Den rätte

När jag träffade min älskade sambo första gången så såg jag bara ett stort leende på en liten gubbe. Jag blev träffad av blixten och gick spontant fram och kramade om honom. Sedan har livet varit så i nio år, fyllt av kärlek och kramar. Fast visst har det väl funnits ett och annat mörkt moln på vår rosa himmel, men vi har lyckats ta oss igenom det också.



Sambon såg inte alls ut som mina drömmars man. Drömmannen skulle vara lång, muskulös, mörk och ha bruna ögon. Så såg min fd make ut, så när som på att han hade blå ögon. Hur det gick, vet vi ju. Önskebilden är inte alltid lika verkligheten.



När jag tittar på sambon kan jag inte annat än tänka på dikten av Erik Lindorm och känna att kärleken bryr sig verkligen inte om utseendet. Jag föll för ett stort leende och två glittrande ögon och jag tycker min älskade sambo är det bästa som finns.

Den rätte

Jag hade tänkt dig blond
och lång över allt förstånd
med en energisk haka,
du, som i dröm och vaka
varit mitt ideal.
Blond och högväxt och smal.

Och så kommer du dock
mörk och kortväxt och tjock,
med hakan i nervikt krage
och en början till mage.
Sådan klivet du in
i min själ och mitt skinn.

Allting blev skapat om,
när du kom.
Allting slog du itu.
Du, du.

Erik Lindorm ur På marsch 1938