Vi har en terrorist boendes hos oss! Det är Elvis. Sedan Totte försvann så har Elvis blivit mer kelen än någonsin. Han har alltid varit kelen och slösat sin kärlek på oss. Men nu är det värre än vanligt. Han ligger ofta vid min dator och då ska jag klia honom hela tiden när jag sitter där. Slutar jag, för att till exempel skriva ett inlägg eller en kommentar, så kör han ner trynet i tangenbordet och visar väldigt påtagligt att sånt ska jag ju inte hålla på med. Jag ska ju fortsätta att klia honom. Om han då märker att det inte hjälper att köra ner nosen i tangentbordet så sätter han nosen mot mitt ansikte och börjar pussa på mig. Tror ni jag kan bli arg på honom. Nej, just det. Då får han mig att sluta skriva. Han är en riktig kärleksterrorist.
9 kommentarer:
Vår terrorist ska tillbringa morgondagen i källaren, i HSB föreningens styrelserum.
Han har visst planer på att driva igenom en del kattvänliga beslut.
Låter jättemysigt! *hihi* =o)
Åh, så gulligt! Pussa honom på nosen från mig =)
han e bäst=)
Moster: Kattvänliga beslut i HSB-föreningen vore något för Elvis också. Vi ska ju bli förening så småningom. Då får han väl vara med och tycka till.....:-)
Smycka: Han är en myspys....:-)
Ruta ett: Jag brukar pussa han tillbaka så man blir hårig om läpparna.....:-)
Madde: Undrar vad Melina skulle säga om vi tog han med oss imorgon.
Det är snart Mars. Det verkar som om alla katter är lite tokiga jus tnu. Vi diskuterade det just på jobbet igår. Vi var tre kattägare med kastrerade katter som ändå verkar reagera på att det är mars-dags.
Camilla: Jasså är det så det är. Han vill alltså sätta på mig.....:-)
Haha, sådana kärleksterrorister känner jag till...har en hemma som nästan alltid beteer sig så, och sedan två andra som är tillfälliga terrorister...ja förutom de tre tvåbenta terroristerna jag har. När jag skriver detta funderar jag på hur jag egentligen någonsin får sitta ner vid datorn. Avledning och avskärmning tror jag det kallas ;)
Trebarnsmamman: Det finns många sorters terrorister. Kärleksterroristerna är de bästa.....:-) Som småbarnsmamma kan man sälla prioritera sig själv. Får väl trösta dig med att det kommer en tid när du hellre vill ha dem hemma omkring dig än rännandes ute med kompisar. Ännu längre fram så kommer tiden när du och gubben verkligen kan unna er tid tillsammans. Men än har du ett tag kvar dit. Du får väl utlokalisera dem till farmor och mormor ibland. Så gjorde vi på den tiden när ungarna var små.
Skicka en kommentar