För några år sedan brann det en bil på vår baksida. Den stod under ett träd och brann så trädet blev skadat. Vi har vår balkong åt det hållet, så jag har ofta tittat på det där trädet och tyckt lite synd om det. Det har synts väldigt tydligt på våren och sommaren att det inte har varit friskt. Några enstaka grenar har kämpat för att få till några små förkrympta blad. Det har sett så ensamt ut bland all annan grönska.
Nu har parkförvaltningen sågat ner det. Jag tycker det känns som en välgärning. Nu behöver inte det stackars trädet stå där och kämpa för att inte skämmas bland sina grönskande vänner. Det var ju egentligen alldeles oskyldig till vad som hände.
Kanske kommer nu ett friskt litet träd dit istället. Eller kanske inte.
Återvinning på hemmafronten
16 timmar sedan
2 kommentarer:
Jag vet hur det känns. Utanför här hade vi två gamla syrenträd, när vintern kom, för några år sedan, så var det ingen tjäle i marken, så bägge vek sig... Och togs bort. Jag tyckte så synd om dem när de lutade sig mot marken så trött...
Men här kommer inga nya träd, tyvärr. Å andra sidan, så har jag skogen på andra sidan gatan, så jag kan inte klaga.
Shirouz: Vi har nästan som en park utanför så ett träd mindre gör faktiskt inte så mycket. Nu ser man vår fina lilla kyrka lite mer istället.
Skicka en kommentar