torsdag 7 mars 2013

Ibland räcker någon ut en hand och hjälper till

Helt klart finns det godhet i världen. Det visar denna artikel där flygplanspersonal ordnade så en passagerare inte skulle komma försent till sin mors dödsbädd.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/flyg-vantade-in-man-pa-vag-till-doende-mor

Själv har jag varit med när SAS-personal ansträngde sig lite extra. Det var när jag var aktiv i RBU. Vi hade varit på konferens på Gotland. När vi skulle åka hem var det väldigt dåligt väder. Det var gränsfall för att flyget skulle fungera.

Vi skulle även byta på Arlanda för att flyga vidare till Sundsvall. Jag och min väninna Lisbeth hann kom med det första planet, men vår väninna Elisabeth kom inte med. Varför minns jag inte nu. Vi visste då att det skulle bli problem för Elisabeth på Arlanda. Hon hade även svårt att gå på grund av sin reumatism, så hon skulle inte kunna springa mellan gaterna.

Men personalen löste det galant. Sundsvallsplanet inväntade det sena Gotlandsplanet. Och med Elisabeth i en rullstol kommer Arlandapersonal springandes, för att hon skulle hinna. Så fort hon var ombord lyfte planet mot Sundsvall. Vi fick sedan veta att det var det sista planet som lyfte den dagen, eftersom ovädret tilltog.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Heу! Ι κnоw this is κinda off topіc but І was wonderіng іf уou kneω where Ι cοulԁ find a captcha ρlugin fоr my commеnt form?

I'm using the same blog platform as yours and I'm havіng trouble
finԁing one? Thanks a lot!

My wеbsіte ... mouse click the up coming post

Småländskan sa...

Jag läste också den artikeln. Härligt att veta att det finns de som "kan rucka lite på reglerna" för att hjälpa en medmänniska!
Som svar på ditt svar på min förra kommentar: så klart du kan skriva till mig, berätta och bara "snacka av dig" om du känner så. Du vet var jag finns och jag skulle tycka det vore kanontrevligt att höra ifrån dig igen!
Jag har haft datorn inne på rehab och efter det klantade jag till mig och spillde en hel mugg med kaffe/mjölk över tangentbordet, så det var ett tag sen jag var på alerten hos de bloggare jag följer.
Men, säg det inte till nån, eftersom jag tjatat på lillgrabben och mina f.d. elever, om att mat
och dryck är absolut förbjudet vid datorn!!!
Var rädd om dig! Kram!

Cicki sa...

Småländskan: Jag lovar att inte skvallra....:-)

Du räckte också ut en hjälpande hand när jag som mest behövde den. Det glömmer jag aldrig. Då trodde jag inte att sådana handlingar kunde ske. Nu vet jag det. Tack.

Detsamma gäller ju dig. Vill du rita ner några rader så är det ju bara att göra det. Kram