lördag 14 december 2013

Pyssel inför julen

När beställningarna var färdigsydda så var jag tvungen att ta tag i det egna pysslet. Sambon håller på att röja på kontoret (äntligen efter sju år) så jag grejar det andra som ska ske före jul. Saker som jag föresatt mig att göra var bland annat att klä om dynorna till hallpuffarna. Nu är det gjort och jag är jättenöjd. Tyvärr så är det Elvis favoritplats, så risken för kattdregel är överhängande. Men jag får väl klä om dem igen, i så fall. 
En annan sak jag bestämt mig för var att sy en gardinkappa till köket. Gardinerna har jag sytt tidigare, men jag var så trött på att se den trista gardinstången emellan dem. Idag blev gardinen klar och upphängd. Jag är supernöjd även med den. Jag hade ingen lust med julgardiner i år. Tycker det duger så här. Julgardinerna sitter ju uppe så kort tid i alla fall.
 I hallen står, sedan sju år tillbaka, detta hemska metallskåp. Egentligen hör det hemma inne på kontoret. Men eftersom det varit trångt och bökigt där så har skåpet fått stå kvar. Det har blivit en avlastningsyta där allt möjligt hamnat. Skåpet ska snart bort och det ska sättas upp en marmorhylla i stället. Men det lär vi inte hinna före jul. Eftersom jag ibland lever efter devisen "If you can´t beat them, join them", så gjorde jag det även nu. Med en julduk och lite upputsade ljusstakar så ser det rätt OK ut.
För övrigt är det städning och matlagning som står på schemat. Det rullar på, även om allt tar mycket längre tid nu för tiden. Men jag är duktig på att planera så jag får undan det jag ska.

tisdag 10 december 2013

Knuttar på gång

 Det kom en beställning tidigt i höst om två musdockor. De skulle vara lite tuffare, åt MC-hållet. De som skulle få dem var två små killar, vars pappor är mycket motorcykelintresserade. Den ena dockan skulle vara klar i november då den ena lilla killen förväntades göra entré. Den andra dockan skulle vara klar till jul.

Jag började  kanske lite i senaste taget, men jag har rätt bra koll på hur lång tid olika sömnader tar. Om det inte händer något oförutsett vill säga. Det gjorde det den här gången. En mycket kraftig influensa dök upp. Jag som aldrig ens är förkyld. Influensan var så tuff att den krävde antibiotikabehandling. Dessutom hostade jag sönder ett revben, vilket inte var speciellt kul. Jag är tacksam att jag är god vän med beställaren så att hon hade all förståelse för att det blev förseningar med leveranserna. Nu får bägge småkillarna dockorna till julklappar istället.
 Det var en jättekul utmaning där jag fick använda all min fantasi och kreativitet till att hitta på de där extra detaljerna som kan bli pricken över i:et. Att hitta tillräckligt små märken var inte helt enkelt. Men till slut hade jag tur och hittade det på en loppis.

Hur gör man en keps som sitter kvar på en docka med vrålstora öron. Jo, man har en öppning mellan "svettrem" och kullen, där man kan dra öronen igenom. En snusnäsduk offrades och fick bli en bandana. Sömmar och andra smådetaljer var sånt där också som gjorde det hela lite tuffare.

Jag tror inte min maskin klarar av att sy i skinn. Men lite blank duchesse kan också ge en illusion om en tuff skinnväst.

Nu hoppas jag att de här små tuffingarna blir uppskattade och att jag uppfyllt uppdraget till fullo.....:-)