Som sagt var så firades sambons födelsedag på Huddinge sjukhus. Det låter fortfarande väldigt lovande. Tant doktorn är nöjd med att hans träning kommit igång och tyckte han såg piggare ut vilket jag kunde bekräfta att det är så.
Det som stör mig/oss är fortfarande trasslet med FK. Man hävdar där att sambon aldrig sjukanmält sig. Vi har suttit och skickat in papper regelbundet sedan 2002. Det är jag som gjort det så det kan jag verkligen intyga att så skett. Så sent som i förra veckan pratade sambon med FK och de lovade att en handläggare skulle utses. Ändå påstår de att han aldrig sjukanmält sig. Som tur är så har han en läkare som ser till att saker och ting händer. Hon ringde FK medan vi var där och härjade runt ordentligt. Nu ska en handläggare utses inom 48 timmar annars kan man anmäla dem, har vi fått lärt oss. Hon fick även FK att ringa tillbaka inom en kvart med nya uppgifter. Jag blir så trött att man måste ha en auktoritär person i ryggen för att något ska hända.
Resten av dagen har gått i shoppandets tecken. Det har öppnats en ny loppis i Vårby backe. Så ni som bor i Stockholmsområdet kan jag varmt rekommendera Erikshjälpens loppis i Vårby backe. Vi skulle bara titta men det blev mycket handlat. Jag hittade en jättefin vår/sommar/höst-jacka och ett par helt nya och oanvända promenadskor. Riktiga Scolls i läder för 65:-. Dagens jättefynd. Sedan blev det en skjorta till sambon och massor med tyger, främst enfärgade fodertyger plus lite böcker. Jag hittade även en mugg till vår servis. Det var bra eftersom det gått ur en bit i en. Nu har vi sex stycken hela igen.
Efter detta blev det Bolaget och Willys så vi klarar lördagens firande. Morgondagen ska ägnas åt bakning, städning, matlagning och annan förberedelse.
SELFIE om jobbet
19 timmar sedan
7 kommentarer:
Ja, dagarna går fulla med glädjeämnen och små eller större bekymmer. Ibland tycker jag en dag är så full av händelser fastän det inte händer så himla mycket. Loppisfynd är rena fröjden och gör gott både för samvetet och i plånboken. Ha det så bra!
Ja man vet aldrig vad som sker när amor e med i bilden..min sambo hittade jag på nätet..o vem trodde att det skulle gå som så att han flyttade ända från Gällivare till Blekinge för min skull.. Stort grattis till din födelsedagsälskling.. O FK dom e jag så trött på så jag vet snart inte om jag ska skratta eller gråta eller vad..så jag förstår er verkligen..alltid e det vi som gör fel..aldrig de nee minsann.. Ha det nu så gott o som sagt ta det lugnt
Solveig: Visst är vardagen fylld av små glädjeämnen. Det gäller bara att lära sig att se dem och ta vara på dem. Och jag tar det lugnt. Vi har en bra planering som skonar både kropp och plånbok....:-)
Engelsson: Vet du att jag var nästan på väg till Blekinge jag också under en period av mitt singelliv. Då höll jag på att bli bonnmora utanför Ronneby.....:-) Idag är jag glad att jag bara flyttade några mil från norrort till söder om storstan.
Jag skulle kunna skriva en livshistoria om mina möten med FK. Den startade redan när sonen var nyfödd. Han är ju mycket för tidigt född och ingen kunde säga om han skulle överleva eller inte. Jag trodde i min enfald att i och med att jag fött barn (och att barnet då fortfarande levde) att jag skulle kunna lyfta föräldrarpenning. Men det tyckte inte FK. Mitt barn vårdades på sjukhus, alltså ansåg de att jag skulle arbeta under tiden. Jag hävdade att jag pumpade och ville vara på sjukhuset så mycket som möjligt. De ansåg att jag skulle pumpa på min fritid och likaså besöka sonen på min fritid. Eftersom han inte var frisk försökte jag då med att jag kanske kunde vara hemma med sjukt barn men det godkändes inte heller. Det slutade med att psykvården fick sjukskriva mig för att jag inte skulle behöva gå tillbaka till jobbet. Nu överlevde sonen och allt gick bra. Jag har sedan i andra lägen tampats med dem både för egen del och när jag försökt stöttat andra föräldrar till funktionshindrade barn. Min egen kamp 2003-2004 har jag ju tidigare skrivit om så den nämner jag nu. Jag säger bara så här att försäkringskassan tycker jag om.......inte! Man kan kalla dem Förskräcklingskassan.
Tur att ni fick hjälp! Håller på dig/er -alltid!
Spader: Det verkar som att det är vår tur nu.
Det är ett skämt, Fk... Tyvärr ett synnerligen dåligt sådant... Jag tänker inte ens beskriva mina turer med FK just nu, mer än att de gör mig synnerligen, synnerligen förbannad.
Dock, glad att det är er tur nu :)
Shirouz: Det verkar sitta i väggarna hos FK. Det har gått 34 år sedan min första kontrovers med dem och det är lika opersonligt och knäppt fortfarande.
Skicka en kommentar