onsdag 17 november 2010

Promenad med herr Frost

Den första november sa vårt paketinlämningsställe upp sitt avtal med Posten. Det innebär att vi är tvungna att ta oss till närmaste postterminal i fortsättningen. Den ligger två till tre kilometer bort, så det är ingen katastrof. Men strular ändå till det lite grand.

Idag skulle jag posta till en kund. Det är fortfarande sommarutrustning på fröken Mercedes, så jag bestämde mig för en promenad. Det såg rätt grinigt ut (som vi säger i norrland) med frost i träden och blött på backen. Det var inget väder som lockade till promenad. Men det var bara att ta tjuren vid hornen. Sambon ville inte följa med, så jag fick gå ensam. Vinterskor och broddar på.

Det blev en riktigt skön promenad när jag väl kom ut. För att inte tala om så rosig jag är på kinderna nu. Dessutom känner jag mig väldigt stolt att jag gjorde det. Lite extra förbränning blev det, förhoppningsvis.

Nu väntar symaskinen. Det är stora, härliga sittkuddar på G.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Visst är det skönt efteråt att ha tagit sig över motviljan och kommit sig ut! Var idag till stan med spark och gjorde en massa ärenden. Tills ist till mamma att hjälpa med tvätt och städning, tilsammans blev det väl sex km. Kände mig som en friskustant. :-)

Cicki sa...

Solveig: Det var så kände mig också, en riktig friskustant......:-) Det blev en 5-6 km för mig också innan jag vara hemma igen.

Christina sa...

Jag går ju med Bi varje morgon, och ibland känns det sååå motigt...jag vill bara ställa in, men sen när man väl kommer iväg så är det alltid lika härligt ;-)
Vilken tröskel man ska över varje gång ;-)

KB sa...

Misstänker att ni redan fått snö... Vi fick lite i slutet av oktober, det såg ut som om någon kastat ut kristyr på löven, det hade töat en halvtimme på morgonen innan det frös på igen, och alla löv hade inte ramlat. Häromdagen hade vi dock "livat och glatt" på vägarna, blankis tidigt på morgonen. Som väl är så är båda herrarna Chrysler och miss Volvo helt vinterutrustade, fast jag är lite feg ändå att köra i halka, ända sedan bilen snurrade runt på vägbanan och for in i ett räcke. Detta hände för 12 år sedan men sitter fortfarande kvar i min skalle.

Ha det bra!
KB

PS I har sin drömbil nu,nästan, en pärlemorfärgad Cadillac, den ultimata drömbilden är en dito rosa.

Cicki sa...

Christina: Vi pratade just om det härom dagen hur det var när vi hade hundarna. Då kom man ut vare sig man ville eller inte. Flera gånger om dagen dessutom.....:-)

KB: Jag som tidigare kört så mycket bil har också blivit feg. Känner att koncentrationen inte räcker till. Men det underlättar mycket att det är automatväxel på mersan. Vilken skillnad att köra stadskörning med den istället för med forden som man hela tiden skulle växla och orka trampa ner kopplingen på.

Förstår att I är lycklig. Det låter ju väldigt läckert. Ni har en förkärlek för amerikanare i er familj.....:-)

Madde sa...

Visst kan du länka:) Du behöver inte fråga! :)
Kram

Maja sa...

5-6 km är inte illa!!

Le Loup sa...

Visst är det så, när man väl kommer ut, så är det skönt. Jag funderar på att köpa sådana här Icebug-skor, för det värsta jag vet är när det är halt. De är svindyra iofs, men jag tänker att de kan hålla många år och jag kan klampa fram säkert. :)

KB sa...

Den ÄR SÅ LÄCKER! Beige skinnklädsel och så fin inuti att man kan tro att den är ny. Enda "felet" är som sagt att den inte är rosa, enl I! En av bilarna ÄR automatväxlad, men jag har inte kommit mig för att prova den. Men, jag lär nog bli tvungen...

KB

Cicki sa...

Maja: Visserligen i en väldigt maklig takt, men ändå...:-)

Shirouz: Inte för att jag har en aning om vad det är för skor, men är de bra så är det oftast lönsamt att lägga pengarna på det. Skor är så viktiga för kroppens välbefinnande så där ska man inte slarva.

KB: Testa automatväxel. Du kommer att älska det. När jag var yngre tyckte jag det var jobbigt att behöva tänka om. Syrran hade en automat som jag körde ibland. Tyckte det var skitjobbigt. Nu älskar jag den bekvämligheten.