Totte, Totte gamle vän

Nu är Totte på tapeten igen. Börjar smått känna mig som en orolig småbarnsförälder. Jag vet att jag var morsk och sa att när Totte bad om att få sluta så skulle han få göra det. Nu går vi här och lyssnar inte på det örat.

Fast egentligen har han nog inte bett oss än. Så här är det. I förra veckan slutade han plötsligt att äta. Totte har alltså alltid, ända tills nu, varit en väldigt matglad fyr, som inte tackat nej till livets godbitar. Han har varit galen i ostkrokar och pepparsalami, t ex. Eller som när han lärde sig öppna frysen i förra lägenheten. Vi kom hem en dag för flera år sedan och hittade frysdörren öppen och en massa mat utdraget på golvet. Då bodde sambons dotter hemma, så naturligtvis skyllde vi på henne, att hon inte stängt frysdörren ordentligt så djuren kunnat komma åt maten. Då hade vi två hundar, Tina och Dronning, och två katter, Totte och Mimmi. Djuren hade kalasat på bland annat kycklingfile, köttfärs och lite andra godbitar, som vi hittade lite här och där på golvet. Bonusdottern nekade, men vi var så helt övertygade om att hon ljög så vi kunde inte tro på henne.

Vi kom hem ytterligare en gång och samma historia upprepade sig. Tills vi en dag får se hur Totte öppnade frysdörren. Han körde in tassarna i gummilisten och fick på så vis dörren att öppna sig. De andra djuren var sedan kvicka att förse sig. Vi bad naturligtvis bonusdottern om ursäkt, för våra grundlösa beskyllningar. Samtidigt var vi lite imponerade över denna företagsamhet som Totte visade prov på. Det finns ju massor med humor i detta också.

Nu fick vi spärra frysdörren, precis som man fick göra när barnen var små. Då slutade dessa äventyr. Tills den dagen när vi kommer hem och hittar en massa mat på golvet igen. Denna gång från kylskåpet! Vi hade alltså en sån där kombinerad kyl och frys på höjden, så kylen kom man inte åt från golvet. Nu hade de dragit ut och kalasat på entrecote, leverpastej, korv och en hel massa annat. Vi fick slänga jättemycket för det var lite bitet och tuggat både här och där på matvarorna som dragits ut.

Vi förstod att det var Totte som återigen var boven. Vi funderade som sjutton på hur han gått tillväga. Till slut kom vi på honom. Han hoppade upp på bänken bredvid kylen och därifrån öppnade han dörren och kunde stå där och dra ut det han ville ha. Som tur var så fick vi snart en ny kyl/frys från värden. Där var dörren hängd åt det andra hållet. Vaktmästaren ville hänga om den, men vi sa att det var bra som det var. Efter det fick vi ha maten ifred, i alla fall det som fanns i kylen och frysen.

Så ni kan förstå att vi blev ängsliga när detta matvrak lägger av att äta. Jag försökte med att ge honom lite fil. Det ville han ha, men bara lite grand. Uppvispat ägg, gick bra. Det slickade han i sig. Men inget annat. Vi grunnade på än det ena, än det andra, hur vi skulle göra. Avlivning diskuterades också, men vi kände att vi ville försöka några dagar till innan vi tog det beslutet. Han verkade inte ha ont, eller något sånt.

I fredags när vi var och handlade så kom sambon på att Totte brukar gladeligen dricka upp den ljumma mjölken som blev över när sambon ätit sin semla. Mjölk förekommer inte så mycket i vårt hushåll, utan vi går och köper det när vi behöver det. Nu köpte vi en liter och jag ljummade på den när vi kom hem. Oj, så han drack. Helt plötsligt verkade det som att Totte kom på att han var hungrig för han tiggde mer och nosade i de andra matskålarna. Det var inget som föll honom på läppen, utan jag vispade upp ett ägg igen. Det åt han upp och tiggde mer mat.

Dagen efter gick vi på Vivo i vårt centrum och köpte en sån där liten påse Whiskas, som är svindyr, men som vi tänkte att vi testar i alla fall. Vi köpte även en burk sardiner för det visste vi att han gillade. Nu började jag känna mig som pappa måste ha gjort när han köpte alla möjliga sorters godbitar bara för att få mamma Eivor att äta lite.

Vi lyckades tydligen bra i vår iver för nu äter Totte igen. Inte så mycket åt gången och inte vad som helst. Idag har vi köpt Whiskas-påsar för kattungar. Det är ännu mindre bitar i den plus att det är mycket vitaminer tillsatt. Börjar Totte nu att gå i barndom så vet vi vad det beror på, kattungematen......:-)

Vad gör man inte för sina ludna småbarn? Är man fjantig eller är man fjantig?