Produktutveckling

När vi var på Ikea i vintras så förälskade jag mig i detta tyget. Köpte en bit och lovade mig själv att jag skulle sy något eget av det. Eftersom jag är väldigt förtjust i modellen schlepbag/slängväska så fick det bli en sådan.

Jag har även funderat på att göra en ytterligare variant av denna slängväska så det passar ju utmärkt att testa det på min egen väska.






Eftersom det är min väska så måste den naturligvis innehålla massor med fickor. Funderar även på att sy en liten väska att ha i till småsaker eller/ och ett glasögonfodral länkat med en snodd så man lätt hittar det.





Nu kommer vi till produktutvecklingen. Jag har sytt ett extra foder eller vad jag ska kalla det för. Man kan alltså dra upp det och förstora väskan på det viset. Jag började med att fundera på att jag ville kunna stänga väskan på ett bra sätt utan att förstöra utrymmet. Sedan kom jag på att jag någonstans har sett en väska där man kunde dra upp tyg och förstora väskan på detta vis. Så här blev min modell.






När man inte behöver "förstoringstyget" så viker man bara ner kanterna och har en normalstor kasse. Nackdelen är att det är svårt att komma åt fickorna då. Men jag vet inte (ännu) hur jag ska lösa det.

Vad ska jag då ha denna väska till? Jag vet inte. Kanske bara titta på den och njuta av tyget och att det är MIN väska......:-)

Jag tror den kommer att komma till bra användning när vi ska resa någonstans. När vi t ex åker till Sundsvall så blir det alltid en massa småkassar, på slutet, som innehåller extra skor och necessärer. Då tror jag denna bag blir toppen att använda till sånt.

Är det någon som känner att h*n vill ha en sådan här bag så går det bra att beställa. Jag tror inte jag i nuläget lägger in den i det ordinarie sortimentet.

Mammas lilla pojk

Sonen ringer. Jag hör bakgrundsljud så jag tolkar det som att han är i en butik. Mycket riktigt. Frågan han ställer är: "Mamma, tror du jag passar i en schackrutig tröja?" Vad svarar man på det? Jag är 45 mil från både son och tröja, så det är väldigt svårt att avgöra. Ingen av oss tänker på att han kan fota tröjan och visa mig. Så jag svarar att han får väl prova den och avgöra själv. Han är bara trettiotre år!

Min hemstad

Inatt så har vi tittat på ett program på Kunskapskanalen. Det handlade om rivningshysterin på 60-talet, när så många stadsmiljöer revs och förstördes till förmån för de stora varuhusen.

Så är stadskärnan i staden där jag bor nu. Fylld av platta tråkiga hus som innehåller Åhléns, KappAhl, HM och Lindex. Ingen charm någonstans, om man inte tittar upp mot den vackra kyrkan och det gamla rådshuset som numera är återuppbyggt vid torget.

När jag sitter där och tittar så känner jag en stolthet över att det inte rivits fullt så hysteriskt i mitt älskade Sundsvall. Där hade man förstånd att bevara själv stadskärnan. Man rev fina områden runt omkring och förvandlade till parkeringsplatser. Men själva stenstaden bevarade man. Den är nog rätt unik idag och man försöker fortfarande utveckla den. Kanske som ett svar på den nya shoppingstaden, som växer upp i Birsta efter E4an. Köpmännen i stenstan måste konkurrera.

Man har tack och lov även behållit några av de gamla lagerbyggnaderna. De som numera är Kulturhus och busstation. Några fick stryka på foten helt enkelt för att de var i för dåligt skick för att räddas. Men man räddade i alla fall tre stycken.

Jag är född på ett ställe, jag flyttade runt i landet under min uppväxt. Till slut hamnade vi i Sundsvall. För mig var det som att komma hem. Jag bor inte där idag, men jag kommer alltid att känna att det är min hemstad. Det är egentligen där jag hör hemma. Men jag får aldrig sambon med mig norr om Dalälven. Så jag har att välja på att bo med honom eller att bo i Sundsvall. Valet är enkelt. Man kan tyvärr inte få allt här i livet.

Tacopaj

Ikväll gjorde jag en tacopaj. Jag hade hittat receptet här. Den var otroligt god och lättgjord så den kommer att serveras här hemma igen.

Min kära vänner i skrivargruppen, om ni läser det här, så kan jag redan nu avslöja att ni ska få den när vi ses hos mig nästa gång.......:-)

Lita på Rosa

Trots att jag är en gammal kärring så heldiggar jag Pink. Lyssna vilka lysande texter hon har på sina låtar. De är helt fantastiska.

Hoppas, hoppas

Hoppas regnet slutar snart eftersom jag och en väninna tänkt oss till svampskogen imorgon. Att gå i skogen när det regnar är ingen hit. Då hjälper inte ens vettiga kläder.

Vaffö gör hon på detta viset?

Sambon undrar förvånat varför jag sitter naken och bloggar. Han fattar ju ingenting. Naturligtvis måste jag blogga naken om den mystiska hårhandduken. Ska jag klä på mig först så hinner jag ju glömma bort det.

Inte värre saker ändå

Jag har alltid en "hårhandduk" upphängd. Alltså ett extra badlakan som jag virar runt huvudet som en turban när jag tvättat håret.

Igår hade jag tvättdag. Jag var fundersam över att det var två hårhanddukar med. Men reflekterade inte så mycket över det ändå. Jag är ju van med att jag är glömsk så jag tänkte att jag glömt att jag använt en extra.

Idag skulle jag tvätta håret. Då upptäcker jag att det inte hänger någon hårhandduk på plats. Jag vet att jag tog fram en och skulle hänga upp den. Förmodligen hamnade den i tvättkassen i stället.

Jag tänker att det är ju tur ändå att det inte är värre saker än hårhanddukar man virrar till det med. Man måste tänka positiva tankar, mitt i eländet.

Vad kan jag ha menat?

Idag är jag irriterad på sambon. Jag tycker han har varit väldigt lat en tid. Och gnällig.

Alltså skriker jag åt honom: "Du beter dig som en jävla kärring!"

Undrar vad jag menar med det?

Käftsmäll

Vill ni ha en rejäl käftsmäll? Då ska ni läsa den här bloggen, En gathoras bekännelser. Ebba skriver rakt och utan krusiduller om hur det var då och om hur det är nu. Läs den! Det gör jag!

Ny handväska

Nu har jag uppdaterat hemsidan med en ny handväska. Den är sydd i ett kraftigt tyg, en blandning av bomull och polyester.

Den fungerar att bäras både på axeln och i handen. Väskan knäpps med en knapp i fram.

Som vanligt har jag inrett den med många fickor. Själv älskar jag väskor med massor av fickor. Därför tror jag att alla andra också gör det......:-)

Överraskande

Idag överraskar jag mig själv med att komma ihåg att ringa både ABF och Hjälpmedelscentralen. Vad är det som händer?

Cancertanten

Jag vill tipsa er om en ny fantastisk blogg. Det är Eva som har bloggen Whisky och Champagne som nu startat upp en blogg som hon kallar för Cancertanten. Där berättar hon om sin resa från en knöl i bröstet till dagens datum. Det är tankar och känslor blandat i en fantastisk blandning.

Jag rekommenderar även att ni följer Whisky och champagnebloggen eftersom Eva är duktig på att skriva. Hon är dessutom en fena på heminredningsdetaljer, baka och laga mat. Allt delar hon med sig av.

Mobilfodral

Nu har jag uppdaterat hemsidan med lite olika modeller av mobilfodral.

Otränad

Då var femtioårskalaset avklarat. Det var sambons bästa vän som fyllt tidigare i veckan. Vi hade jättetrevligt. Det var öppet hus från klockan tre, men eftersom fint folk alltid kommer sent så kom vi inte förrän vad halv sju. Fast det var inte vår egen senfärdighet som spökade. Vi gjorde sällskap med en annan god vän som inte ville komma dit ensam. Han hade aktiviteter för sina barn tidigare på dagen och det styrde även vår tid.

Det var mycket trevligt folk där och vi kände de flesta. Annars kan det vara lite jobbigt när man inte känner så många. Då träder min blyghet fram. Den som ingen tror att jag har. Men så är det. Nu behövde jag inte känna mig blyg och bortkommen utan kunde glatt kasta mig in i samvaron på en gång.

Det märks att man är otränad, för utan att ha druckit speciellt många glas vin så var jag på pickalurven när jag kom hem fram på nattkröken. Så det blev sängen direkt. Sedan har jag sovit och sovit i nästan tolv timmar. Det behövdes förmodligen.......:-)