Hål igen

Nu har jag klippt ett nytt bakstycke och sytt på det. Jag hann sprätta bort det gamla framför TVn igårkväll. Men tro det om ni vill, men det var ett hål i det här bakstycket också. Den här gången var det i alla fall inte mitt fel. Jag börjar undra om det andra kanske inte heller var mitt fel. Det här såg ut som det var sönderskuret. Som tur är har jag grönt kort i lappning och lagning, så jag har nu lagat det hålet och det syns knappt. När jag sedan skulle sätta på fickorna så hittade jag ett hål även på framstycket. Det verkar också som ett tillverkningsfel. Så nu är även det lagat. Det är tur att det är ett färgglatt och mönstrat tyg så inte lagningarna syns.

Det går långsamt framåt i alla fall.

Typix

Jag har en ful ovana när jag syr. När jag ska renklippa sömsmånerna så har jag oftast tyget i knät. Det är inte bra. Man kan klippa fel då. Vilket har hänt nu. Idag upptäckte jag att jag klippt ett stort jack mitt bak på ryggstycket på sommarjackan jag håller på att sy. Det är så klumpigt att det är inte klokt åt det. Samtidigt som det är så typiskt mig att göra en sådan sak.

Jag gjorde en liknande grej för många år sedan. Då var det en ärm som rök. Jag hade sytt en tredelad dress, byxor, kjol och lång jacka, perfekt för en konferenshelg. Då gjorde jag som sagt var också en felklippning. Den gången i ärmen, strax ovanför manschetten på jackan. Då kunde jag dölja det med att sy lite applikationer i ett guldtyg, som blev en dekoration istället för ett felklipp.

Det är nog inte så lyckat att dölja hålet i en sommarjacka med guldtyg. Som tur är har jag mycket tyg kvar, så jag väljer att sprätta isär allt och klippa ett nytt bakstycke. Tyvärr så är det mycket sömmar eftersom jackan har pingvinärmar. Men det är nog det bästa alternativet ändå. Det gamla bakstycket kan jag använda till foder i huvan och lite annat smått och gott, som jag inte klippt till än.

För övrigt har jag lärt mig sy snygga bälgfickor idag. Jag syr inte på dem förrän det nya bakstycket är på plats så jag kan prova ut ordentligt vart jag ska sätta fickorna.

Otroligt intressant läsning

http://www.aftonbladet.se/halsa/article16651547.ab

Lite gnäll och lite ditten och datten

Igår hade jag tvättstuga. I normala fall har jag det på tisdagar, men min tvättande granne skulle läggas in på sjukhuset idag, så hon undrade om jag kunde tvätta på måndagen, för hon ville få tvättat innan hon skulle läggas in.

Min granne är syrianska. I syrianska familjer behöver inte barnen hjälpa till hemma. Och om de gör det så är det döttrarna som hjälper till, aldrig sönerna. Det är klart det finns undantag, men för det mesta så ser det ut så här. Min granne kommer från Beirut och har hemska krigsminnen i bagaget. Hon och hennes syskon och mamma flydde hit när kriget i Libanon var som värst. Pappan i familjen hade då skjutits ner på öppen gata.

De här krigsminnena sitter hårt hos min granne. Det har gjort att hon utvecklat en massa fysiska sjukdomar som jag i grund och botten tror beror på det hon var med om under sin tonårstid. Så hon mår verkligen dåligt  på många olika sätt. Hon har även utvecklat en bacillskräck, vilket gör att hon tvättar allt hela tiden. Hon tvättar även deras nyinköpta saker, så det inte ska få finnas någon form av baciller på dem innan de börjar användas. Hon har värk, astma, allergier, problem med sköldkörtel och njurar och en massa annat. Hon har inte ens fyllt fyrtio, så det är en ung kvinna.

Även hennes man är sjuklig. Han har blödande magsår och hjärtproblem.

De har fyra barn, tre söner och en dotter. Den yngsta är tretton år och den äldsta är tjugo. De skulle verkligen behöva ställa upp på sina krassliga föräldrar. Men så är det inte. Det händer att dottern dammsuger ibland, men mig veterligt hjälper sönerna aldrig till. När jag reagerar över detta får jag bara till svar, att man gör inte så i syrianska familjer.

Min granne är världens snällaste och kan jag hjälpa henne på något sätt så gör jag det. Det jag bland annat kan hjälpa henne med är att dela min tvättid med henne. Jag behöver inte hela passet och då kan hon få möjlighet att köra några extra maskiner tvätt när jag är färdig. Vi har ett begränsat antal tvättider i månaden och hennes räcker inte till för hennes tvättande. Hon lånar även tvättider av fler grannar så det här verkligen en fobi hos henne.

Men igår blev det tjafs och jag märker hur dåligt jag mår av det. I vanliga fall tvättar jag en gång var fjortonde dag. Nu hade jag tänkt tvätta även i nästa vecka för att ha allt rent när vi åker upp till Sundsvall. Så jag bokade tid på onsdag i nästa vecka. Inte tisdagen, eftersom det är sista april och vi ska till våra kompisars sommarstuga på kvällen.

Det passade helt plötsligt inte min granne och hon gjorde allt för att övertala mig om att jag skulle tvätta på tisdagen istället. Jag förstod inte hennes argument varför och det spelar heller ingen roll. Tvättiden är min och den styr jag över själv. Så det blev ett diskuterande som tog på mina krafter. Hon fick naturligtvis ge sig, men jag var helt knäckt efteråt.

Dessutom hade jag haft mer tvätt en vanligt eftersom jag tvättade alla våra soffkuddar. De är åtta stycken och allt ska hinna med att torka. Allt det här gjorde att hela kroppen skrek av värk och andningen pajade totalt, trots att jag medicinerade extra.

Jag gick och la mig tidigare än vanligt, men har fått springa uppe stup i kvarten i natt. Jag som äntligen fått ordning på min sömn igen efter alla utredningar. Jag har drömt som en tok, mer än vanligt alltså. En dröm handlade om att jag var med i tv-serien The following och den var läskigare än vanligt. Dessutom drömde jag att jag var ute och handlade kläder. Inget passade mig, förrän jag hittade en svart lång klänning i storlek 40! Jag har inte haft den storleken på över tio år! Dessutom satt den som en dröm. Jag blev smal och slank och snygg i den. Självklart köpte jag den, eftersom den dessutom var billig. Grejen var bara det att när jag kom ut till bilen hade jag fått parkeringsböter på 2011:-! Så det blev trots allt en dyr klänning.

Idag ska jag bara sitta vid symaskinen och inte göra något nyttigt på hela dagen. Jag blir rätt imponerad när man kan googla på "hur syr jag en bälgficka" och få upp en perfekt beskrivning. Så det ska jag göra idag. Försöka få till två snygga bälgfickor på min blivande sommarjacka.

Uppdatering: Glömde säga att virrigheten höll i sig även i morse. Höll på att ta kvällsmedicinerna istället för morgonmedicinerna. Helt sjukt!

Afrikatyg

Det här underbara tyget hade Ali med sig  när han kom från Ghana för snart två år sedan. Nu ska det få bli en sommarjacka. Jag ska ha enfärgat blått till fodret. Är inte helt klar med modellen än, men det blir nog något åt parkashållet.

Ny tshirt

Till pappas nattskjorta köpte jag en stor stuvbit tyg. Det gjorde att det blev rätt mycket tyg över. Så nu har jag sytt en tshirt åt mig själv av det. Jag är supernöjd med modellen och tänker sy fler liknande tshirtar. Men först ska jag sy en sommarjacka i ett härligt tyg som Ali köpt till mig när han var i Ghana.

Hälsouppdatering

Nu är jag så himla glad att det nästan sväller i bröstet på mig. Dessutom är jag lite stolt. All koll på hjärta och lungor är klara. Jag har KOL i ett tidigt stadie. Det går inte att komma ifrån. Det känns inte längre så jobbigt heller.

Men det har ju även funnits en oro angående hjärtat också. Nu är det färdigkollat. Jag har ett jättebra hjärta och en kondition som både jag och doktorn är väldigt nöjda med. Det är här min stolthet kommer in.

Jag har ingen form av arytmi, vilket känns jättebra. Min hjärtklappning och extraslagen har minskat mycket med medicinering. Mitt hjärta och min kondition är på samma nivå som en fullt frisk, otränad person i min ålder. Det är min fibro och min KOL som drar ner resultatet. Jag har fått en kompletterande medicin till andningen eftersom den inte blivit så mycket bättre.

I morgon ska jag till VC och få akupunktur mot min trokanterit. Den behandlingen kommer att ta några veckor, sedan ska jag få börja träna på deras maskiner. Det kommer att bli jättebra.