När vi var hos pappa igår så föll många bitar på plats för mig om mina minnen. Pappa tycker att jag minns väldigt mycket och det gör jag nog. Dessutom är det ju så att när man plockar fram ett minne så följer det med flera minnen som fyller på.
Så igår blev det väldigt tydligt för mig hur jag ska sätta ihop alltihopa. Det ska få bli en tidsresa utifrån mitt perspektiv. Det jag vill ha fram är hur mycket som har hänt under dessa sextio år. Inte bara i mitt liv utan den enorma utveckling som varit under dessa år.
Jag föddes ju strax efter andra världskriget. Även om landet inte deltog aktiv så påverkades ju Sverige mycket av kriget. Så det som sedan hände på 50-och 60-talet blev ju som en explosion av ett nytt samhälle som växte fram.
Nu kommer jag inte att skriva om den globala utvecklingen utan mer om det som påverkat mitt liv. Vi kan ju ta ett sådant löjligt exempel som "locktången". När jag var liten och ville ha lockar så var det locktången som kom fram. Det var ett pinoredskap. Den la man på spisplattan så den blev brännhet. Sedan formade mamma lockar på mig medan jag grinade illa över att hon brände mig. Om man då jämför detta med den moderna locktången med termostat och att man sticker in en kontakt i väggen. Det är kanske ett dåligt exempel, men bara lite som en idé om hur jag tänker att jag vill bygga upp min berättelse. Det ska bli en tidsresa som mina barn kan plocka fram när jag är borta. Där kan de se hur det var när deras mamma växte upp.
Det kretsar i huvudet så jag får nog stolpa ner mycket eftersom minnena rinner fram.
Dagens ord 153
20 timmar sedan
4 kommentarer:
Javisst är det mycket som hänt sedan vi växte upp och då är jag ju ytterligare litet äldre än du. Förstår att du har mycket att minnas. Försök också att få din pappa att berätta hur det var på hans tid. Tyvärr missade jag att fråga min mamma och pappa, vilket jag är ledsen för idag.
Kul med din pappa som börjat blogga. Personligen är det bland det bästa som hänt mig när jag började för snart 4 år sedan.
Ha en bra söndagskväll!
Metta: Jag har redan insett att jag måste fråga pappa mycket om hur det var. En dag kan det vara för sent, som du säger. Jag tänkte inte på den när det gällde mamma. Då hade jag fortfarande fullt upp av först med små barn och sedan att vara tonårsmamma själv.
Pappa har redan dokumenterat en del och visade mig lite mer igår. Han hade t o m kontraktet från vår andra lägenhet kvar fortfarande....:-)
Visst är bloggvärlden fantastisk. Så många trevliga människor som man aldrig haft möjlighet att möta annars. Ha en skön söndagskväll själv.
En sån locktång hade vi också, som värmdes på lågan på gasspisen och som alltid brände en på örat. Det luktade konstigt också tyckte jag, men jag gillade de fina lockarna som blev.
Ruta Ett: Ja, det var just öronen som blev brända.....:-) Mitt minne härrör sig från när vi fått elspis men det funkade tydligen på den också. Lockarna blev verkligen fina. Jag som hade spikrakt hår. Nu när jag blivit äldre har jag fått lite självfall och jag fattar ingenting om hur det gått till....:-)
Skicka en kommentar