Murphys lag

Dottern ringde idag och var förtvivlad. Hon fick inte igång sin dator. Den ville inte starta, så hon ville prata med datagurun som jag bor ihop med. Han kunde inte ta samtalet då så hon och jag hjälptes åt med att hitta telefonnumret till Dells support. När jag ringde och kollade med henne senare så visade det sig att det var hårddisken som lagt av. Ingen katastrof rent ekonomiskt och det som var viktigt har hon sparat ner på annat håll.

I förra veckan gick hennes mobil sönder. Som tur är så är hennes pappa inte helt barskrapad så han köpte en ny åt henne. Hårddisken kan hennes pojkvän hjälpa henne med. Det är inte lätt när man är en fattig student. Nu är hon ängslig att bilen ska bli nästa grej.

Vid sådana här tillfällen känns det tungt att inte kunna hjälpa henne ekonomiskt. Men med en låg pension så är det som det är. Man får bistå med den hjälp man kan på annat sätt. Men det känns ändå i hjärteroten. Kanske för att jag var van i så många år att det var inga problem med pengar. Man handlade det man behövde. Men jag valde kärleken framför trygg ekonomi. Jag har aldrig ångrat mig, men varför kan man inte få bägge delarna samtidigt.