Pink did it again

Att jag gillar Pink tror jag ni redan fattat. Det som gör mig så imponerad med henne är att hon med enkla ord fångar en verklighet med sina texter. Visst använder hon mycket svordomar och andra uttryck. Men jag tror att det är just det som tilltalar mig så mycket. Det gör det så verkligt och så nära. Man känner igen sig. Denna text får mig nästan att gråta. Jag hamnar återigen mitt i den där natten, när jag var tretton år och hela min värld rämnade. Efter det blev inget sig likt igen. Det känner jag när jag hör henne nästan gråta fram, "Mamma, sluta gråta". "Pappa, jag lovar bli en bättre flicka!" "Kan vi inte bli en familj igen".