Ikväll tittade vi på "The boat that rocked". Det var en film som fick mig att minnas mitt sköna 60-tal med all underbar musik. Då var ju inte musikutbudet i radion som det är nu. Filmen handlade om en båt som sände piratradio utifrån Nordsjön. Det här handlade om en engelsk piratradiostation. Vi hade ju samma fenomen här genom piratradiostationen Radio Nord som sände från internationellt vatten utanför Nynäshamn. Dessutom hade vi ju Radio Luxemburg som man kunde ratta in om man hade tur och den lilla transtistorn ville vara snäll. Om mamma och pappa var borta så var det lättare att få in Radio Luxemburg på den stora radiogrammofonen.
Här kommer ett klipp av favoriter ifrån förr. Jag skulle kunna plocka in hur många som helst och jag är så glad att You Tube finns, så man fortfarande kan hitta de gamla godbitarna.
Som jag skrivit om så många gånger förr så kom Rolling Stones och annan lite tuffare musik in i mitt liv. Bluesen blev en av favoriterna, som fortfarande lever kvar. Men jag är glad att jag då, som nu, ändå hade ett ganska brett musikintresse, vilket gjorde att jag var vaken för många olika musikinfluenser. Några som blev stora favoriter hos mig var Simon and Garfunkel. Kanske helt otippat om man tänker utifrån Rolling Stones. Men jag gillade, och gillar, deras finstämda sångröster. De har texter som är helt fantastiska.
När man växte upp på sextiotalet så kunde man ju inte vara oberörd över allt som hände. Morden på bröderna Kennedy, raskravallerna i USA, morden på Martin Luther King och Malcom X, Vietnamkriget, studentprotester och allt annat som hände då. Vi levde inte i någon skyddat kokong, kan man säga. Vi blev väldigt politiskt medvetna, vill jag påstå.
Detta är en av de vackraste sånger som jag vet. Med de här sköna tonerna önskar jag alla en god natt.
4 kommentarer:
Jag kan bara hålla med dig, Cicki. I Öresund låg Radio Syd och vi kunde lyssna på dansk radio, som spelade mycket mer pop än svensk radio...och förstås Radio Luxemburg. Det var tider det...
Tack för Silent night...den är vacker men hemsk...gonatt
Storartat: Visst är den fin....och hemsk. Kram
Åhhh, hur kunde jag glömma Simon & Garfunkel när jag bloggade om favoritlåtar för någon vecka sedan?
Camilla: De har ju gjort så enormt mycket fin musik. Synd att de delade på sig.
Skicka en kommentar