lördag 30 maj 2009

Blommor och bröd


Först är det väl bara att konstatera att det varit ett underbart väder, denna pingstlördag. Alla brudpar är förmodligen enormt tacksamma mot vädergudarna.

Själv har jag inte gift mig utan pysslat med annat. Det blev petunior som fick trängas ihop med pelargonerna. Jag har även planterat en basilika med de andra kryddorna.


Dessutom har jag bakat. Kanske inte världens med lysande idé i denna värme, men vi var utan favoritbrödet nummer ett, linfröbullar. Passar både till frukost och till soppan. Dessa tekakor måste alltid finnas tillgängliga i frysen här hemma.

De är väldigt enkla att göra och jag gör lite som Kajsa Varg, tager vad jag haver. Till gryngröten brukar det få bli vad som finns hemma. Istället för havregryn händer det att jag pytsar i rågflingor och i stället för vetekli så kan det bli både kruskakli och havrekli. Idag blev det havrekli. De blir lika goda oavsett vad man har i. Jag använder krossat lingrö eftersom sambon tycker att linfröna gärna fastnar i tänderna. Självklart gör jag alltid dubbel sats så det räcker ett tag.

Tekakor med linfrö

Ca 12 kakor

50 g jäst
5 dl mjölk
1½ dl havregryn
½ dl linfrö
½ dl vetekli eller vetegroddar
50 g smör eller margarin
1 msk sirap
1 tsk salt
11-12 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Smula jästen i degbunken och rör ut den i lite av den kalla mjölken. Blanda drygt hälften av mjölken med havregryn, linfrö och kli eller groddar och koka till en gröt. Rör ner smöret så att det smälter. Tillsätt resten av mjölken och låt gröten svalna.

Rör ner gröten i jästblandningen. Tillsätt sirap, salt och största delen av mjölet. När degen nästan är färdigarbetad tillsättes bakpulvret med 1 dl mjöl.

Kavla genast ut degen centimetertjock och tag ut runda kakor med mått (ca 12 cm i diameter), som läggs på smord plåt. Låt dem jäsa övertäckta ca 40 minuter. Nagga väl och grädda i 225° mitt i ugnen ca 10 minuter.

fredag 29 maj 2009

Beställd schlepbag

Nu har jag sytt en schlepbag på beställning. Beställaren blev så förtjust i det gröna tyget som jag tror det egentligen är tomatplantor på, men som ser ut som japanska lyktor.

Denna gång sydde jag bagen med hela tygstycken istället för i lapptäckesmodell.


Allt är sytt i återanvända bomullstyger.







Inuti matckade jag med ett rutigt färgmatchande tyg. Det är gott om fickor i väskan.





Som vanligt har jag sytt dit en dubbelficka med två funktioner, en med och en utan dragkedja.



Det finns även en rem att sätta nyckelknippan eller liknande i.






Remmen är fäst i en ögla och knäpps av och på med en tryckknapp. Detta för att man enkelt ska kunna ta bort den vid tvätt eller om man inte vill ha den hängandes där.

torsdag 28 maj 2009

Loppisbesök

Idag när vi skulle veckohandla, blev det även en sväng förbi loppisen. Vi hade en del utrensning att lämna. Naturligtvis blev det även ett besök i butiken.

Det slank med två tyger som ska omvandlas till någonting annat, troligtvis kassar. Marian Keyes och Stieg Trenter ville också följa med hem. Självklart fick de göra det.

onsdag 27 maj 2009

She did it again

Susan Boyle har gått vidare till final. Jag hoppas verkligen att hon kommer att vinna allt.

Tyvärr går det inte att bädda i youtube-klippet. Inbäddningen är inaktiverad. Men här får ni länken i tället så ni kan lyssna på henne.

http://www.youtube.com/watch?v=l5WXTefb6kc

Tant Julias handduk

Jag har en bakduk. Ursprungligen har den varit tant Julias. Hon var mamma till min farfar. Förmodligen har hon både vävt och broderat handduken. Den ger mig en varm känsla och en närhet till mina rötter.

Jag tycker den är vacker.

Norrländsk frihetsmarch

Jag sitter och läser Smulans blogg. Smulan är från Ångermanland. Då blir jag så där hemmanostalgisk och kommer på att jag ska efterlysa en text. Den heter "Norrländsk frihetsmarsch". Nu står det alldeles still om vem det är som skrivit den. Jag vet att han är/var journalist på någon tidning (tror det är Västernorrlands Allehanda) där hemmifrån. Han har även skrivit och sjungit in "Bröderna Byströms begravningsbyrå".

Har någon texten till "Norrländsk frihetsmarsch" så blir jag evigt tacksam. Den sjungs på melodin till "Balladen om franske kungens spelemän". Så här går första versen:

Vi har kommit ifrån Pajala och Lit,
ifrån Ånge och det fagra Nordingrå.
Vi får aldrig mera återvända dit,
har de sagt från denna Mälardalsplatå.
Där vi illtrivs, längtar hem och har det trist,
där det råder en sån onaturlig brist,
uppå surströmming och palt,
tätmjölk, tunnbröd, kams och allt,
som hör samman med en mänsklig livsnivå.

Kommande verser handlar om arbetslöshet och utflyttning dit jobben fanns och frun som går kvar i Härnösand osv.

Snälla, hjälp mig hitta den.

tisdag 26 maj 2009

Trädgårdsdax

Idag har det varit trädgårdsarbete på hög nivå, dvs på åttonde våningen. Även om man har en balkong som inte är mycket större än ett frimärke så vill man ändå ha det lite fint. I alla fall vill vi det. Så idag har det städats och fejats där. Möblerna är skurade och på golvet ligger det trasmattor, som jag och mamma klippt trasor till och moster ha vävt. Sedan många år tillbaka är de i min ägo, rätt slitna och urtvättade. Men fina att ha på balkongen.

I lådan bakom bordet har jag planterat två pelargoner. Vi fyndade utblommade pelargoner på Plantagen igår. Varför betala dyrt när man kan fynda billigt. På vänstra sidan av bilden skymtar Annas balkong. Anna är numera auktoriserad kattvakt. Auktioriserad helt enkelt för att Elvis accepterat henne.
Det här är en tom blomkruka! I sex års tid har här växt en clematis. I år ville den inte längre. Jag ska köpa en tomatplanta och sätta där i år. Nästa år blir det nog en ny clematis.
Här har jag sedum och taklök i mammas gamla kopparbalja. De börjar se lite taniga ut så det är nog dags med lite påfyllnad av nyare jord.
Det här är också en sedum. Kärleksört. Naturligtvis måste det finnas en kärleksört hos kärleksparet på åttonde våningen. Sedum är en växt som inte uppskattas tillräckligt. Den är både vacker och tålig.
Här har vi kryddträdgården. Än så länge är det bara en timjan och en övervintrad gräslök. Men det kommer mer. Det finns ytterligare en tom balkonglåda för fler kryddörter.

En låda med ytterligare två pelargoner. Jag ska köpa lobelia eller nåt liknade och plantera runt pelargonerna.
I den här lådan har jag sått blomsterkrasse. Visst har vi en vacker utsikt?
Så nu är det slut på rundvandringen i min lilla, stora trädgård.

Bakstugeminne

Christina har bloggat om när hon var med och bakade i en bakstuga. Jag har också ett oförglömligt minne om ett sådant bak. Tyvärr finns det inga bilder.

För ett antal år sedan så arbetade jag varje sommar med olika former av lägerverksamhet för barn med Damp och deras familjer. Detta minne härrör sig ifrån ett sådant läger.

Vi var i Ramsele i mitt älskade Västernorrland. Det var ett läger för barn mellan sex och tio år. Det var aktiviteter varje dag. Jag fick hjälp med aktiviteterna av Bosse som jobbade på fritidskontoret i Sollefteå kommun. Bosse var en äkta entuiast så han hittade på många kul grejer för barnen.

Vid ett tillfälle skulle vi få testa att baka i bakstuga. Jag var mycket skeptisk mot detta, men Bosse var helt övertygad om att det skulle funka. Alla som arbetat med barn med Damp, vet att det går rätt livligt till och man måste hela tiden ha beredskapsplaner ifall det händer något.

Vi skulle vara i en bakstuga som tillhörde turistmuseet i Ramsele. Det var två äldre damer i åttio-års åldern som skulle hjälpa oss med att baka tunnbröd i vedeldad ugn. När vi slog upp ögonen den aktuella dagen, så öste regnet ner. Var jag skeptisk inför detta äventyr innan, så är det inget mot vad jag blev när jag såg regnet. Vi hade tolv barn med på lägret och sex ledare plus jag själv. Alltså två barn per ledare.

Bakstugan var liten så vi skulle dela upp det till tre grupper. Fyra barn i taget i bakstugan, inkl ledare. Föräldrarna fick inte delta i denna aktivitet. De fick ledigt och roade sig själva på bästa sätt.

När vi kommer upp till bakstugan så har regnet övergått till ett fruktansvärt åskväder. Vi visste att de barn som inte rymdes i bakstugan, var hänvisade till att leka lekar ute på tunet, med ledarna.

Vi får in den första gruppen i bakstugan och det är lite stökigt så där som det gärna blir när alla tumlar in på en gång. Men där står två myndiga äldre bagerskor och tar hand om gruppen. På det mest vardagspedagogiska sätt jag varit med om, så får dessa damer ungarna till att vara tysta, de lyssnar och de gör precis som de blir tillsagda. De är som ljus!!! Det var en fantastisk upplevelse. Och jag är så glad att jag hade fel som inte trodde på denna aktivitet.

Det var ytterligare en upplevelse att se barnens glittrande ögon när de på kvällen fick bjuda sina föräldrar på eget bakat tunnbröd.

Alla dessa läger som jag haft med små barn, med lite större barn och med tonåringar är för evigt inetsade i mitt minne. De här åren var bland de bästa åren i mitt liv. Att få jobba med dessa barn var helt underbart. Det går inte att med ord beskriva.

måndag 25 maj 2009

Matblogg?

Efter shoppingen idag så var jag tvungen att stå kvar på parkeringen medan sambon rotate i motorn. Han kan inte jobba om jag inte är med och supportar.

Så när vi äntligen kom upp igen så kände jag mig svettig och eländig. Jag hade planerat att göra champinjonsoppa till middag. När man är svettig så lockar det inte med soppa.

Så jag tror jag tar och fräser på champinjonerna naturellt med lite lök. Till det får det bli en omelett, skivad avokado, körsbärstomater och grillad haloumin.

Vad är det som händer? Designbloggen börjar likna en matblogg med recept på både bröd och middagar.

Pojkarna och deras leksaker

När män generaliserar så talar de ibland om att vi kvinnor pratar mycket i telefon, vi älskar att shoppa, vi skvallrar plus en del andra påståenden som läggs till vår last.

I vår familj är det nästan tvärtom. Det är sambon som kan sitta timtals i telefon och "skvallra" med sina kompisar. Det är sambon som älskar att shoppa. Dessutom är han en riktig prylfreak.

Idag har han fått en liten leksak, en extern hårddisk. Jag har nu (alltför) länge hört att han inte kan slakta och få iväg sina gamla datorer för han har ingenstans att göra av det som finns i hårddiskarna.

För att han skulle få denna nya leksak så följde det med ett krav: Röj upp på kontoret!

Själv nöjde jag mig med att shoppa några pelargoner till balkongen.

söndag 24 maj 2009

Kung Liljekonvalj av dungen


Den boken läste man som ung när Maria Lang var den mest älskade deckarförfattarinnan. Idag nöjde jag mig med att plocka liljekonvaljer. Sambon och jag tog en långpromenad i det fina vädret. Jag gav upp ett mindre glädjetjut när jag såg liljekonvaljer väcka i vägkanten. Det blev en liten bukett. Ville inte ta alla för de var så vackra där de stod. Liljekonvaljer, gullvivor och blåsippor tillhör mina favoriter på våren och försommaren. Jag gav sambon ett förslag om att vi ska gifta oss vid den här tidpunkten på året, så jag kan få ha liljekonvaljer i brudbuketten. Jag fick bara ett leende till svar. Undrar vad det betyder?

Vissa dagar

En del dagar blir bara så konstiga. En sådan dag har det varit idag. För det första så sov jag alldeles för länge. När jag väl kom igång så visade det sig att det gick ut en massa varningar från min bloggsida. Googlade man på namnet så varnades det för att gå in på min blogg. Sånt vill man ju inte veta av som bloggare och inte heller om man är rädd om sina bloggvänner.

Så sambon satte igång en felsökning med mig som assistent som i min tur hade Christina i telefon som support. Felet hittades och klarades av. Men då var hela dagsplaneringer redan förstörd. Jag hade planerat att fortsätta att röja i tyglådor. Nu la jag det åt sidan och pysslade lite med bloggen istället.

Jag behövde lägga in en ny räknare eftersom det var den gamla som ställt till strulet. Via Christina fick jag även tips om en feed där man ska se vart ens bloggvänner befinner sig i världen. Så en sådan la jag även till och lite annat fix blev gjort.

Inte nog med allt detta strul, så fick jag även ett mail ifrån en vän som jag inte hört av på länge. I det mailet så fick jag rapporter om skillsmässor och bröllop så det bara går runt i huvudet. En del dagar borde man nog bara dra ett täcke över sig och låta passera. Det får bli nya tag imorgon istället.

Ett positiv sak idag i alla fall. Pappa och jag hade ett samtal om en massa gamla saker, om hur det var när jag växte upp. Saker som jag inte hade en aning om. Det känns bra.