Den här dagen har blivit jättekonstig. Väninnan U och jag skulle ju hjälpa väninnan B med att röja inför en kommande flytt. Det har vi redan gjort fler gånger. Vi skulle ses kl 12.
Jag kom dit först. Ingen B som öppnade och ingen U på plats heller. B har ingen ringklocka så jag bankade på ordentligt, men ingenting hände. Då tog jag mobilen och ringde in. Det tutade upptaget.Jag blev lite lugnare i alla fall. Tröstade mig med att B förmodligen pratade i telefon. Fortsatte att ringa in och bulta på. Upptaget och ingen reaktion. Då ringde jag till U och frågar om hon är på G. Det var hon.
Efter ett tag så dök U upp. Hon berättar då att hon hade försökt ringa B redan på söndagskvällen, men att det tutat upptaget redan då. Nu började vi bli rejält oroliga. B har mycket svår ledgångsreumatism och har problem med sina fötter. Huset är inte till för någon som har svårt att gå och hon sover på övervåningen med en brant trapp att ta sig upp- och nedför. Vi blev oroliga att hon ramlat i trappen.
Vi började släpa runt trädgårdsstolar för att kika in i fönstren för att se om det hänt något. Det lyckades vi inte med. Då gick vi till den grannen som vi vet att hon umgås med, men där fanns ingen hemma. Vi gick över till grannarna mitt emot, men de visste inget. När vi skulle gå till en annan granne så kom det en tonårstjej och gick. Vi frågade henne om hon bodde där och om hon visste någon om B. Det gjorde hon. Hon berättade att förra lördagen när B:s dotter kommit så hade hon hittat B liggandes på golvet. B hade varit helt borta. Dottern hade tagit med B hem till sig, men på kvällen hade hon fått köra in B akut. Så nu ligger B på sjukhuset.
Grannflickan visste inte mer än så. Vi blev ju lugnade av att få veta att B inte låg hjälplös där hemma nu. Samtidigt blev vi oroliga över vad som hänt. Vi var där förra onsdagen och dottern hade kommit på lördagen. Hur länge hade B legat utan hjälp? Vad hade hänt? Blev det för mycket för henne med tankar om flytt från ett hus som hon bott i i 40 år? Tankarna vandrar nu. Har hon fått en stroke eller vad har hänt? Vi la en lapp i brevlådan med våra telefonnummer, ifall någon av barnen vill höra av sig. Det känns rätt jobbigt just nu.
Utmaningar.
8 timmar sedan
10 kommentarer:
Fy, så otäckt!
Har ingen av er något namn eller nummer till något av barnen?
Så ni slipper grubbla!
Kram
Mångmamma: Vi har ju inte det. Man blir ju orolig.
Ja, verkligen otäckt! Förstår mer än väl att ni blev oroliga, när ni inte fick något svar och inte heller hade hört vad som hänt. Hoppas ni snart får kontakt med barnen och får veta hur det är med väninnan B. Mycket tråkigt om det är något allvarligt just när hon ska flytta, men ibland händer det som inte får hända.
Metta: Jag hoppas verkligen att vi får veta vad som hänt och att det går bra. För 5-6 år sedan blev B änka väldigt tvärt. Då tappade hon fotfästet totalt och har aldrig blivit riktigt bra igen.
Huuuu så läskigt! Det är inte lätt att bli gammal, ledbruten och leva ensam. Skräck!!!!
Trebarnsmamman: Visst är det.
Jag förstår att ni är oroliga och inte blir det bättre ac att inte få några svar på alla funderingar som rör sig i huvudet just nu. Vet ni inte vad hennes barn heter heller, för då går det kanske att söka reda på ett nummer?
Hoppas att ni får kontakt med eran vännina eller hennes barn snarast.
Kramis!
AprilSus: Problemet är ett vanligt efternamn. Förnamnen har vi på dem.
Har du provat upplysning.se? Där kan man söka på lite olika saker som del av namn, adress eller ort. Kanske ni kan få fram något där. Ni finner dock inget telnr där. Det är gratis att vara med. Väldigt användbar! Hoppas ni får reda på vad som hänt snart. Kram
Smycka: Jag får kolla på det imorgon.
Skicka en kommentar