Vardagslycka

Ibland kan jag bli så där vansinnigt lycklig över att få leva med min älskade sambo. Ikväll kom en sådan känsla över mig när jag springer mellan TV och dator. Jag irrar fram och tillbaka och har tusen hyss för mig. Då tittar denna underbara man bara på mig och ler. Jag ser att han älskar mig precis som den virriga, gamla, halvfeta tant som jag numera är. Och jag blir rent ut sagt så jävla lycklig att få ha det så.

Här kommer ett av sambons typiska ordklyverier som jag bara älskar. Efter kvällens Doobidoo så säger han: "Minnesluckan glömdes bort".......:-)

Sexy baby

Andreas Wise lyckades slakta den gamla hederliga Stones-låten rejält ikväll.

Men denna gamla gubbe kan fortfarande få igång mig. Mick är still going strong .....:-)

Kvällens Idol-inlägg

Bägge mina favoriter i Idol sjöng så fantastiskt denna U2-låt om det hemska som hände i Nordirland 1972.

Musikminnen

Det är lite roligt och "koligt" snack just nu inne hos Christina. Hon la upp ett gammalt musikminne om kon som kom över fjället. Då dök det upp ett annat gammalt musikminne i min rör(l)iga hjärna. Typ den här:

3 nessar och 2 dynor

Jag har roat mig med att ta rätt på tygresterna efter handväskan jag sydde senast. Det var inte mycket tyg kvar, men det räckte till lite småsaker, som tre stycken små sminkväskor och två stycken nåldynor. Det roliga är att se hur olika det kan bli av samma tygstycke. Det är alltså fram-och baksidorna man ser på sminkväskorna.

Soppa och choklad

Har man inget annat för sig kan man gå på tantlunch. Idag på förmiddagen ringde en av mina badväninnor och bjöd hem mig på lunch. Det var jag och ytterligare en väninna från badet. Det var så mysigt med en spontanlunch så där med kära vänner. Vi fick en jättegod potatis-och purjolökssoppa. Dessutom hade E-M bakat en kladdkaka till kaffet. Det var nästan jobbigt med vattengympa efter allt det goda.

Ibland (ganska ofta) är det trevligt att vara dagledig.....:-)

Det där med snö och vinterdäck

Sambon är verkligen den skarpaste kniven i lådan och har samtliga hästar hemma plus några inhyrda. Däremot är han inte den snabbaste hästen utan skjuter gärna upp saker och ting. Det mesta faktiskt. Det är lätt irriterande, om jag får uttrycka mig så. Ni vet, jag den otålige!

Nu är det här med vinterdäcken, som inte kommit på än. Två stycken ligger i hallen och två ligger i bilen. Så det är ingen bristvara. Dessutom behöver han inte göra det själv, utan ska endast åka i väg till en bilmek och betala för jobbet.

Ett år var det så sent med däckpåläggningen att vi inte kom ut från parkeringen förrän efter jul. Snön låg djup och sommardäcken räckte inte till. Jag vill inte vara med om det igen.

Nu kanske någon tycker att jag kan fixa det själv. Visst kan jag det, men då är det där med de två däcken i hallen. De ska ner till bilen och det klarar jag inte själv. Där föll den tanken.

Jaja, den här snön ska tydligen tina bort så än finns det hopp att få på däcken i tid.