Idag fick jag ett glädjebesked via radion. Det gällde Handikapp-OS eller som det numera heter, Paralympics. Vicki har tagit en bronsmedalj i gevärsskytte.
Vicki är en ung tjej från min "moderförening" i Västernorrland. Jag har haft förmånen att följa henne i många år eftersom hon och min son är relativt jämgamla. Vicki är något år äldre. Hon har aldrig låtit sitt funktionshinder stoppa henne utan ständigt farit fram som ett yrväder. Räckte inte rullstolen till så tog hon sig fram krypande eller hoppandes på kryckor.
Sonen och Vicki red tillsammans. Ridning är en jättebra träning för just personer med funktionshinder. Det tränar alla kroppens muskler. Vicki började även tidigt med bågskytte som numera är hennes egentliga gren. Det ledde vidare till gevärsskytte. Hon har även gjort bra ifrån sig i tidigare OS-sammanhang. Sverige har väldigt många duktiga deltagare inom handikappsporten. Vill du läsa mer om Vickis bragd så hittar du det här.
Rosa kontrast till grå betong
7 timmar sedan
4 kommentarer:
Hej på dig ! Och kul att du givit dig tillkänna ! Alltid roligt att besöka nya vänner !
Och jättekul med bronset ! Och 2 guld igår...HÄRLIGT !!!
Visst är det så att det finns vissa sjukdomsvinster...brukar tänka så ibland då man mår som sämst och kroppen gör ont. Hur fasen hann man allt för då man jobbade...??? Fast man var ju kanske liiite effektivare då :)
Nu behöver åtminstone jag vila mitt på dagen och gärna en stund innan middagen också...
***
KRAAAM EVA
Eva: Egentligen fattar jag inte varför jag inte givit mig tillkänna tidigare. Så kan det bli ibland. Jag brukar också undra hur man hann med allt när man jobbade. Det är väl helt enkelt så att när man var frisk orkade man mer. Jag vet ju också att mitt forcerade liv då är en av orsakerna till att jag inte kan jobba idag. Det blir ofta ett par vilopauser om dagen även här.
Så himla roligt! Det är speciellt kul när man känner några stjärnor som man håller extra på...
Spader: Visst är det.....:-)
Skicka en kommentar