lördag 19 mars 2011

Disktrasor

Jag funderar på att sticka eller virka mina egna disktrasor. Är det någon som gjort det och som kan dela med sig av mönster eller andra tips? Vilket är bäst, stickat eller virkat? Jag vill inte ha de för täta utan en lite glesare modell.

Min lilla glassamling


 Jag tycker mycket om glas. Både som figurer och dricksglas i alla dess former och modeller. Det har blivit en del samlat genom åren, vilket blev ett logistikproblem när jag och sambon flyttade ihop. Han samlar nämligen också på glas, fast mer åt glas att dricka ur. Numera är jag ju tvungen att tänka mig för vid varje köp, men i gengäld så blir de små inköpen desto kärare. Jag har en liten samling med glas i en väldigt ovanlig färg. Jag vet inte vad jag ska kalla färgen. Det är lite åt terracottahållet, kan man säga.

Det började med den här vasen som jag ärvde efter mamma. Jag har alltid tyckt den är så vacker och minns den väl från mitt föräldrahem. Sedan jag fick den har den stått i fönstret i ensamt majestät.
 Som av en händelse sprang jag på denna lilla skål på Erikshjälpen i Vårby Backe. Naturligtvis var jag tvungen att köpa den. Nu insåg jag att jag hade början på en liten samling.
 Förra fredagen hamnade vi, utan att förstå hur det gick till, hos vår lilla lokala antikhandlare. Han har en butik under Willys och kallar det själv för Antikt och Kuriosa. Skillnaden från en loppis är priserna. Men han är inte hutlöst dyr så det går att fynda även hos honom.

Förra fredagen sprang jag som sagt på denna skål och vasen på bilden inunder. Jag hade inte så mycket pengar utan köpte skålen och lade undan vasen.
 Igår var jag och löste ut den.

Jag tycker de här sakerna är så vackra. Jag gillar pressglas. Att färgen är lite ovanlig gör det hela lite roligare också.
Här står nu den lilla samlingen i fönstret i vårt burspråk.

fredag 18 mars 2011

Pappa Nyfiken

Ni som läser regelbundet här vet att jag beundrar och älskar min pappa väldigt mycket. Det jag beundrar mest är hans nyfikenhet på att ständigt vilja lära sig nya saker. Idag mailade han mig och kände att nu är det dags för han att lära sig lite enkel bildredigering. Han vill kunna lägga ut bilder på sin blogg.

Jag är glad att jag ärvt denna nyfikenheten. Jag tror att den dagen man slutar att vara nyfiken så har man på något vis gett upp livet. Den dagen jag slutar vara nyfiken kan jag lika gärna lägga mig ner och dö.

Eftersom jag vet att pappa läser här, så säger jag bara en sak: "Sträck på dig, pappa. Du är bäst!"

Stackars jag

Nu är det synd om mig. Jag har en tandvärk som är sagolik. Troligtvis en inflammation i tandköttet. Jag har tid hos tandläkaren 14/4 när jag ska operera bort en visdomstand.  Så det känns rätt onödigt att behöva åka akut för en annan tand. Egentligen skulle jag tagit fastande prover imorgonbitti på VC men det klarar jag inte nu. Jag har ingen bokad tid för det så jag får testa på måndag istället. Aj, vad det gör ont.

torsdag 17 mars 2011

Jag bara undrar?

I förra inlägget så skrev jag att Ali måste betala sin resa till Ghana själv. Inklusive att han måste betala sin återresa hit själv. Att han måste betala själv för att komma tillbaka till Sverige är ju rimligt. Det kan jag köpa. Men att han måste betala sin resa till Ghana själv kan jag inte förstå. Det är svenska staten/migrationsverket som nekar honom uppehållstillstånd. Men man ger honom inte en rimlig chans att ta sig ut ur landet.

Han hade ett datum när han var beordrad att åka tillbaka. Då var han dålig och kunde inte inställa sig. Hade han åkt då hade man betalat hans biljett. Nu ska han tydligen bestraffas för att han var sjuk då. Jag förstår ingenting i det resonemanget.

Man resonerar tydligen likadant med de som straffats och ska utvisas efter avtjänat straff. De ska också betala sin återresa själva, har jag hört. Hur tänker man då? Om någon inte kan/vill leva lagligt så ska man naturligtvis inte få stanna kvar i landet. Då bör ju det rimliga vara att vi ska se till att vi blir av med dem så fort som möjligt. Varje dygn som vi har en straffad kvar på en anstalt kostar tusenlappar. Då borde det väl vara rimligt att ta de tusenlapparna till att vi blir av med den brottsliga personen? Det måste ju var väl insparade kronor?

Eller tänker jag fel?

onsdag 16 mars 2011

Händelserikt?

Här händer minsann både det ena och det andra. Datorn håller ihop än så länge. Det är värt att fira.

Dessutom är det tvättstuga idag. Det är kanske inte så mycket att fira.

Sambon har fått kallelse till att dra igång sin förhoppningsvis sista utredning. Redan nästa fredag. Värt att fira.

Ali har pratat med polisen och fått besked att han ska tillbaka till Ghana. På egen bekostnad! Det firar vi absolut inte.

En dag som alla andra i livet. Det vill säga, både positivt och negativt.

tisdag 15 mars 2011

Lever på hoppet

Nu sitter jag i alla fall vid min gamla dator. Hur länge det funkar vet vi inte. Sambon vet fortfarande inte vad som strular. Han har kört en massa reparationsprogram och uppdateringar. Nu har han fått igång den genom att ta bort min skapligt nya grafikkort och bytt det mot ett gammalt och sämre. Helt plötsligt funkar allt. Skumt. Men det är en frist i alla fall, även om det förmodligen är högst tillfälligt.

Bärbar Mac

Nu sitter jag vid vår bärbara Mac i brist på annat. Jag klagar inte på att det är en Mac utan att den är bärbar. Jag har aldrig lyckats bli vän med tangentbordet och inte heller med musplattan. Jag har verkligen testat olika men aldrig förstått tjusningen med det bärbara konceptet. Nu är jag väl bara tvungen att lära mig i alla fall.

Min hårddisk är hel i alla fall. Det är det viktigaste. Där finns ju stora delar av mitt liv både i text-och bildform.

Det dummaste av allt är att min dotter frågade för  några månader sedan om jag ville ha hennes gamla dator. Jag tackade ja. När de skulle åka ner till morfars födelsedag så påminde jag henne om att ta med datorn. Hon hade glömt bort att hon lovat den till mig och gett den till en kompis. Jag hade verkligen behövt den nu.

Datorstrul del 2

Nu känns det rätt tungt. Det verkar som om min dator inte vill vara med längre. Förmodligen är det moderkortet som lagt av. Det låter ju då enkelt att bara behöva byta ut det. Men fullt så enkelt är det inte. Eftersom vi lever med datorgrejer som består av hopplockade delar ifrån andra datorer som sambon lyckats slakta så är det mesta i min dator av äldre modell. Det är enbart hårddisken som är relativ ny och dessutom köpt som ny. Så får inte sambon igång den så är det tyvärr så att det är en ny dator som gäller för min det. Eller i alla fall en bättre begagnad som är nyare och fräschare än min. Sambon tror att vi kanske kan hitta en på Blocket för tvåtusen om vi har tur. Pengar som inte finns.

Ibland undrar man vad vi gjort för ont som hamnat i detta skit. Just nu har vi en dammsugare som vi får bära runt eftersom ena hjulet pajat. En bil med en parkeringsskada där backspegeln på förarsidan är trasig. Nytt spegelglas måste till. Minst i alla fall. Bucklan som är får vi väl strunta i eftersom självrisken ligger på minst tusen kronor. Så en datorkrasch var det minsta vi behövde.
Vi har den gamla bärbara som jag kan använda men den är så seg och långsam så jag vill helst inte använda den. Jag blir bara galen och frustrerad. Får sambon inte i gång min dator så blir det tyst här mellan varven. Bara så ni vet.

måndag 14 mars 2011

Datorstrul

Idag är det datorstrul som gäller. Min dator har krånglat en längre tid. Den har inte velat haft kontakt med nätverket och slår på sig själv på nätterna och startar upp. Bloggvännen Ulvstrumpa påstår att jag har "gremlingar" i datorn. Oavsett om det är de små odjuren eller något annat datorspöke så vill datorn inte alls starta idag. Så då vet ni vad sambon gör idag. Själv lär jag väl hinna sy lite mer än vanligt. Inget ont som inte har något gott med sig, som man brukar säga.

söndag 13 mars 2011

Spa-stugan

Spastugan Holy Lama Duschgelé  Veckans vara - Holy Lama Duschgelé
Holy Lamas produkter är helt ekologiska och tillverkas delvis för hand av ett kvinnokooperativ i Indien. Holy Lamas duschgelé innehåller kokosnötolja, rosmarin och citrus vilket ger en frisk & fräsch doft som passar både tjejer och killar. Naturligtvis är den även fri från parabener och mineraolja! T.o.m. söndag 20 mars, eller så långt lagret räcker, får du denna lyxiga, ekologiska duschgelé för endast 75:-. Max 3 st/kund.

Min pappa och jag

Han är som han är min lilla pappa. Nu har vi pratats vid och gått igenom lite saker angående bloggen. Vi får ju ta det lite pö om pö. Men så är det för en annan också, "learning by doing" om man så säger. Jag tycker det här är jättekul att pappa kommit igång med sin blogg. Det kan nog bli ett litet social forum för honom. Han känner sig ju väldigt ensam sedan mamma E gick bort. Nu får han en sak till att pyssla med för att få dagarna att gå.

Ni som läst länge här vet att jag är en otålig person som har svårt att sitta still och inte ha något att göra. Gissa vem jag fått det ifrån. Jag kan ju säga att även farmor var sådan så jag är väl tredje generationen av otåliga och nyfikna människor......:-)

Mina barndomsminnen

När vi var hos pappa igår så föll många bitar på plats för mig om mina minnen. Pappa tycker att jag minns väldigt mycket och det gör jag nog. Dessutom är det ju så att när man plockar fram ett minne så följer det med flera minnen som fyller på.

Så igår blev det väldigt tydligt för mig hur jag ska sätta ihop alltihopa. Det ska få bli en tidsresa utifrån mitt perspektiv. Det jag vill ha fram är hur mycket som har hänt under dessa sextio år. Inte bara i mitt liv utan den enorma utveckling som varit under dessa år.

Jag föddes ju strax efter andra världskriget. Även om landet inte deltog aktiv så påverkades ju Sverige mycket av kriget. Så det som sedan hände på 50-och 60-talet blev ju som en explosion av ett nytt samhälle som växte fram.

Nu kommer jag inte att skriva om den globala utvecklingen utan mer om det som påverkat mitt liv. Vi kan ju ta ett sådant löjligt exempel som "locktången". När jag var liten och ville ha lockar så var det locktången som kom fram. Det var ett pinoredskap. Den la man på spisplattan så den blev brännhet. Sedan formade mamma lockar på mig medan jag grinade illa över att hon brände mig. Om man då jämför detta med den moderna locktången med termostat och att man sticker in en kontakt i väggen. Det är kanske ett dåligt exempel, men bara lite som en idé om hur jag tänker att jag vill bygga upp min berättelse. Det ska bli en tidsresa som mina barn kan plocka fram när jag är borta. Där kan de se hur det var när deras mamma växte upp.

Det kretsar i huvudet så jag får nog stolpa ner mycket eftersom minnena rinner fram.