lördag 29 januari 2011

Alltid något

Nog för att jag skulle behövt göra mer, men jag orkade inte. Jag har i alla fall städat badrummet, köket och sovrummet. Gjort lite symaskinsvård, när jag ändå var i farten. Sedan tog orken slut. Ändå fick det bli i omgångar, med vila emellanåt. Imorgon ska jag fortsätta rensningen i klädkammaren, medan sambon är borta på jobb. Ikväll är det han som får göra middagen.

Det känns som att de sista veckorna har jag varit en trist bloggare. Men vad gör man när det inte händer något kul. Jag får väl bättra mig när allt det här är över. Lite bilder på nysydda saker kanske? Eller en berättelse om pappas 80-års kalas som snart går av stapeln? Berätta om glädjen över att mina barn kommer hit i samband med att deras morfar fyller 80? Det är tur att det finns lite att se fram emot. Det är glädjeämnena som får en att orka ett tag till.

Segt!

Efter en seg förmiddag som hunnit bli eftermiddag ska jag försöka röja här hemma. Allt har blivit eftersatt under de här veckorna. Det ser rent sagt för jäkligt ut här hemma. Halva klädkammaren står i hallen eftersom jag höll på med den när allt detta drog igång. Det är saker som ska hanteras hit och dit, sopor, loppis och tillbaka in i klädkammaren. För att inte tala om dammråttorna som börjat anfalla.

Sambon sover fortfarande. Jag har försökt väcka honom, men han mumlar något om att han ska försöka vakna, samtidigt som han somnar om igen. Det är lika bra han får sova ut. Imorgon måste han iväg på ett jobb och sedan drar det igång igen på måndag. Han är ingen ung pojke längre som orkar hur mycket som helst. Förutom att vi har åldern emot oss, så har vi ju även våra krämpor. Jag är livrädd att älsklingen ska få en stroke igen. Han har tagit ut sig så han ligger i riskzonen.

Nu en kopp kaffe och sedan marsch mot dammsugare och skurtrasa! Men jag är skittrött fortfarande, så detta får jag verkligen tvinga mig till.

fredag 28 januari 2011

Maddes blogg

Länkar till Maddes senaste inlägg ifall någon är intresserad.

Hälge med kompis

När vi är nästan hemma så skriker plötsligt sambon: "Älg!". Vi bor nästan mitt i ett centrum. Det är höghus, villor, radhus och butiker i en salig blandning. Och lite grönområden och små skogsdungar. Så där får vi se två älgar springa mellan bilarna för att ta sig över vägen till en av de små skogsdungarna. Att vi har råddjur och harar här är ingen nyhet. Men älg mitt i ett bostadsområde tillhör väl inte vanligheten. Tyvärr gick allt så snabbt att jag hann inte få upp mobilen för dokumentation.

De är stora, stolta och mäktiga.

Trevliga Ikea


Nu har vi varit och bytt sambons stol på Ikea. De har fått tillbaka den gamla kontorsstolen som numera är i tre delar. Den var ju inte sprillans ny utan fem eller sex år gammal. De drog av för fyra års användning så vi fick fyrahundra kronor i ersättning. Det var betydligt bättre än vi räknat med. Vi hade räknat med en ny bult, eller nå´t sånt. Jag måste säga att vi har hela tiden blivit enormt trevligt och proffsigt bemötta.

Nu var han ju tvungen att ha en ny stol så det var bara att bita i det sura äpplet och punga ut med resterande sexhundra. Helt fel tid för att köpa något så dyrt. Men när är det rätt att köpa något dyrt med vår ekonomi? Mer eller mindre aldrig. Det får väl bli blodpudding, pannkaka och skåprensning fram till nästa pensionsutbetalning.

Det blev en stol i mellanprisklassen. Det var den förra också. Dels för att sambon är numera rätt tung, men det viktigaste skälet är ändå att han ska ha en så ergonomisk stol som möjligt.

Bild lånad från Ikeas hemsida

Dagens uppdatering

Inatt fick jag sambon att gå och lägga sig vid fyra-tiden. (Vi är som vi är med våra sovtider.) Själv hade jag legat och läst i en timme. Han somnade så direkt att jag till och med fick släcka hans sänglampa. Vi hade planerat att kliva upp vid tolv eftersom vi ska till Ikea idag och fixa med byte av sambons stol.

Vad vi visste så skulle inget hända före måndagen. Då ska bemötandeombudsmannen höra av sig när hon gått igenom ärendet. Hon har samma inställning som vi, att fel begåtts.

Men döm om vår förvåning när telefonen ringde klockan åtta. Från en man som tidigare aldrig hört av sig, trots löften. Typiskt. Efter det samtalet kunde sambon inte koppla av, så det blev bara fyra timmar den här natten också. Jag var osolidarisk och sov vidare till tolv. Jag har fått sova ordentligt med ett enda uppvaknande. Det var när telefonen ringde. Andra nätter har jag sovit en timme i taget, så jag känner mig rätt utvilad nu.

Jag kopierar in här vad sambon skrivit till Facebookgruppen. Samt en kommentar som Madde skrivit.
-----------------------------------------------------------------------
Blev uppringd av en mellanchef , Bengt Gradin, nu på morgonen. Inte nog med att han meddelade att de inte tänker ge någon respit, oavsett omständigheter. Han höll dessutom sin personal, dvs Drenka och Jaqueline, om ryggen och menar att inte tror att de kan ha agerat fel på något sätt. En typisk hållning som tyvärr förekommer alltför ofta inom statliga verk och myndigheter när de ifrågasätts.

Jag påpekade att det saknades dagboksanteckningar från de möten Ali varit på bland de papper som skickades när jag begärde ut samtliga handlingar i ärendet. Till det hade han ingen förklaring. För mig är det uppenbart att de försökt mörka något. Migrationverkets attityd till "samarbete" är tydligt definierat till att alla ska göra som Migrationsverket säger. Att ta hänsyn till den lilla människans omständigheter ingår inte i begreppet.

Från högre instans har inget hörts så mer kan komma under dagen.
-------------------------------------------------------------------
Madde: Vi fick brev från de idag ang senaste avslaget. Tycker deras brev blir dummare för varje gång. De hänvisar till ALLT annat än det som är sakfrågan - Alis STARKA anknytning till Melina, den undviker de ju helt och pratar istället om min och Alis anknytning!
---------------------------------------------------------------------

torsdag 27 januari 2011

Orolig

Jag är så trött så det känns som om jag aldrig ska bli pigg igen. Men mest är jag orolig för sambon. Han kan inte koppla av och sova. Han sover fyra timmar per natt, på sin höjd. Ibland blir det bara två timmar. Så har det varit hela den här perioden. Inatt har han verkligen försökt, men ingenting hjälper. Han har riktiga sömntabletter som han brukar få sova på, men de vill han inte ta för då fungerar han inte på dagtid och det måste han ju göra nu. Fortsätter det så här så har snart Madde ingen pappa att luta sig emot. Jag är rädd att förlora han.

onsdag 26 januari 2011

Sovit middag

Efter förra inlägget så kände vi båda att nu pallar vi inte mer. Sambon inväntade tant doktorns samtal och sedan kröp vi bägge ner i sängen. Sambon somnade direkt, men jag läste nog i en timme. Det var skönt att tillbringa en stund med Kajsa Ingemarssons "Bara vanligt vatten". Rekommenderar den verkligen. En feel-good-roman på högsta nivå. Det behövs nu för att fly vardagen för en stund.

Jag slumrade i alla fall i två timmar trots borrande i hus och slammer av grävmaskin utanför hus. Nu känns det något bättre. Bomullen i huvudet har släppt och kroppen protesterar inte fullt så mycket.

I förra veckan begärde sambon in samtliga handlingar i Alis ärende från Migrationsverket. De kom idag så nu sitter han och går igenom allt, för att hitta något att ta på, så att säga.

Nu känner jag för att sätta mig vid symaskinen och frihandsquilta på Spadernecessären. Det blir så snyggt och är så roligt att göra. Tack och lov att jag i alla fall kan njuta av den känslan.

Nya strategier

Jag orkar inte formulera en egen text så jag kopierar in det som sambon skrivit på Facebook. Ifall någon nu inte är medlem där och kan följa gruppen. Jag är så genomtrött att jag mår illa. Ändå försöker jag sova. Vilket sambon inte klarar av. Han har varit vaken inatt och sovit några timmar nu. Han måste upp för snart ringer hans smärtläkare. Det vanliga livet pockar också på.
----------------------------------------------------------------------------------
Pratade just med en chef på mottagningenhet 2 (Hallonbergen).

Han lovade framföra våra önskemål om att vänta in giftermål och boendefrågan varpå Ali.om så krävs, lämnar landet frivilligt för att söka uppehålltillstånd av anhörigskäl utifrån. Något som då blir ett helt nytt ärende utan de gamla felaktigheterna.

Får vi väl igenom dessa önskemål ska det nog lösa sig snabbt och smidigt.
-----------------------------------------------------------------------------------
EFTERLYSNING!

Idéer som kan vara nyckeln som löser upp det låsta läget som tyvärr råder med Migrationsverket. Deras tolkning och justitidepartementets tolking avviker från varandra bl.a. ifråga om värdeing av sambo vs gifta.

Flummiga graderingar kan man tycka men det är just där vi fastnat nu.

Vad vi VET kan vara avgörande är:

1. Att Ali o Madde gifter sig så snabbt det bara går och söker verkställighetshinder utifrån den nya omständighet som uppstått.

2. Att Ali frivilligt lämnar landet för att söka från 3:e land (Norge eller Danmark i första hand). Släkt finns ju på fler håll än i Ghana. Här krävs en underökning av visumregler innan resan så att Ali inte betraktas som vistandes illegalt där också. Det bör inte vara något problem, men för att vara på den säkra sidan behöver vi kanske ordna ett turistvisum.

Jag ska försöka få dem att lugna sig tills vi hunnit få fram nödvändiga dokument från Ghana och boendefrågan är löst. Allra helst bör de invänta vad J.O. har att säga.

När väl dessa biitar är ornade kommer vi gå vidare med anmälan till advokatsamfundets diciplinnämnd beträffande Olle Hancock. Vi överväger också att låta pröva Mottagningshandläggarens opartiskhet hos DO samt hennes sätt att utöva sitt yrke hos Bemötandeombudsmannen och JO. Ingen av dessa åtgärder kan förändra situaionen för Madde och Ali, så vi prioriterar inte detta i dagsläget. Målsättningen hör är att i möjligaste mån se till att inte fler råkar illa ut i klorna på dessa klåpare. Det får inte löna sig att behanlda människor så illa att deras situation förvärras av dem som ska hjälpa till.

Den senare av de två ska jag redan idag försöka få bortkopplad alldeles från Alis ärende då personkemin inte kommer i närheten av vara acceptabel. Ingen av oss klarar att prata lugnt och sakligt med henne. Hom triggar igång upprörda känslor hos alla som försöker, med hot, med att prata över huvudet på folk, avbryta och hugga av samtal med snäsiga och ofullständiga kommetarer som går ut på att hon vet bäst. Det är inte utan att tankarna går till filmens värld och fångväktarnas behandling av oöskade individer i koncetrationslägren under andra världskriget. Eller för all del de förstahanduppgifter jag fått berättade för mig från folk som med ett nödrop överlevt det värsta av lägren. Skrämmande!

tisdag 25 januari 2011

Dagens tips

Idag har det väl egentligen inte hänt så mycket. Sambon har haft ett lååååååångt samtal med Migrationsverket. Det finns faktiskt minst en talbar person där i alla fall. Sedan har sambon pratat med juristen. Vi har varit och handlat och varit en sväng upp till ungdomarna. Idag var bara Madde och Melina hemma. Ali var och tittade på lägenhet. Det är ju det bekymret också mitt uppe i allt annat. De måste ha ett nytt boende till 1 mars.

Dagens tips är i alla fall, giftermål! Det kan tydligen underlätta handläggningen.

Skalllebank

Vad ska en sömmerska inte ha om bomull i huvudet!

Försöker sy för att hålla vansinnet stången. En Spaderväska blev klar igår. Supersnygg. Nu är det en Spadernecessär på G. Tror den också blir supersnygg.

Sambon pratar i telefon med än den ena, än den andra. Hoppas det hjälper?

Penninginsamling?

För det första så vill jag än en gång understryka hur tacksamma vi är för allt stöd vi får. Det är ovärderligt för oss alla, speciellt för Ali och Madelene som inte mår speciellt bra just nu.

Det har kommit förslag på att vi ska samla in pengar till Alis "hemresa" från Ghana tillbaka till Sverige. Det är fantastiskt gulligt och omtänksamt tänkt. Vi har själv tänkt tanken, men känt att det är inte rätt i nuläget.

Nu har Madelenes mamma dragit igång en insamlingslänk. Det är rart av henne och jag förstår att hon känner en maktlöshet när hon själv sitter så långt bort. Jag vill säga så här. Än så länge är Ali kvar hos sin familj. Vi jobbar fortfarande på frågan. Juristen hör av sig direkt imorgonbitti så vi får höra med henne hur vi går vidare.

Så jag vill i nuläget avråda till att betala in pengar. Helt enkelt för att om nu slutresultatet blir att Ali får stanna så blir man ju återbetalningsskyldig till de som betalat in pengar till insamlingen. Det känns onödigt krångligt.

Om det värsta skulle hända så kan ju insamlingen dras igång då istället. Så tycker jag och sambon i alla fall. Vi har diskuterat här hemma och han tycker som jag.

måndag 24 januari 2011

Besked

Det blev ett negativt besked. Så här skriver Migrationsverket.
-------------------------------------------------------------------------

Migrationsverket har just avgjort ärendet och beslutat att det inte finns hinder med stöd av 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) mot att utvisningsärendet verkställs.
----------------------------------------------------------------------------
Vi ger inte upp så lätt utan detta fortsätter. Ali ska nu till läkare för han mår så dåligt. Juristen kommer hem ikväll efter en weekendresa som var planerad sedan tidigare. Så efter kl 20 ikväll ringer hon och planeringen för hur vi ska handla läggs då.

Så lätt ger vi inte upp. Kampen fortsätter.

Väntar, väntar och väntar

Inget är som väntans tider, brukar man säga. Den här väntan är olidlig. Någon har hängt sig på minutvisaren. Det enda vi kan trösta oss med är att de tydligen går ordentligt igenom alla handlingar. Oavsett besked så verkar det i så fall vara väl underbyggt. Inte som det varit tidigare när vi fått beslut tillbaka med vändande post och enbart en stämpel med avslag på.

söndag 23 januari 2011

Om jag hade pengar

Idag har vi strosat runt på Ikea och bara kopplat av. Vi har planerat vår hall, som vi ska försöka göra något åt. Vi har provsuttit nya plymåer till våra gamla Poäng-fåtöljer. Det är inget fel på fåtöljerna, men det behövs fräscha dynor. Vi har provlegat sängar eftersom vår gamla håller på att säcka ihop totalt. Man kan drömma sig bort ordentligt på vårt stora möbelvaruhus.

Det som hamnade i kassen var lite nya glas, servetter, tavellist och värmeljushållare. Det behövs egentligen inte så många saker för att fräscha upp ett gammalt hem.

Eftersom prio ett på Ikea var att få en ny bult till sambons kontorsstol så kanske jag också ska berätta hur det gick. Fast det vet jag inte än. Garantitiden hade ju gått ut. Det visste vi. Vi var enbart ute efter en ny bult. Men eftersom Ikea verkar var suveräna på det här med säkerhet och nöjda kunder så blev det här ett säkerhetsärende. Stolar ska inte gå sönder så där. Nu fanns det inte rätt personal där idag eftersom det var söndag. Men de kommer att höra av sig i början av veckan för att se hur det ska lösas. Jag blir faktiskt mer och mer imponerad över Ikeas kundservice.

Glöm inte fossingarna

Den här veckan har Spastugan halva priset på en verkligt nödvändig vara. Själv har jag världens sämsta fötter. Kanske en kvarleva från min tid som affärsbiträde när man sprang med träskor på hårda stengolv. De blev ju inte bättre av att jag fick psoriasis. Så det där med att man måste sköta sina fötter är jag den förste att skriva under på.

Därför tycker jag det låter väldigt trevligt med naturlig pimpsten till fotskötseln. Den är perfekt att slipa bort förhårdnader med. Till och med 30 januari kan du köpa denna pimpsten för halva priset, dvs 29:50.