Egentligen vet jag inte vart den här dagen tog vägen. Först nu har jag t ex hunnit gått min bloggrunda. Det har varit en massa annat som ropat på mig istället. Lite mailkontakter som var akuta bland annat.
Vid tretiden åkte vi ner på stan. Där uträttade vi lite ärenden och åkte sedan vidare till bonusdottern. Hon fyllde 27 år igår så nu skulle vi gratulera mer ordentligt. Det var första gången vi var till dem sedan de flyttade hem till stan igen. De bor i en liten etta i andra hand. Det är jobbigt för dem, men så länge som inte Alis uppehållstillstånd är klart så får de nöja sig med det. Hoppas det ordnar sig snart så de kan få ett förstahandskontrakt. Bonusdottern har ju inget fast jobb så därför är det viktigt att Ali får sitt uppehållstillstånd. Jag tycker det är konstigt att det ska vara så svårt. Han jobbar vitt, betalar skatt ordentligt, försörjer sambo och barn här i landet. Ska det vara så svårt då att låta han få stanna kvar.
Vi bjöds i alla fall på god mat och tårta med färska jordgubbar efteråt. Melina var som vanligt underbar. Vi har dansat och skuttat och tjutit jippie med armarna i luften. Hon skrattar åt allt. Krypningen är på G vilken dag som helst. Hon vet hur man gör med benen och hur man gör med armarna. Det är bara att koordinera ihop det är sista som ännu inte fastnat. Imorgon blir hon åtta månader, våran lilla solstråle.
Grönt är skönt
13 timmar sedan
2 kommentarer:
Jösses är hon redan så gamal, ja tiden flyger iväg.
Det där med uppehållstillstånd, kan jag inte begripa hur de bedömer, om de bedömer eller om det är ett lotteri. Helt otroligt ibland.
Biggan: Jo du det går undan. Jag fattar inte heller hur de bedömer. Här har vi en fin skötsam kille som enbart kan tillföra landet en massa positivt. Nu håller vi tummarna för att den senaste ansökan ska antas.
Skicka en kommentar