lördag 14 maj 2011

Käraste Blogger

WOW, de borttappade inläggen är upphittade igen. Jag förlåter dig, Blogger. Vårt förhållande har varat i mer än tre och ett halvt år. Det är första gången du ställer till med ett större elände. En gång är ingen gång, brukar man ju säga. Så jag tänker vara dig trogen även i fortsättningen.

fredag 13 maj 2011

Snopet

Vi tittar inte speciellt mycket på sport här hemma. Det är när det blir större turneringar. IshockeyVM är det sådant tillfälle. Sambon har suttit troget och tittat medan jag har pendlat mellan TV och andra sysslor. Men idag hade jag planerat att sitta troget och titta på på matchen mellan Sverige och Tjeckien.

Vi pysslade på hemma och sedan åkte vi ner på stan. Vi hade lite ärenden att uträtta för att sedan landa på Willys innan vi åkte hem. När vi kom hem så grejade jag med en deg som stod på jäsning, sydde lite och fixade middag. Sambon höll på vid datorn. Klockan sju slår i igång TV:n för att se nyheter innan hockeyn börjar. Då inser vi att vi missat Sverigematchen. Det kändes verkligen snopet.

Nu blev det ju bra ändå. Vi tittade på Så ska det låta och slog över för att se finnarna spöa ryssarna. På söndag ska även jag bänka mig för drömfinalen mellan Sverige och Finland.

Imorgon åker vi till pappa. Syrran är där så vi passar på så käre far får rå om bägge sina döttrar samtidigt.

torsdag 12 maj 2011

Disciplin

Jag kunde inte hålla mig igår utan plockade fram tyger till nästa handväska. Den har jag tänkt ska bli samma modell som den senaste jag sydde, fast i annan färgställning.

Men eftersom jag har en massa annat som jag MÅSTE göra först, sånt som blivit liggandes, så får jag vara disciplinerad. Jag får njuta av att titta på tygerna och färgerna så länge.

Lätt som en plätt

Jag är av naturen en rätt lat person. Då menar jag på det viset att jag vill göra allt så enkelt för mig som möjligt. Så jag har blivit väldigt imponerad den här veckan över hur kontakten med vår nya vårdcentral kan gå till.

Jag behövde ett nytt recept. En medicin som jag använt länge och som inte krävde någon ny läkarkontakt. Jag visste att man kunde beställa via vårdcentralens hemsida. Så jag går dit och registrerar mig som ny användare. Efter att ha fyllt i alla uppgifter så skriver jag in vilken medicin jag behöver och skriver även i numret på mitt frikort. Anmäler att jag vill ha bekräftelse via mail.

De hade en väldigt bra och tydlig hemsida. Den laddade snabbt och var lätt att hitta i. Så är det inte alltid när det är myndigheter som har hemsidor. I alla fall är min erfarenhet sådan.

Idag fick jag mail om att receptet fanns att hämta på apoteket. Kollar för säkerhets skulle också på apotekets hemsida, som förresten tillhör de sega och röriga. Mycket riktigt, receptet finns där. Jag sitter hemma och skriver ner på min dator vad jag vill ha och det blir utfört till belåtenhet. Kan det bli enklare? Sånt här gillar jag!

tisdag 10 maj 2011

När man är en glad pensionär

Idag har jag bestämt en "date", senare i maj, med två väninnor från singeltiden. Det var ett tag sedan vi sågs, men nu ska det bli av. Det ska verkligen bli roligt. Den ena bor i Sollefteå, så det kan lite krångligt att få till det. Som tur är så har hon sin dotter i storstan. Nu passar vi på när hon är här på besök.

Imorgon ska jag på en annan tantträff och på lördag ska sambon och jag till pappa och äta middag med honom och min syster som är där på besök.

Pensionärslivet är rätt trevlig ändå. Synd bara att det är så dåligt betalt och svårt att få semester.....:-)

måndag 9 maj 2011

Plusdag

Jag hade planerat att orka fålla ett par av sambons chinos, så borlottibönor, göra ren och smörja symaskinen, samt att gå till återvinningen med sopor. När jag gör sådana här planeringar så räknar jag kallt med att inte få allt gjort, eftersom kroppen kan strejka när man minst anar det.

Så blev det tack och lov inte idag. Förutom att jag hann det planerade, så blev även hela syarbetsplatsen dammsanerad och sovrumsfönstret tvättat och rena gardiner uppsatta. Det är så skönt att få undan en massa som legat som en tung filt över mig. Småsaker som egentligen går snabbt att göra, men när både den mentala och fysiska orken strejkar så är det bara att finna sig i att man får lägga allt åt sidan. Därför känns det extra skönt att orka med det nu i alla fall. Sakta men säkert bockar jag av de ogjorda sakerna lite eftersom.

Borlottibönorna jag satte idag är egen skörd från i fjol. Då hade sambon petat ner några bönor i en kruka med petunior, utan att jag visste om det. Det gjorde att jag förmodligen rensade bort några plantor. Men två plantor orkade fram och vi kunde skörta 13 stycken bönor!. De la jag att torka över vintern och idag har de kommit i jorden. Det ska bli spännande att se om det blir något av dem i år. Nu har de fått en alldeles egen stor kruka med spalje.

Gardinerna jag satt upp i sovrummet kommer från pappa och mamma E. De är jättefina. Jag hade missat att de var så korta, så jag blev lite ställd när jag hängt upp den första. Jag gillar egentligen inte korta gardiner. Men jag tyckte om tyget så mycket, att jag gav de här en chans i alla fall. Tänkte också att är kanske inte så dumt med korta gardiner när man bor ihop med en skrotsamlare. Han har sina högar med tidningar och burkar fulla med mynt och medaljer. En del av de högarna hamnar på golvet som sedan gardinerna hakar upp sig i och jag blir vansinnig för att gardinerna hänger fult. Med korta gardiner undviker vi ju det irritationsmomentet. För den som spanar ordentligt så skymtar en kasse tidningar i vänstra hörnet och hans slarvigt slänga byxor ute på högerkanten. Det är inte lätt att vara pedant och bo ihop med en samlare. Jag har fått tänka om många gånger. Pedanteriet tillhör numera en svunnen tid.

söndag 8 maj 2011

På banan igen

Det är så roligt att känna att man är på banan igen, att jag orkar mer än tidigare. Idag började jag med att sy fast en tryckknapp till nyckelremmen på den blommiga handväskan. Det var det sista som skulle göras. När jag hade fotat den så började jag planera blogginläggen om den. Jag grejade med hemsidan och la upp allt där. När jag gör det så tar det sin lilla tid. Men det får hellre ta tid, än att det blir fel och jag måste göra om. Jag är ju så stolt över min hemsida som jag gjort alldeles själv. Det är bara bannern som sambon hjälpt mig med. Annars har jag gjort allt själv.

När allt datorjobb var klart så tog jag rätt på en del i köket och gjorde klart för att baka ut ciabattorna. De blev verkligen smarriga.

Efter bakningen grejade jag på balkongen och förberedde där för kommande blomsterprakt. Jag måste fixa tvättid i grovtvättstugan så jag får tvätta trasmattorna jag brukar ha på balkongen. Sånt gör jag i vanliga fall på hösten men orken räckte inte till i höstas. När sedan orken kom så var balkongen snöfylld och mattorna låg ihoprullade under snön. Får jag en tvättid så åker köksmattan och de små sovrumsmattorna med på samma gång.

Jag vill också tvätta fönstren i sovrummet och få upp fräscha gardiner där. Jag har tunna vita tyllgardiner efter mamma E som jag tänkt sätta upp. Även vardagsrumsfönstren behöver få sig en omgång. De får sambon ta hand om. Även där ska jag sätta upp gardiner som är efter mamma E, vita spetsgardiner. Jag tror det blir jättefint.

Risken är att jag vill för mycket och förtar mig, men jag ska försöka vara försiktig och ta en sak i taget. På onsdag har jag en tantträff inbokad. Hoppas vädret tillåter att vi kan sitta ute då. Det vore mysigt.

Ciabatta på surdeg färdigt resultat

 Det började som en degklutt i fredags. Efter olika jäsningar och påfyllningar med mjöl och vatten och en natt i kylskåpet så är de idag färdiggräddade-
Jag kan berätta att resultatet är alldeles utmärkt och de är kanongoda. Även om det tog tid och krävdes planering så är de lättbakade. Nu ska sambon få knåpa ihop en sallad som passar till bröden.

En väska blir till del 6 Det färdiga resultatet

 Nu är väskan klar. Det har varit otroligt roligt att sy den. Det här är en väskmodell det förmodligen kommer att bli fler av. Självklart i andra färger och med andra detaljer. Varje väska från Cicki design ska ju vara unik. Det ska bara finnas ett exemplar.
Jag har lagt upp väskan med fler bilder på hemsidan. Där står även mått och lite andra uppgifter. Jag har även gjort en särskild sida med dokumentationen på hur jag sydde den här väskan. Välkommen in att titta.

En väska blir till del 5

 Nu börjar det färdiga resultatet att växa fram. Jag är helt övertygad om att det är detaljerna som ger en väska dess personlighet. Det är detaljerna, tillsammans med helheten, som gör att man faller för en väska.

Nu är axelremmen klar. Jag har använt mig av en detalj som jag tror egentligen är ett skärpfäste, men som blir en rolig grej på den här väskan. Det gör att man även kan reglera axelremmen lite grand.
 På andra sidan är axelremmen fastsydd direkt i väskan.
Det är ju det här med detaljerna. Invändig syr jag oftast många fickor. I den här väskan är det fem stycken, om man räknar blixtlåsfickan som två. I de större väskorna sätter jag ofta även i en nyckelrem. Det är praktisk att sätta nyckeln (eller något annat) i karbinhaken. Då är nyckeln alltid lättillgänglig och man behöver inte rota runt så mycket i väskan. Remmen är fäst i en ögla och knäppt med en tryckknapp, för att man ska kunna ta bort den om man vill tvätta väskan.