Käraste svärsonen

Jag har kommit till den tråkiga delen i sömnad, att laga och lappa kläder. Här hemma är det lite som i talesättet om skomakarens barn som fick gå med trasiga skor. Sömmerskans lagningshög blir större och större. Nu var jag tvungen och ta itu med den om vi ska kunna använda kläderna på rätt säsong.

När vi var hemma(freudiansk felskrivning som får stå kvar) i Sundsvall senast så fick jag med mig en lagningshög med jeans från käraste svärsonen. Jag skulle egentligen lagat dem på plats, men dotterns gamla symaskin kändes inte bra. Det är farmors gamla Husqvarna zigzag som är en av de bästa maskiner som gjorts genom tiderna. De bara går och går och går. Men nu skulle den behöva en servicegenomgång.

Så för enkelhetens skull tog jag med mig lagningen hem hit och svärsonen får tillbaka dem, lagade och klara, när de kommer ner till oss om några veckor.

När jag sitter där med detta tråkiga rutinarbete så far tankarna iväg. Jag börjar tänka på ägaren till byxorna, kära svärsonen, och jag känner hur glad jag är över att han finns i min dotters liv. Han är den riktiga svärmorsdrömmen. Kanske inte världens snyggaste, men världens goaste och det smäller ännu högre. I alla fall för mig.

För några år sedan var dottern rätt less på sitt singelliv och ville gärna träffa någon att dela ljuvt och lett med. Visst träffade hon män, till och med rätt många. Men ingen föll henne på läppen, så att säga. Hon klagade inför mig att hon var så kräsen. Jag tyckte det var bra att hon var kräsen. På det viset blev det ju en viss urskillning av objekten.

Så en dag för drygt ett och ett halvt år sedan så ringer hon glädjestrålande och säger att nu har det hänt. Hon har träffat Han med stort H. Allting kändes så rätt och så bra. Oj vad glad jag blev för hennes skull.

Hon pluggade fortfarande så det blev ett väldigt åkande mellan studieorten och hemmaplan. När hon var hemma så bodde hon hos S och de testade på vardagsliv i hans lilla etta. Förra sommaren träffade sambon och jag S för första gången. Det blev kärlek vid första ögonkastet här också. Vi tyckte om S från första början. Och så har det fortsatt.

Så idag när jag satt och lagade hans byxor så sydde jag in kärlek i lapparna. Och inte bara kärlek utan även lycka och omtanke, för att han gör min dotter lycklig, för att han gjort henne hel och harmonisk, men framför allt för att han är den han är.

Jag längtar tills de ska komma ner första veckan i augusti.