Klockan den går och går

Jag vet inte vart tiden tar vägen nu för tiden. Det är så mycket jag skulle behöva göra, men jag får bara inte till det. Lägenheten skulle behöva storstädas. Det lagras dammråttor som samsas med kattsand som sprider sig över golven. Fönstren är snart ogenomskinliga. Blommorna nickar och ber om vatten och omplantering. Frysen skulle behöva frostas av. Jag har lakan ligger ovikta sedan förra tvättdagen och idag är det en ny sådan, så de måste jag i alla fall vika och stoppa in i skåpet.

Det är som om jag drabbats av en enda stor trötthet. Det enda som hägrar är datorn, varvat med symaskinen. Allt annat hänger som ett tungt ok över mig. Kanske är det vårtrötthet, kanske är det en reaktion efter det som varit den sista tiden. Det dåliga samvetet blir större och större och inte blir man piggare av det.

Skärpning tjejen, nu tar jag nya tag och struntar i hur det ser ut här hemma. Välkomnar sonen med stora famnen på fredag och jagar iväg alla dammråttor. Jag tror inte sonen kommer att se dem. Vi ska äta gott, hitta på kul saker, men framför allt ska vi umgås och bry oss om varandra.