Naturens makter

Igårkväll när vi satt och tittade på Mördare okänd så fick vi ett rejält åskväder över oss. Det blixtrade så hela himlen lystes upp. Först mullrade det långt i fjärran, men helt plötsligt smällde det rakt över oss. Ingen av oss är åskrädda så det gjorde inget. Jag är så knäpp att jag till och med tycker att åskväder är fascinerande.

Helt plötsligt började ljuset att blinka och det blev kolsvart. Efter bara någon sekund så var lyset tillbaka. Men bara för ett kort ögonblick. Det blev svart igen. Då var det verkligen kolsvart. Jag trevade mig ut i hallen och tog fram vår stora ficklampa som vi alltid har ståendes på hatthyllan, just för sådana här tillfällen. Med hjälp av den så plockade vi fram massor av ljus som vi tände och ställde lite här och där.

Vad skulle vi göra nu? Det gick ju inte att blogga om att vi hade strömavbrott. Inte kunde vi titta på TV. Jag kunde inte sätta mig vid symaskin. Sådana här gånger märker man hur elberoende man är. Vi satte oss vid köksbordet och löste korsord. Men det gick bara en kort stund, för det var för ansträngande för ögonen, att göra det i stearinljussken. Vi förstod nu varför man hade en annan dygnsrytm förr, när man bara hade eldstaden och ett vaxljus som enda ljuskälla.

Området som hade strömavbrott var lite lustigt, för vi kunde se en bit bort att det var som en gräns där man hade lyse på ena sidan gränsen och på den andra sidan var det kolsvart. Vi var utan ström i mer än en halvtimme. När det äntligen kom tillbaka satt vi bara en stund och tittade på TV. Det kändes lite riskabelt att slå på datorerna och överbelasta nätet. Som tur var så finns SVTPlay, vilket gjorde att vi lite senare kunde titta av det sista på Mördare okänd. Det är ju retfullt om man inte får veta vem mördaren egentligen är.