fredag 19 augusti 2011

Lite otäckt blev det

Vi hade bestämt att vi skulle ha en ledig dag idag med loppisbesök på schemat. Så blev det också. Vi lyckades avverka tre loppisar med fina fynd. Jag har fyndat både tyger, böcker och knappar i massor. Dessutom blev jag galet glad när jag hittade en stor urna till min porslinssamling. (Ni får alla bildbevis när jag kommer hem för nu orkar jag inte fota och krångla med en seg dator.)

Vi hade bestämt med sonen att vi skulle ta en sväng till Ikea och beställa idag, det som skulle gå med deras hemtransport imorgon fredag. Vi blev klara med vår egen loppisrunda så tidigt, att vi bestämde att vi tar all Ikea-handling idag. Sängmöbler, byrå, fåtölj, lampor, sängkläder mm. Det skulle effektivisera fredagen för oss, tyckte vi. Vi började med en gemensam fika för att sedan dela på oss. Jag och sonen började på Ikea, medan dottern och sambon gick på bolaget. Kära svärsonen har jobbat hela veckan, så han var inte med.

Sonen och jag hade avverkat beställningarna och stod och valde täcken när dottern och sambon anslöt. Jag hade gjort en ordentlig och organiserad handlingslista för att underlätta så mycket som möjligt. Efter ett tag så drog dottern hem för att fixa mat så jag, sambon och sonen skulle avsluta det sista.

När vi var nästan ända framme vid kassorna så kom jag på att vi glömt köpa nya knoppar till garderoberna.  Eftersom jag tyckte att det räckte att en av oss gick, så erbjöd jag mig att göra det. Jag parkerade sambo och son nära kassorna och gick iväg. Jag visste att de låg på köksavdelningen så det var det minsta problemet. Men, jag hittar inte längre på Ikea i Birsta eftersom det är nybyggt sedan jag flyttade från stan. Jag gick runt, runt och lyckades nog gå två varv innan jag hämtat knoppar och närmat mig utgångskassorna igen.

Jag ser son och sambo en bit ifrån mig när jag känner hur det börjar flimra för ögonen och jag känner att jag håller på att svimma. De ser mig och tolkar det som att de kan börja gå mot kassorna. Jag får panik för jag måste ju nå fram till dem innan jag ramlar. Det slutar med att jag vrålar sambons namn rätt ut och får dem att stanna. De sista metrarna går jag på ren tjurskallighet. Svetten forsar om mig. Som tur är finns det en stol där och strax bredvid en kylare med läsk och vatten. Så allt gick bra när jag väl fått vila och dricka lite. Men jag blev rädd. För att inte tala om hur rädd sonen blev.

Jag har haft rätt mycket hjärtklappning ikväll, men nu känns det bra. Imorgon ska sambon tapetsera det sista. Vi ska skruva möbler och jag ska sy två prydnadskuddar. Lördagen ska vi ägna åt att piffa och puffa. Lördagkväll ska vi fira vårt arbete med gott kött och en god Amarone i glasen. Det har vi banne med gjort rätt för.

Om Gud vill och galoscherna passar så åker vi hem mitt på dagen på söndagen. På måndagen ska jag sova halva dagen och den andra halvan ska jag sitta vid min egen dator......:-)

7 kommentarer:

Shirouz sa...

Usch, otäckt läge där, tur att det fanns stol och något att dricka, ta det lugnt och sköt om dig.

nillas liv på pinnen sa...

Det där händer mig ibland pga av att jag har lågt blodtryck. Då måste jag sätta mig ner med huvudet mellan benen.

Cicki sa...

Shirouz: Ja, jag blev själv rätt skärrad.

Nilla: Blodtrycket är nog nästan det enda som är bra på mig. Jag har alltid perfekta värden. Jag är däremot väldigt stresskänslig nu för tiden så jag tror det var något sånt. En sorts panikångestattack.

Camilla sa...

Usch, jobba inte ihjäl er!
Njut på lördag kväll för det låter verkligen som att ni har gjort er förtjänta av lite god mat då.

annikattsblogg sa...

Usch så otäckt :-(. Du kanske har gjort lite för mycket de senaste dagarna?

Småländskan sa...

Var rädd om dig!

Cicki sa...

Camilla: Ikväll ska vi verkligen fira.....:-)

Annika: Jag får snart vila.

Småländskan: Jag lovar.