Alla är vi bra

Ibland kommer det kommentarer bland inläggen om att någon säger att de inte kan sy, att de är så dåliga på det. Det kan då uppfattas som att de känner sin nedvärderade för att de inte kan just detta. Jag brukar då svara att alla är bra på någonting. För så är det. Det gäller bara att hitta det, ta fram det och våga erkänna, att det här är jag duktig på.

Många av oss är fostrade med Janthe på ena axeln och Luther på den andra. Man ska vara präktig, ordentligt och duktig, samtidigt som man inte får tala om att man är duktig. Det är helt sjukt. För det är ju så att vi måste få känna oss duktiga för att må bra. Vi måste få erkänna att vi kanske till och med är bäst på någonting. En positiv självbild är den bästa medicinen som finns.

När jag jobbade med barn och ungdomar med Damp så var det detta bland annat som vi jobbade stenhårt med. Att lära dem att de var bra och duktiga och dög precis som de var. Ofta har dessa barn och ungdomar en väldigt negativ självbild. De får lära sig tidigt att de inte klarar samma saker som sina jämnåriga kamrater. De får höra att det alltid är de som bråkar, att de alltid ställer till det på ett eller annat sätt. De hänger inte med på samma sätt som sina kamrater när de lär sig läsa och räkna. Det är kanske svårt att spela fotboll och brännboll eller att lära sig cykla. Det är klart att man får en negativ självbild då. Många vänder då det bråkiga och störande till något positivt i sina egna ögon, allt för att få uppmärksamhet. Är man inte bäst på att vara bäst så kan man ju se till att man är bäst på att vara sämst. Då syns man i alla fall.

Så detta jobbade vi mycket med. Att vända den negativa självbilden till något positivt. Ofta satt vi då och grupp och var och en fick skriva ner eller berätta vad de var bra på. Väldigt många visste inte vad de var bra på. Så ibland fick vi dra det ur dem. Det kunde bli att en var bra på att dricka te, eller en var bra på att reta syrran och andra saker som man kunde dra fram. Det var där vi fick börja att jobba och bygga vidare på, för att hitta andra mer positiva saker.

När jag startade upp mitt föredrag så innebar det att jag var tvungen att tala om för mina presumtiva kunder att jag var så bra att de skulle hyra in just mig. Eftersom jag startade från noll så var jag ju tvungen att ragga kunder. Det var det svåraste som fanns att ringa runt och tala om att jag var bra på det här. För det första var jag ju tvungen att övertyga mig själv om att jag var bra på detta, för att få andra att tro på det. För jag visste ju att jag var bra, det hade jag fått bekräftelse på av alla nöjda lyssnare, när jag hade haft det som fritidssyssla. Jag lärde mig att sälja mig själv och jag tror inte att någon någonsin var missnöjd med sitt val.

Det är så ledsamt och tragiskt när man möter folk som inte tror de är bra på något. Därför vill jag uppmana alla, att även om alla inte kan sy så är de bra på något annat. Tänk efter och plocka fram det du är bra på. Tala om för dig själv i första hand att detta är jag bra på. Utveckla det vidare till att tala om för omvärlden att just det här är jag väldigt bra på.

Som sagt var så är den positiva självbilden den bästa medicinen som finns. För det negativa kan sätta sig i ryggraden, så vi blir krumma. Tror vi på oss själva så reser vi på oss och får en bättre hållning. För att inte tala om hur bra psyket mår av att veta att jag är bra och jag duger precis som jag är.