lördag 5 oktober 2013

Lördagsfunderingar

Sitter här och funderar över min kropp. De sista veckorna är det fler som sagt att de tycker att jag orkar så mycket. Nu är ju det en sanning med modifikation. När jag tänker till lite så inser jag att jag orkar nog mer en tidigare, samt att jag har mindre med värk. Nu är vi visserligen en bit in i hösten och det brukar ju vara en dåligt tid för mig, så jag ska väl inte ropa hej ännu. Men man kan ju hoppas i alla fall.

Självklart så är jag rätt säker på att det är träningen som ger resultat. Jag har också fått höra hur duktig jag är med träningen. Och det är jag kanske. Jag har bara skolkat en gång sedan jag började på Korpen gym. Jag går iväg på måndagar och torsdagar.

Fast det kan ju låta lite häftigt att man går och tränar. Om en som är frisk skulle se min träningsnivå så skulle de skratta ihjäl sig. Det är alltså på en väldigt låg nivå, men jag tränar i alla fall och jag har kunnat börja öka på lite grand.

Jag börjar passet med att cykla. Jag brukar göra det i fem minuter, men har börjat öka på det lite och ska försöka få upp det till tio minuter. Sedan tränar jag armar och ben växelvis på fem olika maskiner. Jag kör tio övningar på varje maskin. Jag klarar inte alla utan att få ont, så jag väljer att hålla mig till dessa fem. Vissa har jag lite vikt på och andra har jag ingen vikt alls på. Maskinen i sig får stå för motståndet. Jag är starkare i armarna än benen så där kan jag ha lite vikter på. Jag "tar" hela 5 kilo i bänkpress. Det ni.......:-)

När jag gjort denna runda, tio övningar på fem maskiner, så gör jag några övningar på matta. Det är främst ryggen jag tränar då. Det blir tjugo stycken på varje moment. Sedan går jag tillbaka till maskinerna och kör ett varv till med tio övningar på varje maskin. Har jag ork kvar så händer det att jag tar lite på crosstrainern eller lite på cykeln igen.  Nu är jag inte lika slut som jag var från början men jag känner att jag gjort något bra och har fått upp ett flås också. Jag väljer att öka i väldigt långsam takt för att inte få ett bakslag. Det är lätt hänt när man har fibro att man får det. Det är det här med statiska rörelser som är så farligt för oss.

Som ni märker så är det ingen märkvärdig träning jag håller på med men jag håller mig i gång i alla fall och det är det viktigaste. Och jag får bättre resultat av denna träningen än vattengympan jag gick på tidigare. I alla fall så verkar det så fortfarande. Kan jag gå ner lite i vikt också så är det enbart en bonus. Målet är att hålla mig friskare, inte att gå ner i vikt.

5 kommentarer:

mona sa...

Det här är väl hur bra som helst,fortsätt kämpa på.

granntanten sa...

Jag promenerar varje morgon en timma i egen takt. Jag mår gott av det trots att jag har en gnällig kropp. Fortsätt i din takt du det gör jag och det funkar bra. Ha det dundergott.

Cicki sa...

mona: Det lustiga är att jag gillar att träna ensam på maskinerna. När jag försökte något liknade för 25 år sedan tyckte jag det var dötrist....:-)

granntanten: Alla sätt att röra på sig är ju bra. Man får hitta det som är bäst just för en själv. Kram....:-)

Fina Fiona sa...

Skärpning! Din träning är visst märkvärdig!!!
Bara att du går i väg är stort och att du gör detta regelbundet är nästan ännu större...

Jag var ett tag lite ledsen över att jag inte gick i väg och tränade tills en vän till mig sa du går ut med hunden flera gånger om dagen i ur och skur,du cyklar dit du ska och då ska du vara nöjd med tanke på din "historia".

Därför Cicki säger jag du är jätte duktig! JAg är stolt över dig <3 Kram

Cicki sa...

Fiona: Hundpromenader och cykling är en väldigt allsidig träning. Jag är stolt över dig också. Kram