Finaste tyget del 2

Att det var ett fynd jag gjorde, när jag hittade det här tyget, det har jag varit helt klar om hela tiden. Idag har jag insett ännu mer vilket fantastiskt fynd jag gjorde. Mellan bakningar och andra nyttigheter har jag suttit och surfat runt bland tyger och webshopar. Vilka priser det handlar om! Jag tror knappt det är sant.

Det ska bli så roligt att göra något av det. Jag ska troligtvis lyda Ime´s råd och spänna upp en del av tyget på en ram. Resten ska jag göra lite andra saker av. Vi får se vad det räcker till.

Win - win

Vi är inga mjölkdrickare längre, så om vi köper mjölk så är det till matlagningen. Igår var pannkaka inplanerat. Alltså hade vi köpt mjölk. Nu tog datorarbetet, som sambon var på igår, mycket längre tid än planerat. Vilket gjorde att vi inte åt någon gemensam middag. Pannkakorna är numera strukna från menyn den här veckan.

Jag tycker väldigt illa om att kasta saker, speciellt mat. Så nu har jag bakat godaste linfröbullarna på mjölken. Dessutom har jag sparat en massa el, genom att utnyttja ungsvärmen. Efter linfröbullarna så åkte det in en äppelkaka i ugnen. Den står där nu och gosar till sig. Efter det så åker kycklingöverlåren in där. Jag har inte bara sparat pengar, jag har även sparat på miljön genom att göra så. Det är inte dumt.

Mums

Sambon var borta på datorjobb igår.När han kom hem hade han de här godbitarna med sig. Det var en gåva från familjen han hjälpte. Sådana gåvor säger vi inte nej tack till. Svart trumpetsvamp är mumma för smaklökarna. Nu ligger de på torkning.

En text som måste läsas

Den senaste dagarna har varit rätt jobbiga, på grund av det som hänt på häktet i Huddinge. Det har väl inte undgått någon att en ung kvinna misshandlats och mördats av en häktad person. Vilkens fel det är vill jag inte spekulera i. Jag bara konstaterar att det har hänt.

När man, som jag, har en dotter som jobbar inom kriminalvården, så kommer skräcken krypande. När man, som jag, varit gift med en polis, så levde jag med denna skräck i många år. Jag kommer aldrig att glömma den där morgonen när han inte kom hem. Jag visste att de vakat i en byggnad som var under hot. Jag vågade inte gå iväg till mitt jobb förrän jag visste vad som hänt, om något hade hänt. Som tur var hade inget hänt. Det hade bara tagit längre tid än beräknat.

Det var jag som lagade sönderrivna uniformskläder. Det var jag som tvättade nedspydda och nerblodade uniformskläder. Jag vet hur det är att leva med någon som utsätts för risker i sitt arbete. Därför går mina tankar nu till alla som har någon som jobbar inom ett riskyrke. Mina tankar går extra mycket till den unga mördade kvinnans anhöriga. En extra tanke går naturligtvis till min dotter, hon som alltid finns i mina tankar. Jag är stolt över henne, att hon är så modig och stark.

Det här är en text ni måste läsa. Den får en att stanna upp och reflektera.

Finaste tyget

Josef Frank-tyget består av två korta gardinlängder och en smal gardinkappa. Jag håller just nu på att sprätta upp alla sömmar. Sedan ska jag tvätta det, innan jag börjar sy. Jag brukar göra så för att veta att tygerna är riktigt fräscha.

Den som sytt dessa gardiner har i alla fall vetat vad hon (jag antar det är en hon) pysslar med, för mer noggrann sömnad var det länge sedan jag sett. Gardinkappan är skarvad på mitten. Där har hon först sytt ihop dem på  maskin. Sedan har hon, för hand, fållat fast stadkanterna. Likaså på längderna i sidorna, fållat in stadkanterna för hand. Upptill och nedtill är det fastsatt ett bomullsband på insidan. Fastsytt med maskinsöm mot tyget och sedan pressat och fållat fast för hand.

Jag gissar att bomullsbanden är för att få ut så mycket som  möjligt av tyget. Förmodligen kostade det en rejäl slant, så att det gällde att snåla och förlänga på annat sätt. Det känns nästan vördnadsfullt att få ta över dessa godbitar. Jag ska också försöka vårda dem ömt genom att sy de finaste saker av det. Jag har lite idéer. Mer vill jag inte avslöja, eftersom de första sakerna ska få bli en födelsedagspresent, till någon som jag vet uppskattar ett vackert tyg.

Jagar kronor

När man lever med en tajt ekonomi så måste man hela tiden var vaksam på priser och erbjudanden. Oftast ser jag det som en utmaning att lyckas spara en krona här och en krona där.

Idag har jag förhoppningsvis kapat lite av de stora elräkningarna som brukar komma på vintern. Vårt elbolag har ett erbjudande som går ut på att om man har rörligt elpris så kan man binda det under perioden december till och med sista januari mars. Det har jag gjort idag. Om priset håller sig på den nivån som det var i fjol så har jag sparat in 32 öre per kWh för december. Det känns inte fel, om man så säger.

Dessutom ska vi byta våra mobiler till ett familjepaket. Det innebär en besparing på femtio kronor i månaden, samt att vi får modernare och mer uppgraderade telefoner. Och kan sälja våra gamla, som faktiskt är i perfekt skick.

Jag borde nog blivit finansminister!

Uppdatering: Jag skrev fel tidsperiod. Nu är det ändrat. December t o m sista mars, är det som gäller.

Loppisfynd

 Idag har vi varit på loppisen och lämnat en massa grejer. Det var väl inte direkt planerat att vi skulle handla så mycket. Det vi skulle titta på var ett par vinterkängor till mig och en lampskärm till Bergboms-vasen.

Vinterkängor blev det i alla fall. Nästan oanvända CAT för 65:-. Det kallar jag ett fynd.

 Det slank även med några roliga tyger. Jag var duktig och höll mig på bokfronten. Endast en Maivy Binchy fick följa med hem.

Den som prissatte det här tyget hade inte mycket koll. Men glad är jag åt fyndet. Vet inte än vad jag ska göra av det. Något kul måste det ju bli i alla fall.

Så här fina var kängorna. De ser slitna ut utanpå men inuti ser de knappt använda ut och sulorna verkar knappast ha gått ute. Det kan vara att de stått och blekts någonstans. För övrigt är de perfekta.