fredag 23 juli 2010

Squashgratäng

Ikväll serveras detta här hemma. Om man tar mer squash och utesluter potatis och bröd så blir det LCHF. Jag brukar inte fräsa på squashen utan skiva ner den tunt med osthyveln. Den blir mer al dente då. Jag har testat en gång med champinjoner på burk men det var ingen hit så här är det enbart färska champinjoner som gäller. I alla fall till den här rätten. Det är världens mumsigaste gratäng.



4 port

5 hg squash

2 gula hackade lökar

2 hg skivade champinjoner, färska eller på brk

1½ msk margarin

½-1 tsk salt

1 krm svartpeppar

2 hg strimlad rökt skinka

1½ dl riven ost

Ugn 225 grader

Gör så här:

1. Skiva squashen och fräs den tillsammans med lök och svamp i margarin i ca 5 minuter.

2. Blanda ner skinkan i grönsakerna, salta och peppra samt lägg blandningen i en ugnssäker form.

3. Strö över riven ost och gratinera ca 20 minuter. Servera gratängen med kokt potatis eller vitt bröd.

torsdag 22 juli 2010

Lite mindre Cicki

När dottern och sambon var här så åt vi LCHF-kost. De äter det och vi ville testa på. Vi tyckte om det och det var en kost som passade oss till viss del. Inte helt och håller, för jag är en riktig smörgåsfia och tycker om bröd med mycket fibrer. Sambon kände att han vill ha pasta ibland. Vi tycker även mycket om rotfrukter, så vi bestämde att vi kör en egen lätt-variant av den kosten. Det vill säga, vi fortsätter äta kolhydrater, men håller en viss koll så vi inte vräker i oss det.

Grejen är ju också att ungdomarna hade tömt sitt skafferi på kolhydrater så de hade fyra kassar med mat med sig hit. Det var allt ifrån havregryn till flingor och pastor av alla det slag. Jag undrar hur de tänkt att vi skulle göra om vi skulle gå över till kolhydratfri kost. Skänka maten vidare till nästa spekulant kanske? Som sagt var, så försöker vi i alla fall ha lite koll. Jag har känt de sista dagarna att vissa kläder börjar sitta lite lösare så igår mätte jag mig. Jag har minskat fyra centimeter i midjan. Om det är minskning av kolhydrater eller om jag svettats bort fett vet jag inte. Det får väl framtiden utvisa.

Ikväll blir det i alla fall lantpaté som vi köpte för halva priset på Willys. Datumet går ut imorgon. Till det ska jag koka bulgur och skära i lite nektariner för att få fram syran som patén brukar kräva. Jag tror det blir mumsigt.

onsdag 21 juli 2010

Typix

Idag när jag har extremt mycket tvätt, så fungerar endast två maskiner av tre. Det är första gången jag råkar ut för det. Det får väl gå ändå. Det är torkningen det kan bli lite problem med, men jag får väl torka det sista i lägenheten. Men det är bara en sådan där typisk grej som händer när den inte får hända. Det är lagen om alla tings jävlighet, eller något sånt.

Tävlar om en bok

Även om jag just nu inte hinner med att varken skriva i bloggen eller läsa bloggar så mycket så tänker jag ändå vara med och tävla om en bok inne hos Trebarnsmamman. Böcker kan man aldrig få nog av. Inte jag i alla fall. Den här känns lite extra spännande eftersom det är en helt ny författare för mig. Det är alltid kul att stöta på nya stjärnor.

Så nu skriver jag så här: “Jag tävlar om en bok - Utanmyr av Sofia Nordin - på trebarnsmammans blogg, tävla du med!”

Vill du också tävla så går du in här. Där kan du läsa mer om boken.

Stockholmstripp

Livet är just nu lite hektiskt med våra amerikanska ungdomar här. Nu när jag äntligen börjar få häng på engelskan då ska de åka hem. Men de kommer tillbaka. Åtminstone till nästa sommar. Förhoppningsvis följer även föräldrarna med då. Det ska bli kul att träffa sin svåger och svägerska då.

Idag har vi "chillat" hemma hos en av storesystrarna till Nick och Rosanna. Sedan blev det en tur in till Stockholm. Rosanna ville köpa reseminnen med sig hem. Nick skulle träffa en gammal skolkompis. Vi gick en tur runt vid slottet och Storkyrkan. Sedan blev det naturligtvis Västerlånggatan i Gamla Stan. Något mer turistigt finns det väl inte på sommaren. Vi köpte polkagrisstänger och skickade med hem till mor och far. Mer svenskt än äkta Gränna polkagrisar kan det väl inte bli???

Nick och hans kompis gick till Kungsträdgården för att ta en öl. Vi hade parkerat nedanför Storkyrkan mot Skeppsbron. Nick och hans kompis Oskar lyckades gå vilse på väg från Kungsan till bilen. Det är en bedrift att tappa orienteringen så totalt. För er som inte är så stockholmsbevandrade så är det en sträcka på ca 200 m. Det är väl bara så att killar i den åldern har koll på annat än vart man parkerade bilen. Nick sa något om "beautiful blondes"........:-)

Imorgon är det tvättstuga. Den här gången är det mycket. Har inte haft tvättstuga på snart tre veckor. Jag brukar tvätta varannan vecka annars. Men vem har haft tid med sådana trivialiteter?

måndag 19 juli 2010

Papperslös

WOW! Nu är alla gamla papper sorterade och åtgärdade. Det mesta har kastats och det viktigaste har sorterats in i pärmar. Jag skäms nästan att berätta att jag hittade papper från oktober -06 när vi flyttade in här. Då blev det liggandes och sedan har det flyttats runt i olika högar. Nu är allt borta. Nästan! Jag har en mapp med gamla papper från Reumatikerföreningen att gå igenom. Troligtvis ska det mesta kastas, men jag vill gå igenom det först så jag vet vad jag kastar.

Oj, så himla skönt det känns. Ett ok har lyfts från mina axlar. Så där mycket ska det aldrig mer få bli igen.

Utslagen Cicki

Sambons brorsbarn är i Sverige igen. De fick smak för det när de var här vid årsskiftet och längtade tillbaka till sina svenska syskon. De har nu varit här i drygt två veckor och i lördags var det dags för oss att träffa dem. Vi hade planerat en picknick på vårt fina utflyktsberg och friluftsmuseum. Men naturen råder man inte över. Det har varit sol och värme i många, många dagar, men......i lördags så regnade det. I alla fall lite för många droppar mitt på dagen, precis när vi skulle picknicka. Så det fick bli en inomhuspicknick. Vi hade gjort grekisk sallad med tzatziki och bröd som jag bakat på morgonen.

Det var alltså vi, Rosanna och Nick, sambons äldsta son Micke, Madde och Ali och världens vackraste Melina. Det blev rätt intensivt, både folkmässigt och språkmässigt. Jag tappar lätt orden när jag pratar svenska. Det är inget mot vad jag gör när jag ska prata engelska. Ali har jag inga språkliga problem med. Vi pratar någon sorts hemmagjort svengelska nu för tiden. Och fattar ingen av oss så skrattar vi och tar om det. Men inför de amerikanska brorsbarnen blir jag spänd och trasslar in mig i krångliga meningar och förklaringar och känner mig mer eller mindre dum i huvudet som inte får det att flyta. Eftersom jag egentligen vet precis vad jag ska säga och sällan eller aldrig har problem med språkförståelsen. Men att sedan får det ur mig är problemet.

Det är nog en del av det som gjorde att jag mer eller mindre var utslagen på söndag förmiddag. Vi skulle träffa Nick och Rosanna igen för att kunna visa dem vårt vackra berg. Jag vaknade av en dundrande huvudvärk. Gick upp och tog två Alvedon och kröp ner igen. Tänkte att om jag gav tabletterna en chans att verka så skulle jag snart vara okej igen.

Men så blev det inte. Vi klev upp och huvudvärken höll i sig. Sambon gissade på kaffeabstinens eftersom vi inte druckit kaffe på kvällen. Jag höll med om att det kunde vara så och bäljade i mig en kopp java. Det hjälpte inte. Efter att försökt komma igång utan att lyckas, så var det bara att fråga sambon om han kunde ta guidningen själv, så jag kunde få krypa ner igen. Han fixade en fikakorg och for iväg för att träffa ungdomarna. Jag sov i tre timmar till. Vilket tydligen behövdes. Jag var inte helt OK efter det heller, men bättre i alla fall.

På kvällen skjutsade vi ungdomarna till deras ena syster där de skulle sova. Vi stannade där och fikade och beundrade deras vackra hus och omgivning. På tisdag ska vi ses igen och på torsdag åker de hem till New Jersey igen.

Min "kollaps" var nog en kombination av att jag sovit alldeles för lite och alldeles för illa under värmeböljan och ansträngningen som blev på lördagen. Ibland blir jag så trött på kroppen som inte vill hänga med som förr. Men det är väl bara att vänja sig och acceptera att det är så numera.