Å hur var det idag då?

Dagen började ovanligt tidigt för Cicki idag. Halv nio skrällde klockan. Det var dags för den månatliga tantlunchen. Dessutom var den tidigarelagd en hel timma på grund av att värdinnan fått en akuttid hos sin sjukgymnast. Det är sånt som händer när man kommer upp i vår ålder. Det går åt en viss tid hos läkare, sjukgymnaster och andra vårdgivare.

Halv elva kom kära väninnan U och hämtade mig. I bilen konstaterade vi att så fort vi ska till väninnan M som är det snöoväder oavsett vilka tider på året vi åker dit. Det där var lite överdrivet för vi har ju varit där på sommaren utan snöoväder. Men idag kändes det som att det gått troll i väderleken på den vägsträckan.

På vägen dit passerade vi ett hantverkshus och kom på att på hemvägen skulle vi stanna till där och se om vi hittade nåt spännande. Väninnan M välkomnade oss redan på gården och vi fick se deras nyinköpta och flotta husbil. Den var fiiiiiiin. Lite avis är jag.

Som vanligt när vi träffas så blev det massor med prat, lasagne till lunch och kaffe med sockerkaka med chokladglasyr. Mums.

På hemvägen stannade vi som sagt var vid hantverkshuset. Jag hade aldrig varit där innan. Oj, vad saker det fanns, i flera olika våningar och rum. Men oj så dyrt. Hur kan man ta ut 650:- för en vanlig prydnadskudde. Jag fattar inte att folk vill betala sådana pengar. Dessutom tyckte jag inte ens den var snygg. Det var brokad och det är inget som tilltalar mig. Men visst fanns det mycket ögongodis. Vi bestämde att vi ska ta en tripp dit igen när vi har bättre om tid.

När vi åkte från hantverkshuset så ringde jag sambon och han mötte upp så jag bara bytte bil. Nu bar det av till Coop och det intilliggande Systembolaget. Det blev påskmat och påsköl och påskvin inhandlat. Vi ska vara helt ensamma i påsk eftersom sambon inte mår så bra just nu. Han går på en stor utredning efter sin stroke och han har andra kroppliga svårigheter som även kollas upp. Det innebär att många tankar sätts igång och gör att han blir hemskt trött. Det tar även på mig eftersom jag behöver finnas som ett stöd. Det har gjort att vi har valt att fira påsken helt ensamma och hoppas att våra barn förstår vårt ställningstagande.

Väl hemma igen så värkte fötter och ben och huvudet kändes mer eller mindre tomt. Efter att tagit hand om matvarorna och snabbläst lite mail och bloggar så la jag mig på sängen och läste. Jag skulle bara vila en liten stund. Pyttsan så bra det gick. Jag somnade och sov i två timmar. Vaknade klockan åtta så det fick bli hamburgare med bröd som gick fort att brassa på. Dukning framför TV:n med Roomservice som sällskap. Nu är jag rätt pigg igen men det får nog bli en skapligt tidig kväll.

Mitt fina, läckra tyg med Dalahästar från Frösötryck kom idag också. Oj vad det är läckert. Få se vad jag gör av det. Nu kliar det i fingrarna.