Virrhöna

Vissa dagar är jag virrigare än vanligt. Idag är en sådan dag. Vilket gjorde att jag glömde mitt bankkort i kortläsaren på Coop. Ibland är det tur att man har ett relativt ovanligt efternamn så det är lätt att söka rätt på mig. Personalen på Coop ska ha en stor eloge för att de ringde direkt och berättade vad som hänt. Så jag hann få tillbaka det innan jag märkte det och hann börja oroa mig.

Hemsytt bälte

Just nu har jag ett väldigt flexibelt midjemått. Det är lite jobbigt eftersom vissa byxor är ibland för stora och vissa byxor är ibland för små. Då kan man tycka att ett bälte skulle avhjälpa problemet.
Problemet var bara att det inte fanns något passande bälte. Vad gör man då? Jo, man syr sig ett. Av en gammal gardin! Kostnad 0 kronor. Gardinen är svärsonens gamla avlagda. Spännena av ett slaktat bälte som sett bättre dagar.


Alla sätt är bra, utom de dåliga.

Festväska

Finaste väska till finaste klänningen.

Festklänning

Nu är min fina festklänning klar. Den är sydd i en otroligt vacker taft som det skimrar av. Klänningen kommer väl inte riktigt till sin rätt på en galge. Jag kan ju berätta att den är snygg på och jag känner mig inte alltför tjock i den. Jag ser inte heller tjock ut i den här modellen.

Nu håller jag på med en matchande handväska till. Ska man vara fin så ska man vara det ordentligt!

Mycket skräp blir det

Jag brukar inte reta upp mig på så många saker. Men idag blev det ett adrenalinpåslag när vi var till återvinningen med veckans sopor. Det såg för bedrövligt ut där. Det här är inte värsta bilden, men det var bara den som blev kvar i sambons mobil. Han har en app som gör att man kan skicka bilderna direkt till vårt renhållningsbolag, när man ser sånt här. Det är bra.

Det ser ännu värre ut bakom containerna. Jag hittade en påse med jättefina svarta djupa tallrikar. En av dem var kanstött, alltså hade man kastat alla sex som hörde ihop! Jag tog rätt på de fem hela. Jag tänkte kanske Madde och Ali vill ha. Vill de inte ha dem, så kör jag ner de på loppisen. Hela och fina tallrikar ska i alla fall inte kastas bort. Det tycker inte jag, i alla fall.

Plink å plonk

Nu har sambon tagit fram gitarren och sitter och övar. Det är andra gången den här veckan. Det är månader sedan han gjorde det senast. Detta är ett bevis för att han mår bra. Och då mår jag också bra.

Nu börjas det

Idag är första ansökan och sjukersättning inskickad. Jag säger/skriver första, för jag antar det lär bli ett antal turer innan det är klart. Om det nu blir klart, vill säga.

Vi är ganska luttrade!