Plusdag

Jag hade planerat att orka fålla ett par av sambons chinos, så borlottibönor, göra ren och smörja symaskinen, samt att gå till återvinningen med sopor. När jag gör sådana här planeringar så räknar jag kallt med att inte få allt gjort, eftersom kroppen kan strejka när man minst anar det.

Så blev det tack och lov inte idag. Förutom att jag hann det planerade, så blev även hela syarbetsplatsen dammsanerad och sovrumsfönstret tvättat och rena gardiner uppsatta. Det är så skönt att få undan en massa som legat som en tung filt över mig. Småsaker som egentligen går snabbt att göra, men när både den mentala och fysiska orken strejkar så är det bara att finna sig i att man får lägga allt åt sidan. Därför känns det extra skönt att orka med det nu i alla fall. Sakta men säkert bockar jag av de ogjorda sakerna lite eftersom.

Borlottibönorna jag satte idag är egen skörd från i fjol. Då hade sambon petat ner några bönor i en kruka med petunior, utan att jag visste om det. Det gjorde att jag förmodligen rensade bort några plantor. Men två plantor orkade fram och vi kunde skörta 13 stycken bönor!. De la jag att torka över vintern och idag har de kommit i jorden. Det ska bli spännande att se om det blir något av dem i år. Nu har de fått en alldeles egen stor kruka med spalje.

Gardinerna jag satt upp i sovrummet kommer från pappa och mamma E. De är jättefina. Jag hade missat att de var så korta, så jag blev lite ställd när jag hängt upp den första. Jag gillar egentligen inte korta gardiner. Men jag tyckte om tyget så mycket, att jag gav de här en chans i alla fall. Tänkte också att är kanske inte så dumt med korta gardiner när man bor ihop med en skrotsamlare. Han har sina högar med tidningar och burkar fulla med mynt och medaljer. En del av de högarna hamnar på golvet som sedan gardinerna hakar upp sig i och jag blir vansinnig för att gardinerna hänger fult. Med korta gardiner undviker vi ju det irritationsmomentet. För den som spanar ordentligt så skymtar en kasse tidningar i vänstra hörnet och hans slarvigt slänga byxor ute på högerkanten. Det är inte lätt att vara pedant och bo ihop med en samlare. Jag har fått tänka om många gånger. Pedanteriet tillhör numera en svunnen tid.