Tidsoptimisten

Sambon är en tidsoptimist av guds nåde. Ska vi någonstans då brukar han börja klä på sig när vi redan borde varit framme. Och så blir han fundersam över att vi inte hann. Och förgrymmad över att jag blir stressad. Efter tio år tillsammans så har vi ändå börjat få just den biten att fungera. Han har börjat inse att jag har rätt. När det gäller tidsplanering i alla fall.

Någon dag i veckan vill jag gärna slippa det här med matlagning. Så dagen innan brukar jag säga till sambon att imorgon får du laga mat. Oftast kommer han sedan på i sista minuten att han ska göra det. Då blir det en panikgrej när något måste tinas i mikron innan han kan tillaga det. Det händer ibland att jag påminner honom just för det här med tidsplaneringen. Risken är då att han kan bli irriterad. Han vill gärna göra saker och ting i sin egen takt.

Idag är en sådan dag när han ska laga mat. Vi bestämde tillsammans redan igår att han skulle göra italiensk köttfärslimpa. Jag tog fram köttfärs tidigare idag. Vi skulle äta klockan åtta, så jag påminde honom klockan sju om att det kanske var dags att börja. Vilket han inte gjorde.

Nu är klockan 21.17 pip och jag har fortfarande inte fått mat i magen. Ursäkten är att det tog längre tid än han tänkt sig. Tur att man älskar honom hejdlöst. Rätt upp och ner som han är, med alla fel och brister.........:-)