God Jul

Så här i sista minuten vill jag önska alla vänner en riktigt God Jul. Själv har jag fullt sjå med att leva fullt ut i det riktiga livet. Vi har det väldigt mysigt och trevligt. Hoppas alla ni andra har det likadant.

Mina idoler still going strong

Året var 1962 när mina stora idoler började spela tillsammans. Då var jag tretton år. Jag upptäckte dem inte alldeles på en gång, utan det gick ett eller två år tills jag gjorde dem till mina. Nu är jag sextiotre år och har precis tittat på deras jubileumskonsert. De har hållit på i femtio år! Det är helt makalöst. Dessutom tycker jag de är lika bra idag som de var då. Eller ännu bättre till och med. Min dröm är fortfarande att någon gång få se dem på riktigt. Håller de på ett antal år till så kanske den önskan hinner gå i uppfyllelse. Gamla gubbar håller tydligen hur länge som helst.

Den här skivan fick jag av min dåvarande pojkvän när jag fyllde sexton år. Den är också fortfarande bra och har en viss plats i mitt hjärta. Dessutom har jag även viss kontakt med den pojkvännen fortfarande. Det är också rätt otroligt.

Det magiska kylskåpet

Nu är all julmat inhandlat och instuvat. Jag blir lika imponerad över hur mycket vårt lilla kylskåp kan rymma. Eller så är det att hon som stuvar är bra på det jobbet.

Ett stickfodral blev även ivägskickat i sista minuten. Tur att kunden valde ett färdigsytt. Nu får vi bara hoppas att posten sköter sig så kundens flickvän inte blir utan julklapp.

Nu ska vi bara julpynta och göra lite julgodis så allt är klart på lördag när dottern och svärsonen anländer.

 (Fast känner jag mig själv rätt så kommer jag väl på något tok som ska göras i sista minuten.)

Hjälp UNICEF att hjälpa

En bloggpost för att utrota polio

Världsdel efter världsdel blir poliofri och möjligheten att helt radera den dödliga sjukdomen från jordens yta är inom räckhåll. Det är ingen lätt uppgift men det går. Och du kan hjälpa till. 

Mayen är en månad gammal och ligger i sin mammas famn där han får en dos poliovaccin. Foto: © UNICEF/Brian Sokol

Förra året upptäcktes endast 650 fall av polio i världen. Det är inte många men bara några få fall gör att sjukdomen sprids och skördar barns liv. För att helt utrota polio krävs att man vaccinerar varenda unge i varje by. Det gör UNICEF. Genom världens största hälsokampanj ser de till att miljontals barn världen över får vaccin och skyddas mot sjukdomen. Köp vaccin och hjälp till att utrota polio!

http://unicef.se/ad/04AD71?target=/gavoshop/192-poliovaccin

För att barn ska få ett fullgott skydd behövs tre doser vaccin. I UNICEFs gåvoshop kostar 60 doser 72 kronor. Det räcker för att rädda livet på 20 barn.

ps. Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Stor necessär

 Jag hade egentligen inte tänkt sy något till försäljning före jul. Jag behöver tiden till att sy eget, baka och städa. Men så var det någon som bad snällt och jag kunde inte säga nej.

Så det blev en stor necessär av jeanstyg. Önskemålet var också att det skulle vara mycket spets på den. Det här är resultatet.

  Den är 26x17x15 cm. Alltså en rejält stor nesse.

Det läckra fodertyget är designat av Erika Pekkari för Åhléns 1991. Tyget heter Zagora.

Arg och ledsen

Jag blir både arg och ledsen när jag ser hur invandrarfientligheten florerar i svenska samhället. Just nu delas det fritt på Facebook om hur muslimer och andra religioner "hindrar" oss från att äta bland annat julskinka och pepparkakor. Det senaste nu som delas runt är att man tydligen nekat barn att vara tomtar i luciatåget i Vreta klosterskola. Direkt kommer man då fram till att detta är invandrarnas fel och man undrar vart Sverige är på väg åt för håll.

Det undrar jag också. Håller vi på att bli ett land präglat av främlingsfientlighet? De som delar ut dessa inlägg på FB lägger ofta också till "Inte för att jag är rasist men........" Jag anser att alla som delar ut dessa inlägg är rasister och främlingsfientliga. Det är det som är så skrämmande att man smyger med det och har någon form av vardagsrasism som verkar bli vanligare och vanligare.

Man påstår också att vi nekas att prata om dessa frågor. Jag tycker faktiskt att vi ska göra det. Prata om det, alltså. Men vi ska prata om det under ordnade former där alla kan komma till tals. Det man inte verkar förstå är att det är våra myndigheter och andra som håller på att trassla med dessa förbud hit och dit. Det är inte invandrarna som kräver detta av oss. Myndigheternas krav ger tyvärr en missriktad effekt. Istället för att det ska skapa hänsyn så skapar det istället en misstro och rädsla hos en del människor. Det spär på främlingsfientligheten och är som honung för rasistisk politik.

Visst finns det extremister och fundamentalister som hårddrar sin religion och sina åsikter. Men det finns det inom alla religioner, även vår egen protestantiska, där man i vissa läger inte accepterar kvinnliga präster och homosexualitet.

I vår släkt finns det flera muslimer. Bland annat vår kära Ali och att sambons svägerska och brorsbarn också är muslimer.  Ali har firat tre jular med oss och den här julen kommer att bli hans fjärde med oss. Det skulle aldrig falla honom in att neka oss vår julskinka eller våra pepparkakor. Att han själv inte äter av julskinkan är hans eget beslut. Han äter däremot glatt av både den inlagda sillen, mina köttbullar utan fläsk, kycklingprinskorv och annat som han tycker om.

Jag vet att jag tjatat om dessa frågor tidigare och jag kommer att fortsätta med det. Ska det vara så himla svårt att respektera varandra och ta hänsyn till varandras olikheter? När jag ser denna utveckling i vårt samhälle så blir jag väldigt orolig för vilken värld Melina och Nelson kommer att växa upp i. Vad kommer de att möta för samhälle som ungdomar och vuxna?

Juvelorkidé

Det här är nog världen mest tacksamma och lättskötta orkidé. Lagom till varje jul belönar den oss med vita fina blommor. Det framgår inte riktigt av bilden men bägge orkidéerna är översållade med knoppar. Så här mycket blommor tror jag aldrig de haft.