Lite förvirrande

Idag när sambon och jag var ute på en promenad så mötte vi en äldre dam med rullator. Hon undrade om hon fick ställa en fråga. Det är klart att hon fick. Hon var på väg till servicehuset, men hade gått bort sig, så hon undrade om vi kunde visa henne vägen. Hon var så nära så hade hon bara vänt sig om, hade hon sett huset. Vi bor i ett område med många små villagator och gångvägar i grönområden. Jag kan förstå att hon irrade bort sig i det. Hon var så söt, samtidigt som jag kände att måtte jag aldrig någonsin behöva irra bort mig i mitt närområde. Vi följde henne en bit på vägen innan vi fortsatte vår egen något snabbare promenad.