måndag 31 december 2012

Gott Nytt År


Jag vill önska alla vänner ett riktigt 
Gott Nytt År

Samtidigt vill jag be om ursäkt för att jag de sista dagarna inte orkat läsa ikapp utan bara raderat alla era inlägg.

Vid årskiftet 2011/2012 önskade jag oss och alla andra ett riktigt "räkmackeår". För vår egen del blev det nästan sant. Sambon fick efter många års kamp äntligen rätt till sin sjukpension. Jag har fortfarande svårt att förstå att vi numera kan köpa det mesta vi vill ha. Även om vi inte är, och aldrig kommer att bli, rika. Men vi är fria i alla fall. Det är värt hur mycket som helst.

För några andra vet jag att året inte blev fullt så bra. Så nu önskar jag er alla att 2013 ska bli ett bra år även för er. Det är ni värda. 2013 får naturligtvis fortsätta som ett bra år även för oss. Och så fort som möjligt avveckla alla förkylningsbaciller. Trots snuva ska jag ändå skåla in det nya året i champagne.

lördag 29 december 2012

Förkylt

Här råder förkylning om någon undrar vad jag håller på med.

torsdag 27 december 2012

Impulsshopping

Dottern ville gå på mellandagsrea. Hon ville titta på en ny jacka. Det passade även mig bra. Jag ville själv titta efter nya vinterskor. De jag har är både lite för höga och för stela för att jag enkelt ska kunna sätta dem på mig.

Det var bara en miss. Vi fick för oss att mellandagsrean började på juldagen. Så var det ju inte. Alla kläd-och skobutiker var stängda. Däremot hade elektronikbutikerna öppet. Ungdomarna ville också titta efter nya mobiler. Så fick det bli.

Så vår shoppingdag slutade inte med ny jacka och nya skor. Däremot blev det en ny resväska till dottern och en kaffemaskin till mig och sambon. Vi har länge pratat om det och med ett lockande kanonpris så slog vi till. Hittills har den hållit våra förväntningar på gott kaffe.


God fortsättning

Jag hoppas alla haft en fin och härlig julhelg. Det har vi i alla fall haft. Vi har haft fyra fina och härliga dagar med dottern och svärsonen. Det funkade så bra, trots gummimadrass på vardagsrumsgolvet. Vi har verkligen haft det skönt och de hade gärna fått stanna längre. Nu var de tvungna att åka hem igår, eftersom dottern måste arbeta några av mellandagarna. Det är så när man har till yrke att jobba med människor. Människor kan man inte skyffla undan och lägga på hög tills alla helgerna är över.


Våra kära gäster kom på lördagen. De hade under resans gång upptäckt att de kunde åka med SJ ända fram till vår station, så det underlättade en hel del för dem. På det viset slapp de släpa bagage på Stockholms central som kan vara både jobbigt och stressande. Vi kollade upp hur det skulle vara vid deras hemresa och det funkade även då. Vilket underlättade en hel del för oss, som slapp köra in till Stockholm. Vi litar nämligen inte på SL:s sätt att passa tider. Nu behövde vi bara köra vår egen station. Tack SJ för att något fungerar bra med er.

Både lördagen och söndagen tillbringades i sakta mak. Jag lagade till den sista julmaten och bakade vörtbröd. Som tyvärr blev helt misslyckat. Typiskt.

Julafton började vi med glögg och pepparkakor till Kalle Anka. Sedan började vi förbereda julmaten. Vi tände så mycket ljus att vi knappt behövde ha några andra lampor. Allt var alldeles lagom mycket så man inte blev så där hemskt "äckelmätt". Vi hade bestämt att köpa några små julklappar till varandra. Bara för att ha några paket att öppna. Vi hade köpt lite saker på loppis plus att jag rensat ut en bok om köksträdgårdar i min egen bokhylla. Det planeras nämligen husköp i den lilla familjen så även om dottern har en floristutbildning i botten, kan det vara bra med lite nya idéer. Alla klapparna föll i god jord vilket kändes kul.

Själv fick jag önskeklappen, "Den franske bagaren" av Sébastien Boudet. Den hade jag önskat mig, men det visste inte dottern, så det blev väldigt lyckad. Jag blev så otroligt glad över den. Jag läser Sébastiens blogg Brödpassion och hans tankar runt råvaror passar mig perfekt. Lite goda lyxpraliner är inte heller fel.

Nu håller livet på att återgå till det normala igen. Jag har fortfarande ingen sylust så det blir nog lite läsa och datortid istället.  Och jag har mycket att läsa ifatt på olika bloggar.

måndag 24 december 2012

God Jul

Så här i sista minuten vill jag önska alla vänner en riktigt God Jul. Själv har jag fullt sjå med att leva fullt ut i det riktiga livet. Vi har det väldigt mysigt och trevligt. Hoppas alla ni andra har det likadant.

lördag 22 december 2012

Mina idoler still going strong

Året var 1962 när mina stora idoler började spela tillsammans. Då var jag tretton år. Jag upptäckte dem inte alldeles på en gång, utan det gick ett eller två år tills jag gjorde dem till mina. Nu är jag sextiotre år och har precis tittat på deras jubileumskonsert. De har hållit på i femtio år! Det är helt makalöst. Dessutom tycker jag de är lika bra idag som de var då. Eller ännu bättre till och med. Min dröm är fortfarande att någon gång få se dem på riktigt. Håller de på ett antal år till så kanske den önskan hinner gå i uppfyllelse. Gamla gubbar håller tydligen hur länge som helst.

Den här skivan fick jag av min dåvarande pojkvän när jag fyllde sexton år. Den är också fortfarande bra och har en viss plats i mitt hjärta. Dessutom har jag även viss kontakt med den pojkvännen fortfarande. Det är också rätt otroligt.


onsdag 19 december 2012

Det magiska kylskåpet

Nu är all julmat inhandlat och instuvat. Jag blir lika imponerad över hur mycket vårt lilla kylskåp kan rymma. Eller så är det att hon som stuvar är bra på det jobbet.

Ett stickfodral blev även ivägskickat i sista minuten. Tur att kunden valde ett färdigsytt. Nu får vi bara hoppas att posten sköter sig så kundens flickvän inte blir utan julklapp.

Nu ska vi bara julpynta och göra lite julgodis så allt är klart på lördag när dottern och svärsonen anländer.

 (Fast känner jag mig själv rätt så kommer jag väl på något tok som ska göras i sista minuten.)

fredag 14 december 2012

Hjälp UNICEF att hjälpa



En bloggpost för att utrota polio
Världsdel efter världsdel blir poliofri och möjligheten att helt radera den dödliga sjukdomen från jordens yta är inom räckhåll. Det är ingen lätt uppgift men det går. Och du kan hjälpa till. 


Mayen är en månad gammal och ligger i sin mammas famn där han får en dos poliovaccin. Foto: © UNICEF/Brian Sokol

Förra året upptäcktes endast 650 fall av polio i världen. Det är inte många men bara några få fall gör att sjukdomen sprids och skördar barns liv. För att helt utrota polio krävs att man vaccinerar varenda unge i varje by. Det gör UNICEF. Genom världens största hälsokampanj ser de till att miljontals barn världen över får vaccin och skyddas mot sjukdomen. Köp vaccin och hjälp till att utrota polio!
För att barn ska få ett fullgott skydd behövs tre doser vaccin. I UNICEFs gåvoshop kostar 60 doser 72 kronor. Det räcker för att rädda livet på 20 barn.
ps. Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.



onsdag 12 december 2012

Stor necessär

 Jag hade egentligen inte tänkt sy något till försäljning före jul. Jag behöver tiden till att sy eget, baka och städa. Men så var det någon som bad snällt och jag kunde inte säga nej.


Så det blev en stor necessär av jeanstyg. Önskemålet var också att det skulle vara mycket spets på den. Det här är resultatet.
  Den är 26x17x15 cm. Alltså en rejält stor nesse.
Det läckra fodertyget är designat av Erika Pekkari för Åhléns 1991. Tyget heter Zagora.

tisdag 11 december 2012

Arg och ledsen

Jag blir både arg och ledsen när jag ser hur invandrarfientligheten florerar i svenska samhället. Just nu delas det fritt på Facebook om hur muslimer och andra religioner "hindrar" oss från att äta bland annat julskinka och pepparkakor. Det senaste nu som delas runt är att man tydligen nekat barn att vara tomtar i luciatåget i Vreta klosterskola. Direkt kommer man då fram till att detta är invandrarnas fel och man undrar vart Sverige är på väg åt för håll.

Det undrar jag också. Håller vi på att bli ett land präglat av främlingsfientlighet? De som delar ut dessa inlägg på FB lägger ofta också till "Inte för att jag är rasist men........" Jag anser att alla som delar ut dessa inlägg är rasister och främlingsfientliga. Det är det som är så skrämmande att man smyger med det och har någon form av vardagsrasism som verkar bli vanligare och vanligare.

Man påstår också att vi nekas att prata om dessa frågor. Jag tycker faktiskt att vi ska göra det. Prata om det, alltså. Men vi ska prata om det under ordnade former där alla kan komma till tals. Det man inte verkar förstå är att det är våra myndigheter och andra som håller på att trassla med dessa förbud hit och dit. Det är inte invandrarna som kräver detta av oss. Myndigheternas krav ger tyvärr en missriktad effekt. Istället för att det ska skapa hänsyn så skapar det istället en misstro och rädsla hos en del människor. Det spär på främlingsfientligheten och är som honung för rasistisk politik.

Visst finns det extremister och fundamentalister som hårddrar sin religion och sina åsikter. Men det finns det inom alla religioner, även vår egen protestantiska, där man i vissa läger inte accepterar kvinnliga präster och homosexualitet.

I vår släkt finns det flera muslimer. Bland annat vår kära Ali och att sambons svägerska och brorsbarn också är muslimer.  Ali har firat tre jular med oss och den här julen kommer att bli hans fjärde med oss. Det skulle aldrig falla honom in att neka oss vår julskinka eller våra pepparkakor. Att han själv inte äter av julskinkan är hans eget beslut. Han äter däremot glatt av både den inlagda sillen, mina köttbullar utan fläsk, kycklingprinskorv och annat som han tycker om.

Jag vet att jag tjatat om dessa frågor tidigare och jag kommer att fortsätta med det. Ska det vara så himla svårt att respektera varandra och ta hänsyn till varandras olikheter? När jag ser denna utveckling i vårt samhälle så blir jag väldigt orolig för vilken värld Melina och Nelson kommer att växa upp i. Vad kommer de att möta för samhälle som ungdomar och vuxna?

söndag 9 december 2012

Juvelorkidé

Det här är nog världen mest tacksamma och lättskötta orkidé. Lagom till varje jul belönar den oss med vita fina blommor. Det framgår inte riktigt av bilden men bägge orkidéerna är översållade med knoppar. Så här mycket blommor tror jag aldrig de haft.

lördag 8 december 2012

Vem förstår?

Ikväll på Robins så var Måns Möller gäst. Han pratade bland annat om sin son som har autism. Han har gjort en ny show om sitt liv, där en hel del kommer att handla om sonen. Han vill genom sin show visa hur mycket ljusa stunder och glädje, mitt i all sorg, som det finns när man har ett funktionshindrat barn.

Jag har aldrig varit en fan av Måns Möller tidigare men från och med ikväll så är jag det. En fan, alltså. Han berättade om sin glädje när sonen första gången sa en längre mening. En mening på fyra ord, "När är lasagnen färdig?" Hur han då ringde sina kompisar för att berätta detta, denna enorma glädje som han som pappa kände vid just detta tillfälle. Men de förstod inte riktigt.

Jag fattar precis hur han kände det. Det har varit en del sådana stunder i ens liv. Men för vem berättar man om sin otroliga glädje och stolthet när ens sextonårige son för första gången kan knyta sina skor själv? Vem fattar hur man känner? Självklart så är det en annan förälder med ett funktionshindrat barn som fattar hela ens glädjekänsla. Man måste varit där för att förstå. Så är det bara!

I röjartagen del 2

Man ska inte ha böcker och liknande i sovrummet. Jäklar vad dammigt allt är. Just nu har jag i alla fall tagit en sektion. Jag har tömt i hel ställning med trådbackar som var fylld med olästa böcker. De ligger nu på en hylla istället. Mycket mer hanterbart. Plus att det är bättre plats på golvet och lättare att dammsuga.

Det är tur att jag älskar sambon så mycket, annars hängde han löst just nu med allt sitt samlande. Både på kontor och i sovrummet, där hans boktravar och annat skit trängs på golvet där man ska gå.

I röjartagen

Nu har jag packat ner sju årgångar av Allt om Mat som ska skickas till loppisen. Idag är det fyra sektioner av lagerhyllan Ivar som ska tömmas, dammas och omdisponeras. Det handlar om facklitteratur, kokböcker, tidskriftsamlare och lådor med bra-att-ha-till-sömnads-grejer. Förhoppningen är att få plats med alla böcker som numera tronar i högar på golvet eller förvaras i papperskassar.

fredag 7 december 2012

Sopigt

Nu har vi varit till återvinningstationen med en massa sopor. Vi skulle egentligen varit dit i onsdags, men eftersom det var snökaos då så valde vi att vänta med den. Nu är det gjort i alla fall. Skönt! Sambon håller på att röja på kontoret. I sex års tid har jag önskat mig ett någorlunda välordnat kontor i juklapp. Är det i år det ska hända?

Den som inte sett vårt kontor innan, kan inte föreställa sig hur mycket prylar det varit där. Nu börjar det kännas lite luftigare i alla fall.

Vi blev även utan billig köttfärs i onsdags, eftersom leveranserna till Willys inte tog sig fram. Även det har vi åtgärdat idag. Så nu väntar fyra kilo malet kött på mig. Jag ska göra mina supergoda julköttbullar av hälften och hälften ska förpackas och frysas in. Härligt!

onsdag 5 december 2012

Oh what a night

Efter en rent bedrövlig natt vaknade jag klockan åtta och var bushungrig. För det första är det alldeles för tidigt för mig att stiga upp då, för det andra hade jag varit vaken sjuttioelva gånger under natten. Sambon har jordens hosta och jag har vaknat så fort han hostat.

Jag klev upp i alla fall för att äta frukost. När jag var klar med den så kände jag att det var nog läge att krypa ner igen, vilket jag också gjorde. Jag läste en liten stund och somnade snart om. Vaknade klockan tolv, vilken kanske är i senaste laget. Fast var gör det egentligen när man rår sin egen dag.

Ute är det vitt och mycket snö. Det både snöar och blåser, men vi måste nog ändå ta oss till Willys för att fylla på kylskåpet. Egentligen hade vi även planerat att åka till återvinningen, eftersom sambon röjer på kontoret och hallen är full med sopor. Men det känns inte som en höjdare att stå ute och slänga sopor i snöovädret. Det får bli en annan dag. Det enda som kan hända är att han hinner få ihop fler saker som ska kastas.


måndag 3 december 2012

Tidig julklapp

Bild lånad hos jula.se
Igår gick min arbetslampa sönder. Den har trasslat länge genom att blinka och fladdra. Igår la den ner totalt. Så idag har jag köpt mig en lampa som jag önskat mig i flera år. En lampa med förstoringsglas, som jag dessutom kan flytta med mig. Ibland händer det nämligen att jag sitter och handsömmar framför TVn och då måste jag ha en extra ljuskälla.

Jag är så glad att vi numera kan kosta på oss sådana här extra grejer. Hade det varit förr så har vi fått pussla ihop det på något annat vis, eller köpt den billigaste tänkbara lampan på Ikea eller Clas Ohlsson.

lördag 1 december 2012

Tji advent

Här är bristen på vita ljus akut. Men eftersom ingen av oss kände ett alltför stort behov av att tända ett ljus imorgon så får staken lugna sig tills på onsdag. Stjärnor och elektriska stakar är dock på plats.

Snökaos

Det är rena rama snökaoset efter hela södra norrlandskusten. Dottern bor i Sundsvall och har sin arbetsplats söder om Härnösand. Hon har alltså en normal restid på ca fyrtiofem minuter. Hon skulle egentligen arbeta hela helgen, så i morse åkte hon en halvtimme tidigare än vanligt, eftersom hon visste att väglaget var besvärligt. Hon kom halvvägs. Där var det stopp. Det var hundratalet lastbilar och bussar som satt fast. Plus alla vanliga bilar.

Efter fyra timmars kötid blev de omdirigerade, men även där blev det stopp till slut. Då vände hon och tog sig hem igen. Hennes chef är helt förtvivlad. När hon pratade med han senast så var de elva man kort på jobbet. Den siffran kan ha stigit nu. Det är personal som av olika anledningar inte tagit sig fram.

Vi är ganska små när vädrets makter bestämmer över oss.

fredag 30 november 2012

Titta det glänser

Kan meddela att badrummet är skurat från golv till tak. Fönstret i sovrummet glänser med nya fräscha gardiner. Och jag har grymt ont i skur-armen. Imorgon är det adventspyntning som gäller.

torsdag 29 november 2012

Stollfia

Ibland undrar jag om jag är riktigt klok? Ni tycker väl jag är helt knäpp om jag berättar att jag planerar fönstertvätt på lördag. Men så är det i alla fall. Sovrumsfönstret är riktigt grisigt och jag vill inte sätta upp någon adventstjärna och byta gardiner förrän fönstret är fräscht igen. Jag får nog hämta lite spolarvätska i bilen för att hjälpa projektet på traven.

Men först ska allt kakel i badrummet göras rent. Det blir väl trosor som gäller som städdräkt. Trosor, Cilit Bang, vit tvättsvamp och duschslang. Sedan är jag redo för en utmaning.

Så får det bli.
Så vaknar man upp till ett vitt landskap.  Läser på nyheterna att vi kan vänta oss en vargavinter. Härligt! Jag älskar när det är riktig vinter, som det var i mitt älskade Sundsvall. Nu saknas det bara en snöskoter......:-)

Bjuder på en gammal goding från början av 60-talet med Lena Conradsson. Den finns i  nyare tappning men jag gillar originalet bäst.


tisdag 27 november 2012

Loppisrunda

Tänk så trevligt man kan ha för lite pengar på en loppisrunda. Idag har vi besökt två loppisar. Med oss hem hade vi flera tyger, ett lass böcker, Holocaust som cd-box och lite småjulklappar. Vi kostade även på oss en fika. Hela kalaset gick loss på ca trehundrafemtio kronor.

Det kallar jag en prisvärd dag.

Disktrasor

Idag har jag laddat upp ett helt gäng med disktrasor i regnbågens alla färger. Du hittar dem på www.cickidesign.se

måndag 26 november 2012

Årets julklapp

Tittar man i tidningar och annonser så påstås det att årets julklapp är hörlurar. Jag tycker att årets julklapp borde vara något från UNICEFs gåvoshop.

Tänk att få ge bort 30 doser mässlingsvaccin för 57:- eller varför inte 100 påsar vätskeersättning för 65:-. Det är vad jag kallar för årets julklappar.

Livets berg-och dalbana

Vårt liv är verkligen som en "rollercoster". Speciellt när det gäller ekonomin. Ibland har vi nästan inga pengar alls, men så helt plötsligt så rullar det in. Så är det nu. Via datorjobb och olika försäljningar så har det rullat in rätt mycket pengar. Vilket det har gjort nu. Så idag har vi kunnat köpa den skrivare/kopiator/scanner som vi inte trodde vi skulle kunna köpa förrän i början på nästa år. Plus att vi ska unna oss en loppisrunda imorgon.

Sambon är mycket gladare nu för tiden, vilket gör att han nu har börjat röja på kontoret som i sex år sett ut som ett skräpupplag för datorprylar. Vi behöver inte längre spara på en massa "bra-att-ha-grejer". Vilket har gjort att vi kunnat sälja en del av det. Pengar som vi i sin tur kunnat köpa den nya skrivaren för.

Livet är för det mesta rätt härligt. Fast vissa dagar är härligare än andra. Idag är en sådan dag.

lördag 24 november 2012

Mormor-dag

Idag har Melina varit här. Ali och hon kom för Ali skulle hjälpa sambon att byta däck på bilen. Melina ville också följa med. Så hon och jag gick till affären och handlade lite ingredienser så vi kunde baka. Vi bakade naanbröd, eftersom jag skulle göra en indisk gryta till middagen.

Hon är i den frågvisa åldern så det är mycket: "Vad är det?". Det är en härlig ålder när de utforskar världen. Vi hade också en liten trafikkurs om vad som kan hända små barn om de springer ut i gatan och möter en bil. Det är nämligen lite mycket spring i benen ibland.

Nu har i alla fall jag och sambon ätit den indiska kycklinggrytan med naanbröd till. Receptet på grytan hittar ni här. Den var fantastiskt god.

Hundväska


 Nu har jag sytt den ultimata hundväskan, med massor av finesser. Precis sådana projekt som jag älskar.

Det kom alltså en beställning. Efter en viss mailväxling om önskemål så hade jag en idé i huvudet. Nu är det bara att hoppas att beställaren också tycker det stämmer med hennes önskemål.
 Väskan är 45x25 cm plus 25 cm hög. På ena långsidan är det tre mindre fickor för bajspåsar och andra småsaker. De stängs med kardborrband.

På den andra sidan är det en stor öppen ficka. Jag fick inspiration och broderade dit den lilla vovsingens namn.
 Locket går omlott och stängs med tre magnetlås. Jag ville inte använda blixtlås eller kardborrband som kunde fastna i pälsen.

I botten har jag lagt ett tjockare liggunderlag för att det ska bli stadigare. Samtidigt motar det ju även bort kyla och fukt. Alla sidor är vadderade mellan ytter-och innertyg för värmens skull.

Det ska även bli en liten tunn lös botten som jag ska lägga fleece i. Den ska jag sy senare idag.

 Den ena kortsidan är bara 20 cm hög. Det är för att Thorkel ska kunna kika ut där. Därför har jag även sytt på en extra kant/kudde, som ska göra det lite mjukare att vila huvudet på.
 Det finns tre längder att reglera handtagen med. Det görs med en vanlig knapp och knapphål.

Det går även att ändra handtagen så man får dem på den andra ledden, alltså tvärsöver, ifall man behöver bära så någon gång.

Uppdaterat: Jag fick göra ett helt nytt inlägg för att få till det här med bilderna. Jag tror det var installationen av Picasa som ställde till det. Det programmet är nu avistallerat.

fredag 23 november 2012

Frustration

Idag har jag försökt förnyat mitt bildspel. Jag har haft det i Picasas fotoprogram. Förr gick det jätteenkelt att göra det. Men så har ju både Blogger och Picasa uppdaterat sina funktioner. När de gör så ska ju allt bli mycket bättre. Men det är en sanning med modifikation. Det blir oftast krångligare. Nu har jag efter mycket möda och besvär, svordomar och frustration fått till ett bildspel. Jag är inte helt nöjd men nöjer mig så länge med det i alla fall.

Nu måste jag istället se till att jag är utvilad till imorgon eftersom Mellis kanske kommer då. Ali ska komma och hjälpa till med att byta till vinterdäck och Melina kanske ska följa med. Då måste man ju vara till sin fördel......:-)

onsdag 21 november 2012

På resande fot

Nu känns det som vi suttit i bilen mest hela dagen. Så är det naturligtvis inte, men det känns så.

Efter frukost och lite datortid så drog vi ner på stan. Det var stora shoppingrundan idag, eftersom det varit "löning". Det var apoteket, tygaffären, bolaget, Clas Ohlsson och Willys. Efter den vändan åkte vi hem för att packa upp allt och ta en mycket försenad lunch.

Sedan var det dags för en stockholmsresa. Vi skulle hämta datorn som sambon köpt på Tradera. På hemvägen åkte vi om hos Madde och Ali. De behövde lite datorhjälp. Vi skjutsade även Ali så han kunde uträtta några ärenden.

Prick kl 20.00 klev vi in genom dörren. Ganska slut och lätt snurrig i skallen. Nu blir det bara TV och kattgos. Mer än så orkar vi inte med.

måndag 19 november 2012

Fortsättning på dagen

Som en fortsättning på en bra dag så vann sambon en auktion på Tradera. Nu ska även han få en ny (bättre begagnad) dator. Några fler pengar än det vi fick ge för min. Men ändå väldigt, väldigt prisvärt.

Vi räknade ut att våra gamla datorer är minst sju år gamla, med lite nyare  komponenter för att rädda det som räddas kan. Nu funkar inte det längre eftersom all teknik har blivit för modern, så man får inte tag i de där paniklösningarna längre.

Vi är tydligen fenor på att fixa fram pengar för på något underligt vis så lyckas vi skrapa ihop det vi behöver. Nästa nödvändiga inköp är en skrivare/kopiator/scanner eftersom våra två gamla skrivare/kopiator och scanner inte kommer att lira ihop med våra nya datorer. Men det får bli till efter jul. Vi får lösa utskrifterna på något annat vis i några månader.

Det här har varit en bra dag. Fler sådana, tack!

Bästa julkappen

Jag har redan fått bästa julklappen. Dottern har fått semester över jul och nyår. Det innebär att hon och kära svärsonen kommer hit och firar jul. Jag har inte firat jul med mina barn sedan julen -96, så det här kommer att bli underbart.

Att bilen gick igenom slutbesiktningen gör ju inte dagen sämre på något vis.

Ny modell av mobilfodral


Nu har jag sytt en ny modell av mobilfodral.

De passar till iPhone och mobiler i samma storlek.

Invändigt finns det även tre fack för kontokort och bankkort.

Fodralet stängs med kardborrband.

Du hittar fler uppgifter på hemsidan www.cickidesign.se




Det handlar om respekt

Jag blir upprörd när jag hör på nyheterna att två unga män i Vallentuna blivit dömda för misshandel och hets mot folkgrupp. Samtidigt sitter de häktade för ett annat brott. De har sparkat ihjäl en man i Vallentuna centrum. Det är inte domen som upprör mig. Det är att dessa två unga män har tagit sig rätten att misshandla och döda andra människor för att de kommer ifrån ett annat land.

Samtidigt kan man i kommentatersfältet i  Anybodys blogg läsa att man tar för givet att det är onda män från Mellanöstern som sparkat och misshandlat en gammal kvinna svårt.

 "Hon precis som väldigt många av oss andra får betala priset för importeringen av våldsamma män från mellanöstern med vårat blod och våra ägodelar. Jag har blivit överfallen och rånad och har inte heller anmält. Jag säger helst inte att jag blivit utsatt för ett hatbrott på grund av min hudfärg, risken att jag själv ska klassas som rasist är för stor för att det ska vara värt att anklaga en invandrare för brott" 

Den debatt om invandringen till vårt land, som blossar upp med jämna mellanrum, skrämmer migMan tar hela tiden för givet att alla som kommer hit är kriminella och de har kommit hit för att djävlas med oss.

Varför inte försöka se det för vad det är? Att det finns kriminella invandrare, precis som det finns kriminella svenskar!

Sedan kan jag erkänna att svensk invandrarpolitik inte är bra. Vi har inte tagit hand om dessa människor på rätt sätt, vilket förmodligen är en del av hela problematiken att vi idag har ett högerextremistiskt parti i vår riksdag. Hur man ska lösa det hela har jag inte en aning om. Det får andra lösa.

Men varför ser vissa personer bara det negativa hos folk som kommer hit från andra länder? När det istället tillför oss så mycket. Jag hörde idag på radion om Golnaz Hashemsade som debuterar med boken "Hon är inte som jag". När reportern frågar varför hon skrivit boken så svarar hon att hon gjort det som ett tack till Sverige som tog emot hennes familj och lät henne växa upp här.

Eller se på vilka som leder Musikhjälpen i år, Kodjo Akolor, Jason Diakité och Gina Dirawi. Eller Loreen och Zlatan och alla andra som vid olika tillfällen representerar Sverige.

 Eller varför inte se våra trevliga grannar som ställt upp för oss vid ett flertal tillfällen. Eller alla andra som bara jobbar och står i för glatta livet, precis som vilken medelsvensson som helst.

Varför ska det vara så svårt att se och respektera varandra som medmänniskor, oavsett färg, etnicitet, funktionsnedsättningar, hårfärg, åsikter eller vad det nu kan vara som skiljer oss åt? Själv är jag rödhårig, småfet, handikappmorsa, lite sjuklig och allmänt knäpp. Bör jag bli utfryst ur det svenska samhället för det?