torsdag 10 juni 2010

Förhoppning?

Idag har sambon fått tre tider till sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare. Förmodligen och förhoppningsvis de sista tiderna på hans utredning. Sedan står nästa hopp till Förskräcklingskassan. Kan det vara så att det här året som börjat så tråkigt, kanske får en trevligare avslutning. Vem vet. Fast jag kommer inte att våga ta ut något i förskott. Vi fortsätter som tidigare med att ta en dag i taget.

4 kommentarer:

Mångmamma sa...

Hoppas, hoppas.
Kram

Cicki sa...

Mångmamma: Nu krävs det tumhållning, fast det är kanske för mycket begärt att en mångmamma ska hålla tummarna i flera månader....:-)

Cina sa...

Att ta ett steg i taget är en bra strategi tror jag! Vi håller tummarna här hela tiden, vi orkar, för att FK sedan ska hjälpa och inte stjälpa!!!!!
Varma kramar till er båda!

Cicki sa...

Cina: Orkar du hålla tummarna så länge.....:-) Han har ju sedan tidigare varit i alla åtgärder som går att få. Arbetsförmedlingen vill inte ens veta av honom för att han inte klarar något. Men FK har ändå tyckt att han kan jobba. Nu har han fått en så grundlig utredning gjord att det vore väl själva f*n om det inte skulle gå vägen.