Vår nyårsafton

Även om man inte har det så fett så kan man få en riktigt lyxig nyårsafton. Det hade jag och sambon, alldeles för oss själva. Vi myste hela kvällen.

Willys hade ett jättebilligt extrapris på oxfilé. Eftersom det inte förekommer så mycket rött kött här hemma, så bestämde vi oss för att unna oss det, för en gångs skull. Vi delade den i tre delar för att kunna lyxa till det fler gånger. Mittbiten tog vi rätt på på en gång. Den marinerade vi och helstekte.
Jag var inne på att göra rösti eller något liknande till. Vi har en kokbok med enbart potatisrecept, så den bläddrade jag igenom och hittade detta. Man kokade potatis och mosade. Man kokade även kålrot och morot och spenat. Man blandade en tredjedels potatismos med kålrot, en tredjedel med morot och en tredjedel med spenat. Röran med potatismos och kålrot smaksattes med kanel, den med morot i smaksattes med pressad apelsin och spenatröran med muskot. Sedan la man lager för lager i små skålar som fick gräddas i vattenbad. Det där med kanel kändes ju lite skumt. Men det var oerhört gott. Det här ska vi göra fler gånger. Men nästa gång ska jag råriva kålroten och moroten och inte mosa dem, för att få lite mer stuns i det hela. Jag ska även testa med färsk babyspenat. Samt att jag ska lägga färglagren tvärtom, morot i botten som blir på toppen när man vänder på det hela. Jag lägger ut receptet om någon dag.

Det blev ännu lyxigare framåt natten när vi knäckte en flaska Bollinger. Den hade sambon fått för nästan ett år sedan, som tack för datorsupport. Vi hade lagt undan den för att spara till ett lämpligt tillfälle. Jag föreslog sambons födelsedag, men han ville själv spara den till nyårsafton. Så fick det bli. En riktigt god champange går inte av för hackor. Hade man råd skulle man kunna unna sig det stup i kvarten. Så gott är det.