lördag 28 september 2013

På begäran

Anybody har efterlyst en Cicki med lite läder, lack och nitar. Här kommer lite läder i alla fall. Och tatuering. "Stilettos" finns också med, men inte i bild. Håll till godo!........:-)

Den nedre bilden är från samma vecka som jag fyllde 50. Den övre bilden är förmodligen från samma år, eventuellt från året innan.



5 kommentarer:

Spader Madame sa...

Coolt!

Shirouz sa...

Snyggt! :)

På Selmas gata sa...

Men gud vad kul att se!! Håller med spader madame: Coolt! Och vilka snygga glasögon på övre! Nedre bilden ser du ju ut att vara 35 på. Har också ett par tatueringar men väldigt diskreta, en vid varje vrist. Har gjort dem när svåra saker hänt så de är symboler för mig.

Tänker på det du skriver i det andra inlägget. Jag förstår vad du menar med att allting är svårare. Inte tror jag det är åldern, Jag tror som du att det är sjukdomen. Även om du upplever att du mår bättre just nu så tror jag att sjukdomar kan slita på en så otroligt mycket. Och kroppen och knoppen är ju en helhet.

Jag är som du, har alltid haft lätt för att skriva, jobbat på en lokaltidning, utbildat mig till bibliotekarie. Så jag förstår din frustration, det gör jag verkligen. Men jag tänker att du får göra som många andra, sjuka eller ej, som ser bloggen som en fristad. Där får man skriva hur bra eller "dåligt" som helst, där får man skriva kort eller långt, och framför allt; där får man vara sig själv, som man är just nu. Elaine Eksvärd, en av sveriges främsta inom retorik skriver såhär ang. bloggsvenska: http://elaineeksvard.se/blog/2012/03/20/bloggsvenska-tankar-om-stavfel-och-sprakfascister/



Jag har numera ett extremt dåligt närminne, det kom efter den här långa tärande utredningen (kommunen och det) och jag minns plötsligt inte sådant jag gjort, vem som sagt vad, jag glömmer ord, Jag som haft ett sådant detaljminne.

Cicki sa...

Spader: Du vet ju att jag tyvärr inte ser ut så idag......:-(

Shirouz: Då trivdes jag verkligen med mitt utseende. Det gör jag inte nu efter alla viktuppgångar. Skyller på medicinering, som är delvis sant iaf.

Selma: Tyvärr ser jag ju inte ut så idag. Tung medicinering har gjort sitt plus att jag gillar god mat. Så plussa på femton kilo.

Det var ett bra blogginlägg du tipsade om. Det kändes bra att läsa det.

Närminnet ska vi inte tala om. Det är fruktansvärt dåligt. Jag har också haft ett riktigt detaljminne. Jag har även riktiga minnesluckor från tiden när sonen var som sämst. Så det är väl ett tecken på att kroppen inte mår bra.

Camilla sa...

Snyggt! Vågat att lägga ut gamla bilder, men dessa var ju coola!