte annat än tänka på dikten av Erik Lindorm och känna att kärleken bryr sig verkligen inte om utseendet. Jag föll för ett stort leende och två glittrande ögon och jag tycker min älskade sambo är det bästa som finns.



Den rätte

Jag hade tänkt dig blond
och lång över allt förstånd
med en energisk haka,
du, som i dröm och vaka
varit mitt ideal.
Blond och högväxt och smal.

Och så kommer du dock
mörk och kortväxt och tjock,
med hakan i nervikt krage
och en början till mage.
Sådan klivet du in
i min själ och mitt skinn.

Allting blev skapat om,
när du kom.
Allting slog du itu.
Du, du.

Erik Lindorm ur På marsch 1938

onsdag 4 februari 2009

Dator till salu

Nu tänker jag sälja min gamla dator. Jag säljer den för att jag själv fått en ny som är mycket vassare. Det finns inte ett fel på den här och jag har trivts bra med den. Den passar utmärkt som surfdator, där man bloggar, mailar och spelar spel som inte kräver så mycket prestanda.

Processor AMD Athlon 1 GHz
Två hårddiskar, en på 8 GB och en på 20 GB
640 MB RAM
CD-ROM
CD-RW
Nätverkskort
Grafikkort: ASUS GeForce 7100
Ljudkort: Soundblaster Live

Vill man så kan vi tillhanda hålla ett tangentbord från IBM. Hittar vi någon fungerande mus så kan även en sådan följa med.

Priset jag tänkt mig är 700:- plus frakt. För den som inte vet var jag bor kan jag säga att det är i Stockholmsområdet, så bor man i närheten går det bra att hämta den. Den får ligga kvar här i ca en vecka. Är den inte såld då så lägger vi ut den på Tradera.

Är det någon som är intresserad så maila mig på: cickidesign@gmail.com

Skruttbilen igen

Idag har bilskrället lagt av igen. Sambon var i väg till tandläkaren. Efter det åkte han till en kompis som han brukar datorsupporta. När han åkte därifrån så ringde han så jag skulle göra mig klar för vi behövde åka på Willys.

Allt gick bra tills vi skulle åka ifrån Willys. Då ville inte bilskrället starta. Precis som förra gången den strulade. Det stod en bil bredvid oss där man också höll på att packa in varor så sambon undrade om han fick låna lite ström. "Självklart", sa den gode mannen på knagglig svenska. Han släppte vad han hade för händer för att bistå oss. Han fick lov att flytta sin bil lite närmare oss. Så med de nya kablarna på plats så startade vår helt galant.

Nu är det verkligen dags att köpa ett nytt batteri. Det funkar inte längre med konstgjord andning.

tisdag 3 februari 2009

Uppdatering

Tack för alla goa och medkännande kommentarer om min bonusmammas sjukdom. Idag har jag fått veta lite mer. De har träffat onkologen som tror att det kan vara cancer i äggstockarna. Det känns trots allt som ett någorlunda positivt besked. Jag var mest orolig för att det skulle vara lever eller njurar som var angripna. De kan inte lämna ordentligt besked förrän hon är ordentligt tappad från all vätska hon har i buken.

Har det bara inte spridit sig så bör det ju vara opererbart. Vid sjuttiofem års ålder lär man inte ha så stor nytta ändå av sina äggstockar. Så nu är det bara att hålla tummarna att det är de som krånglar och att det går att operera. Hon har redan idag börjat få en svag dos av cytostatika i lite förebyggande syfte.

Stickfodral

För någon vecka sedan fick jag en förfrågan från en god vän om jag kunde göra ett fodral till förvaring av hennes stickor. Det lät som en kul utmaning, så det antog jag.

Det här är resultatet. Nu kallar jag det här för en prototyp, eftersom jag ska göra några justeringar på facken. Ska ändra lite på djup och storlek av dem. Men grundtanken är att det ska bli så här i alla fall.

Den här kommer jag att behålla själv, för även jag behöver har ordning på mina stickor och virknålar.

Här är det ca 25 fack. Har inte räknat de exakt än. Tanken är att köparen ska kunna önska själv hur man vill ha facken, om inte "standardmodellen" funkar.


Jag har gjort en flik som man fäller över för att grejerna inte ska ramla ur när man vikt ihop den.














Sedan viker eller rullar man ihop, knyter om och har allt på plats.

Så håll ögonen öppna, alla handarbetsintresserade. Snart kommer det ett stickfodral på en blogg och hemsida nära dig.