Disktrasor igen

Den här disktrasan använder jag just nu. Det är min egen favorit. Idag lyckades jag koka över champinjonsoppan. Det hann bli alldeles vidbränt på plattan innan jag upptäckte det.

När jag skulle göra rent så skurade jag med en stålsvamp som jag har. Det blev en brun äcklig sörja att torka bort. Jag torkade bort det med disktrasan, sköljde ur den och den var lika röd och fin igen. Hade jag haft en tradionell trasa så hade den blivit så äcklig att jag fått kasta den.


Jag blir ännu mer kär i mina stickade trasor när jag upptäcker en sån här sak.

Frukostfrallor

Champinjonsoppa på färska champinjoner är en favorit här hemma. Till det måste man ju ha ett gott bröd. Idag serverade jag detta bröd till soppan. Även om de heter frukostfrallor så passar de utmärkt som soppbröd. Receptet kommer från Surdegsbröd av Martin Johansson.

6 stora frallor

Dag 1, tidig kväll

50 g (½ dl) vetesurdegsgrund
250 g (2½ dl) vatten
3 g jäst
350 g (6 dl) vetemjöl special
7 g (1 tsk) salt
10 g (1 msk) hela linfrön
20 g ( 2 msk) solrosfrön

Rör ihop allt utom salt för hand i en bunke. Låt vila i 30 minuter, tillsätt salt och blanda i någon minut. Täck med plast och låt jäsa i 1-1½ timme. Stjälp upp degen på ett mjölat bakbord och dela den i sex bitar. Rundriv bitarna, lägg dem på ett bakplåtspapper på en bricka och ställ in i kylskåpet.

Dag 2, morgon

Ta fram bullarna ur kylskåpet och sätt ugnen på 275 grader med en plåt i mitten och en oöm plåt på nedersta hyllan. Låt ugnen bli riktigt varm. Pensla eller spraya på lite vatten och strö på lite solroskärnor och linfrön. Sätt in bröden i ugnen och lägg några isbitar på den nedre plåten. Sänk värmen till 250 grader och låt bröden stå 15-20 minuter eller tills de får färg.

Jag har gjort de här bröden tidigare och då följt receptet förutom att jag blandar ner solrosfrön och linfrön i degen istället för att lägga dem uppepå. Den här gången skulle jag inte använda bröden förrän till kvällen, så jag uteslöt den vanliga jästen och tog ut bröden ur kylen ca 1½ timme innan gräddning för att de skulle få jäsa lite extra i rumstemperatur. Detta funkade också alldeles utmärkt.

Musdocka och disktrasor

 Nu har jag äntligen fått färdig denna musdocka. Det har tagit tid. Det är precis som om jag inte fått något ur händerna. Det ska det nu bli ändring på. Denna unge herr Mus ska snart flytta härifrån till en annan ung liten herre. Fast först ska han mellanlanda hos en mormor. Jag tror att han tycker det ska bli spännande att få ut och resa. Han har ju fått häcka länge på mitt sybord.

Uppdatering: Nu har jag fått tillstånd att berätta att han heter Filip Mus. Dessutom ska det vara att det är farmor som köpt honom, inte mormor som jag av misstag skrev.

Nu ska jag börja på en väska som jag haft i huvudet länge. Få se om jag får till det.

 Jag har lagt upp två nya disktrasor på hemsidan. Denna vackert lila trasa är stickad i lingarn.

Den här trasan är stickad i ekologiskt bomullsgarn.

OK

Nu är jag som den där dockan i Tomtens verkstad på julafton, hon som får en stämpel i baken där det står OK. Fast doktorn stämplade ingenting. Han bara sa att allt var OK och det räcker ju långt. Så nu känns det bra. Det var förmodligen sköldkörtelproblemet som drog igång denna hjärtcirkus. Nu får det räcka med en massa spring hos läkaren, för ett tag i alla fall. Om inget oförutsett händer så ska jag inte på återbesök förrän i juli. Det är ju ett tag tills dess.

Bussbus

I morse när jag varit på Hjärtcentrum så gick jag till bussen. Vi har en bussgata som går rätt igenom sta´n. Bussarna utgår ifrån stationen och första stoppet är på denna bussgata. De flesta bussar avgår vid samma tid vilket gör att de ofta kommer i gemensam tropp till bussgatan.

Det var där jag stod och väntade. Först kom en buss som inte var vår, bakom den kom en annan. Det blev något konstigt för bara den första bussen kom fram till sin hållplats. Den andra var helt försvunnen. Det kommer en tredje buss. Den var inte heller vår. Vart hade vår buss tagit vägen?

Helt plötsligt så kommer den ut ifrån en liten gränd och får backa tillbaka till hållplatsen. Busschauffören hade ett stor skratt i hela ansiktet. Jag frågade om han kört fel. Ja, det hade han gjort. Han hade suttit i andra tankar och glömt bort att svänga in på bussgatan. Så det kan gå. Vi kom i alla fall hem ordentligt.

Man brukar ju säga att om man får skratta på morgonen så blir det gråt innan kvällen. Hittills har jag inte fällt en tår. Förhoppningsvis ska jag klara mig resten av kvällen också.

Sexbomb?

Så här ser jag ut idag. Efter noggrant övervägande så har jag valt att bjussa på hela mig med tjock mage och alla andra skavanker.

Nu har jag en sorts bandspelare på mig som ska mäta hjärtfrekvensen i 24 timmar. Sambon säger att jag ser ut som en självmordsbombare. Kanske det, det verkar ju vara inne nu för tiden. Imorgonbitti ska jag tillbaka till Hjärtcentrum och så får jag vänta medan läkaren granskar mitt EKG. Förhoppningsvis ska det inte vara något större fel på pumpen.

Bonusfarmor

Idag fick jag vara bonusfarmor för några timmar. Det är ett och ett halvt år sedan vi såg barnen senast. De har blivit så stora. Dessutom har det kommit till en liten Elias, fyra månader, men han kom inte med på mina bilder.

Min fina Ebba fyller snart sex år och Amadeus blir tre år till hösten. Hon är fortfarande min tjej. Det sa hon idag.....:-)

Det var ju meningen att de skulle komma till påskhelgen. Men av en viss anledning så kunde det inte bli så. Istället bestämde man snabbt att komma veckan efter. Det planerades utan att stämma av med berörda parter, dvs bland annat oss. Så när man trodde att vi skulle kunna bistå med övernattning så funkar inte det eftersom jag ska till doktorn tidigt i morgonbitti och kopplas upp mot ett 24-timmars EKG. Det ska jag ha på mig till och med tisdagmorgon. Även om jag kommer att vara hemma så tror jag inte det funkar med fem personer och matpassning och övernattning här hemma. Då skulle nog värdena bli väldigt onormala och galopperande.

Men som sagt var, så sågs vi i alla fall för några timmar. Ebba har gått runt och sagt: "Den kommer jag ihåg och den kommer jag ihåg." Och strålat ikapp med alla hågkomster. Vi har läst sagoböcker som inte lästs på ett och ett halvt år. Nu var även Amadeus med som lyssnare. Amadeus och jag har tränat på färger och att pyssla ihop en Babuschka. Det är inte lätt när man bara är två och ett halvt år.

De kommer om här en sväng på tisdag innan de åker tillbaka till Danmark. Hoppas verkligen inte det tar ett och ett halvt år till nästa gång.