Släpphänt

När jag lagade mat så lyckades jag tappa kastrullen med pastavatten. Jag, diskbänken och golvet blev plaskvått. Då kom det såna här högljudda tecken ur min mun %/#!&%/!

Jag har börjat tappa en massa saker. Saker och ting bara glider ur händerna på mig. Jag tappar greppet, helt enkelt. Än så länge har jag lyckats att inte slå sönder något, men det kommer väl när som helst. Jag vet att det är fibron som spökar. Det är flera av mina vänner som har det likadant. En av mina väninnor blev så yr så hon ramlade i trappen häromdagen. Fibron är så mycket mer än värk. Ibland så kan jag tänka att det är en djävulsk sjukdomar som handikappar en rätt mycket. Det enda goda man kan säga om den är i alla fall att man dör inte av fibro!

Tekakor (uppdatering)

Idag bakar jag tekakor. Ursprungsreceptet kommer från min moster Maja. Sedan har jag ändrat om det genom åren så de blir lite nyttigare och saftigare. Jag har minskat på jästmängden, ökat jästiden, bytt socker till sirap och bytt ut en del vetemjöl mot grahamsmjöl. Här hemma gillar vi dem skarp. Beskrivningen är kanske inte så noggran och pedagogisk men jag tror ni fattar i alla fall hur man ska göra.

Medan brödet jäser och gräddas så petar jag in lite sömnad. Det är miljökassar som gäller just nu. Återkommer med bilder på dem.

Majas tekakor på mitt sätt

32 st

1 l mjölk
200 g smör
50 g jäst gärna för söta degar
1 dl sirap
2 tsk salt
2,5 l vetemjöl
0,5 l grahamsmjöl

Låt degen först jäsa i 60 minuter. Kavla ut dem till en tjocklek på ca ½-1 cm. Tryck ut kakor med mått, ca 12 cm diameter. Låt dem jäsa 40 minuter på plåten. Grädda i 225 grader i 6-7 minuter.

Uppdatering: Öka gärna på gräddningstiden med en eller två minuter. Jag tyckte det blev lite dåligt gräddade.

History of rock´n´roll

Ikväll är det en helkväll för alla gitarrälskare. TV2 kör en temakväll. Det är allt från aukustiskt till death metal. De bjuder på en massa godbitar som Yngwie Malmsteen, AC/DC och Tommy Emmanuel.

Jag vet då vart jag kommer att hitta sambon. Just det, klistrad framför TV:n. Själv nöjer jag mig nog med att titta på I Robert Johnsons fotspår.

Så ladda upp med chips, öl eller cocacola och digga kvällen och natten lång.

Trosor PÅ

I mitt förra blogginlägg så efterlyste Moster Ma att få se de nya trosorna......på. Här kommer bildbevis, PÅ galgen På balkongen. Hoppas Mostra är nöjd nu......:-)

För övrigt har väninnan U och jag varit på loppis idag. Inte en endaste liten tygbit följde med hem. Det blev bara tre böcker som inte ville släppa taget om mina fingrar.

Nu ska jag baka och försöka hinna ifatt att läsa alla bloggar.

Under eller ovanför magen

Numera kan man ju titulera sig tant, även om man inombords inte känner sig så tantig. Men i vissa lägen är man tvungen att inse att man är tant. Det gäller till exempel när det är dags att köpa nya trosor.

Mina trosor har numera en förmåga att hamna under magen, det vill säga de korvar sig gärna. Det är inte speciellt skönt, framför allt inte sexigt. Fortfarande vill denna tant känna sig lite sexig, i alla fall inför sambon. Samtidigt som jag måste se verkligheten i vitögat.

För ett tag sedan så hittade jag ett par trosor som var så himla sköna. Dessutom stannade de kvar ovanför magen. Jag var jättenöjd. När jag mannekängade inför sambon så blev hans något diplomatiska svar att de såg ju sköna ut men...... Jag förstod vad han menade. Ändå kände jag att jag trivdes med dessa trosor, mer än jag trivts med några andra på senaste tiden.

Idag har jag köpt ett par till av dessa härliga underbraller. Den här gången köpte jag en storlek mindre, samt att jag föll för det svarta alternativet. Få se om de faller sambon i smaken?

Min filuriga son

Som jag skrivit om tidigare så har sonen svår Damp och en lindrig CP-skada. Han har på grund av detta även stora läs-och skrivsvårigheter. I maj fyllde han trettiotre år. Ändå är jag fortfarande en aktiv mamma till honom. Aktiv på ett helt annat sätt än hur det fungerar med dottern. Han är inte så självgående som hon är, om man så säger. Sonen och jag pratas vid nästan varje dag. Han klarar sitt liv väldigt bra, men ibland måste han fråga mamma om råd. För det mesta har han tänkt ut själv hur han ska klara saker och ting, men han vill ha bekräftelse från mig att han tänkt rätt.

Han har ett intellekt som ligger något över normalnivån. Men ibland kan även jag fundera hur det står till där uppe i hjärnkontoret. Då kan han ställa frågor som man tycker det är självklart att han ska veta. I andra fall imponerar han stort, så till och med jag baxnar. Så var det igår.

Sambon är intresserad av släktforskning och håller på då och då. Han sitter hemma och söker sig via datorn med program som han laddat ner. Nu har han börjat titta lite på mina barns bakgrund. På min egen sida har jag rätt bra koll, men inte fullt så bra koll på sidan som berör barnens far.

Igår när sonen ringde så frågade jag om han visste något. Då visar det sig att han hade jättebra koll. Han har genom att googla sig fram hittat till folkbokföringssidor och andra sidor, så han hade hittat jättemånga släktingar i flera generationer på sin fars sida!!!

Snacka om en ojämn nivå. Det är inte konstigt att andra inte alltid förstår denna barngrupp, när man själv står där som ett fån och inte fattar något.

Abbas fiskbullar

När man haft kattvård och fått ont i kroppen så är det väldigt bekvämt att värma en burk fiskbullar. Förstärker man sedan smaken med lite dill och hummerfond så smakar det till och med alldeles utmärkt.

Kattvård och lite om döden

Totte, vår gamla kattfarbror, klarar inte längre av att sköta sin hygien. Han har svårt när han äter, så han petar på med tassarna. Det gör att de blir väldigt kladdiga. Dessutom har han svårt att hålla sig ren i baken.

Idag blev det en ordentligt kattvård. Vi har klippt klorna på honom, borstat ut tussar och sedan badat honom i barnens gamla badbalja. Det gick ganska bra. Där vi bodde tidigare hade vi badkar, så Totte har alltid varit van att bada. Men idag var det inte lika roligt, för nu kunde han ju ta sig därifrån utan större svårigheter. Vi var en som höll i och en tvättade. När jag skulle duscha av honom lödret så påminde han mest om en nakenhund. Man kunde inte tro att han är en halvperser med jättefin päls. Efter att han fått torka lite i famnen på mig så åkte han på en blåsning. Det var nog det mest obehagliga, även om jag inte hade någon stark värme på. Nu sitter han och tvättar sig.

Någon kanske undrar varför vi inte låter honom sluta, när han har så svårt med vissa saker. Totte är femton år. Han är fortfarande en mycket tillgiven katt som är med oss hela tiden. Han sover med oss och han tolererar Elvis på samma sätt som en äldre herre tolererar en pojkspoling, alltså med lite högdragen arrogans och en och annan tillsägelse när han tycker att Elvis inte sköter sig.

Vi har bestämt att den dagen han ber oss om att få sluta, då ska han få göra det på direkten. Så gjorde vi även med den sista av våra hundar. Hon fick bestämma själv och den dagen kom så småningom när hon bad oss om det. Dagen efter det åkte vi med henne till veterinären. Totte ska få samma chans, om han inte blir sjuk först.

Trött, trött och trött

Idag har jag en sån där riktigt trötterdag. Det svider i ögonen av trötthet. Till viss del får jag skylla mig själv. Kunde inte slita mig från Vattenmelonen och var tvungen att läsa ut den innan jag somnade.

Men det kan nog även vara vädret. Det är småruggigt och kallt ända in i märgen, känns det som. Provade att ta på mig en fleecetröja men det blev för varm istället. Nu ska jag koka några ägg och göra en tonfisksallad. Vädret är kanske inte det lämpligaste för sallad men ibland måste man ju ta rätt på det man har i grönsaksväg.

Kalas för en fyraåring

Nu har vi firat Ebba ordentligt. Vi har "snujjat" och dansat och sjungit Mamma Mia. Den fröken kan få mig till att göra saker som min kropp inte alltid gillar. Men det är det värt. Jag blir glad ända in i hjärtat av henne. Hon är verkligen min lilla trollunge, känns det som.

Här mannekängas det i ny klänning och solhatt som jag sytt åt henne. Klänningen blev kanske lite stor men det är bättre att få växa i något än att det är för litet på en gång.

Eftersom mitt smyckeskrin är en populär leksak så gjorde jag en liten utrensning så hon fick egna halsband. Hon var överlycklig över dem. Vem har sagt att barn måste ha en massa dyra och lyxiga prylar?

Amadeus på mamma Carinas arm. Han fick en solhatt som jag sydde igår. Modellen har jag tagit från en damhatt och gjort om lite.

Här ska det huggas in på tårtan. Ebba har här en klänning som jag fått av en kompis, när hennes döttrar vuxit ur den. Jag lagade och fixade till den och den sitter helt perfekt på lilla fröken.

Hemliga presenter

Igår sydde jag så ögona blödde och jag hade ont som en gnu. Jag har sytt födelsedagspresenter till Ebba. Det har strulat för det är ett tylltyg som inte vill ligga still plus en del knepiga detaljer i mönstret som jag naturligtvis skyndade mig förbi och sedan fick sprätta upp och göra om. Det har även blivit en liten sak till Amadeus där jag gjort mönstret själv efter en förlaga. Jag är inte helt nöjd utan får nog göra om mönster lite till och testa fler gånger. Men nu får det vara som det är.

Jag är lite hemlighetsfull eftersom jag inte vet om Ebbas mamma och pappa läser här. Men jag har fotat och kommer att fota mer idag så bildbevis kommer. Nu ska vi strax iväg och rösta och sedan blir det fyraårskalas. Jag hoppas alla tar chansen och röstar till detta EU-val. Att rösta är både en rättighet och skyldighet. Utnyttjar man inte den rättigheten så har man frånsagt sig rätten till att få vara missnöjd när något blir fel. Man har ju inte utnyttjat sin chans att vara med och påverkat.