I nästan hela mitt vuxna liv så har jag haft en klivia boendes bland mina växter. Den första fick jag av mamma när hon delade sin. Den nuvarande fick jag av en vän för sju-åtta år sedan. Jag har aldrig lyckats få dem att blomma. Förrän nu!Jag har följt alla goda råd om att man ska glömma bort dem och så vidare. Ingenting har lyckats. Men! Plötsligt händer det!
Den står i ett alldeles hopplöst fönster i datarummet/kontoret. Det är ett fönster jag inte kommer fram till på grund av alla datorprylar. Så det är sambon som får sköta vattningen, på mina order. Det är ett fönster där solen ligger på nästan hela dagen, så det händer att bladen bränns.
Tidigt i våras såg klivian fullständigt gräslig ut. Det var torra blad och sönderbrända blad i massor. Den är inte omplanterad på evigheter så krukan är full. Jag fick hjälp att ta fram den till lagom arbetshöjd. Jag sanerade den från torra och brända blad, men orkade inte plantera om den.
Häromdagen när det var dags för vattning så hittade vi denna vackra blomma, plus att det är en till på motsatta sidan. Helt otroligt och väldigt kul. Jag blev glad av det. Nu vet jag att även jag kan lyckas få en klivia att blomma. Eller så är det sambon som har lyckats med detta underverk.
4 kommentarer:
Så roligt att se en till synes tröstlös krukväxt blomma till! Precis som om den sa: Bara någon håller lite koll så kan jag om jag vill! :-)
Solveig: Så är det nog....:-)
En sån blomma är det nog jag har som jag missköter så bra att den blommar för tredje gången sedan jag fick den. Just nu står den bortglömd inne i rummet, alltså inte i fönstret, och den blommar.
Visst är det vackra blommor.
Camilla: Det är tydligen så man ska göra. Missköta den.....:-) Visst är de vackra.
Skicka en kommentar